Snöstorm, värmerekord, bakslag, sträng kyla, snabba omslag, snösmältning och stora kontraster – mars blev delvis en aprilinfluerad månad i skiftet mellan vinter och vår. Enskilda väderhändelser har fått breda ut sig i denna krönika, medan månaden som helhet lär hamna långt ner i listan ”minnesvärda marsmånader genom tiderna”.

Mars blev lite ”som en vårvals” som min kollega Nils Holmqvist tyckte jag skulle sammanfatta marsvädret med: Två steg fram, och ett bak. Men då har han bristfälliga valskunskaper vill jag bestämt hävda.

Milt och övervägande torrt

Ett par dygns kyla hjälpte föga, för det var det milda vädret som dominerade stort under månaden. Överskottet jämfört med referensåren 1961–1990 blev till slut 1–4 grader, där de minsta överskotten återfinns i västra Norrland. Likt februari var årets mars den fjärde marsmånaden på raken med varmare än brukligt i hela landet. I absoluta tal var mars varmast i skånska Malmö med en medeltemperatur på 4,9 grader. Kallast hade Tarfala i nordligaste Lapplandsfjällen med 8,6 minusgrader.

Månaden blev torrare än vanligt på många håll, främst delar av Lapplandsfjällen undantaget där det istället föll betydligt mer än brukligt, lokalt mer än dubbla normalmängden. Även på andra håll, främst i norra Västergötland, föll något mer regn och snö än brukligt i mars. I övrigt alltså torrt, och lokalt i sydöstra Lappland föll mindre hälften av normal månadsnederbörd.

Den 21 registrerades 19 blixtar i landet, men i övrigt var det nästintill åskfritt i mars. Och detta trots att det funnits vissa tendenser till aprilväder i slutet av månaden. Präktiga bymoln observerades, inte minst den 22 över Mälaren. Men hav tröst, tids nog kommer åsksäsongen igång, vilket man normalt säger att den gör i maj även om man ser en viss ökning redan i april om väderåret förlöper som det ska.

Solen sken i grova drag normalt mycket under mars, där de östra delarna generellt fick något mer sol än brukligt medan solen visade sig något mindre än brukligt i väster. Mest sol av de fåtal mätstationer som finns runtom i riket fick Umeå i Västerbotten med 204 timmar, medan Tarfala bara noterade 83 timmar. För den knappt 10-åriga mätserien i skärgården utanför Karlskrona i Blekinge sken solen rekordlite (150 timmar) i mars.

Kalla nätter

Mars inleddes med två milda dygn, men sedan tog kalluften över alltmer med början i norr. Månadens lägsta temperatur blev 33,3 minusgrader i Gielas i södra Lapplandsfjällen den 5. Även i söder var nätterna kalla, och här är samtliga landsdelars lägsta temperatur under månaden:

I norra Norrland 33,3 minusgrader i Gielas den 5,

i södra Norrland 28,1 minusgrader i Hoting i nordvästligaste Ångermanland den 6,

i Svealand 20,1 minusgrader i Särna i norra Dalarna den 11

och i Götaland 10,8 minusgrader i Ullared i inre Halland den 8.

Sett till landet som helhet var kylan mest utpräglad den 7. Den dagen hade exempelvis skånska Kristianstad varmast i landet med blygsamma 1,9 grader. Plusgrader i alla fall, är kanske bäst att tillägga. Det blev månadens lägsta maximitemperatur, följt av 3,7 grader i Falsterbo på den skånska sydvästspetsen dagen innan.

Rejält bakslag

Snön kom också tillbaka i Götaland. Den 3 låg ett ganska svagt band med regn i gränstrakterna mellan Götaland och Svealand. Temperaturkontrasten ökade sedan när kylan tog över alltmer i norr, samtidigt som mildluften låg kvar strax söder om Sverige. Regnet slog efterhand över i snö. Den 4 och än mer den 5 föll snö i ett stråk från Öland i öster till Dalsland i väster.

Mest på ett dygn föll i småländska Oskarshamn, där man gick från barmark på morgonen den 5 till 24 cm dygnet därpå. Näst mest fick man lite längre söderut längs kusten, 21 cm i Mönsterås. Dessa två snödjupsökningar blev månadens enda i landet på över 20 cm på ett dygn. I millimeter räknat föll mest på ett dygn i Mönsterås med 27 mm den 5 (från morgonen den 5 till morgonen den 6). Det blev månadens enda officiella dygnsnederbördsmängd på 25 mm eller mer.

Störst uppmätt snödjup i samband med bakslaget noterades dock i Tidaholm i östra Västergötland med 27 cm den 6. Där föll snön under två dygn, så först gick det från barmark till 15 cm fram till morgonen den 5, och sedan alltså ytterligare 12 cm djupare snö till dygnet därpå.

Som så ofta förr gav bakslaget vissa trafikproblem med avåkningar och olyckor. Även om vetskapen om att en tidig vår nästan alltid följs av ett eller flera bakslag blev återkomsten av vinterns vita guld i söder ett överraskningsmoment för vissa. ”Det här kan väl ändå inte kallas för vår?” är en stående synpunkt som når oss meteorologer så fort det blir ett bakslag, speciellt från alla som inte har full koll på hur stora vädersvängningarna helt naturligt kan vara så här på vårkanten. Härliga 15 grader och sol ena dagen följt av 2 grader, snålblåst och blötsnö dagen efter är inget konstigt. Det kan givetvis också vara känslomässigt tvärtom, att man inte vill ha värmen (inte så här tidigt i alla fall). Och väta kan alltid behövas, inte minst i de delar av landet där torka och grundvattenbrist är ett orosmoment inför sommaren.

Den 8 var snöutbredningen som störst i landet, och då var det i stort sett bara Skåne som hade barmark. Därefter har snösmältning gjort att snödjupet minskat och snögränsen steg för steg förskjutits norrut, bara med vissa smärre bakslag. I stora delar av fjällkedjan har däremot snödjupet gradvis ökat, speciellt i slutet av månaden när västvindar matat in snöby efter snöby efter snöby. Från den 15 har det nästan var helt snöfritt i Götaland, och officiellt gäller där barmark sedan den 23.

Våren klev vidare norrut

Den 8 blev det sista kalla dygnet. Därefter tog mildluften över från sydväst. Smått den 9–11, och än mer den 12, tog våren ett kliv norrut upp över södra och östra Svealand och sydöstra Norrland. Enstaka kuststationer bra långt norrut fick också vår, exempelvis Bjuröklubb vid Västerbottenskusten. Det höll på att bli ett något större kliv norrut på sina håll, men det sjunde och sista dygnet (den 18) satte stopp för sviten med dygn med medeltemperatur över 0 grader i främst delar av Värmland och Dalarna.

I princip blev detta vårens enda kliv norrut i mars, även om det senare (den 20–21) blev lite mer av västra Svealand, inre södra Norrland och mellersta Norrlandskusten som fick meteorologisk vår, alltså sju dygn på raken med medeltemperatur över 0 grader varje enskilt dygn.

Milt och blåsigt

Den 12–17 hade mild luft greppet om landet. Trots det stod sig 13,5 grader i Kosta i Småland den 14 februari som årets dittills högsta temperatur. Flera regn- och snöväder drog in västerifrån dessa dagar, men det var inga större mängder nederbörd som föll.

Milt och blåsigt går ofta hand i hand på vårkanten, och det var också blåsigt i främst fjällen ett par dagar i månadens mitt. Såväl den 15 som den 16 blåste det lokala stormvindar i Lapplandsfjällen, som mest 31 m/s i Stekenjokk i sydligaste Lapplandsfjällen på småtimmarna den 15. Just den dagen var det blåsigt i hela landet. Byvinden var frisk till hård, lokalt till och med mycket hård (21 m/s) såväl öster om fjällkedjan som över Sydsverige. Dock var det en lättare bris jämfört med den blåst som kom senare i mars när mildluften blev än mer påtaglig.

När mildluften gjort sitt blev det åter lite kallare, speciellt dygnet den 19. I övrigt fortsatt mildare än brukligt för att vara andra halvan av mars. Tama bakslag försökte ”ställa till det” i söder, men jämfört med månadens inledande bakslag var övriga försök i mars harmlöst svaga. Vädret dessa dagar var tämligen bortglömbart (om det ordet nu finns). Istället var det mildluften som lite senare kom att spela huvudrollen i månadens mest händelserika och dramatiska dygn.

Värmerekord i söder…

Mycket mild luft närmade sig västerifrån och vällde in med löningen, och årets hittills högsta temperatur steg tre dagar på raken:

13,8 grader i Karlshamn i Blekinge den 25,

20,2 grader i Uppsala i Uppland den 26

och till slut 21,3 grader i Gladhammar sydväst om Västervik i Småland den 27.

Värmen kulminerade den 26–27, och i söder blev det marsvärme av sällan skådat slag. Flera platser med minst 70-åriga mätserier noterade nya marsrekord, där startåret för stationen anges inom parentes:

20,2 grader i Uppsala (1739) den 26 mot 19,0 grader 2012,

19,6 grader i Östmark (1943) i norra Värmland den 26 mot 19,0 grader 2012,

19,4 grader i Västerås (1859) i Västmanland den 26 mot 17,8 grader 1945,

18,5 grader i Harstena (1945) vid Östgötakusten den 27 mot 17,5 grader 1990,

18,0 grader i Gustavsfors (1917) i östra Värmland den 26 mot 17,7 grader 2012,

17,9 grader i Falun (1860) i Dalarna den 26 mot 17,5 grader 2014,

17,4 grader vid Ölands norra udde (1851) den 27 mot 17,3 grader 2012

och 17,3 grader i Mora (1941) vid Siljan i Dalarna den 27 mot 16,9 grader 1990

samt att 12,5 grader i Landsort (1860) vid Södermanlandskusten den 27 är en tangering av rekordet från 2012.

Uppsalas notering är bara 0,9 grader från Svealands-rekordet för mars på 21,3 grader i värmländska Säffle den 27 mars 2012. Likaså är Gladhammars 21,3 grader bara 0,9 grader från det svenska marsrekordet på 22,2 grader i småländska Sandbäckshult och Oskarshamn den 30 mars 1968. Dessutom vill jag nämna att det var 18,0 grader varmt i Gävle i Gästrikland den 27. Det är bara 0,3 grader lägre än deras Norrlands-rekord från 2007. Här är samtliga landsdelars högsta temperatur i mars:

I Götaland 21,3 grader i Gladhammar den 27,

i Svealand 20,2 grader i Uppsala den 26,

i södra Norrland 18,0 grader i Gävle den 27

och i norra Norrland 11,1 grader på Umeå flygplats i Västerbotten den 27.

…och stormbyar i norr

Månadens klart blåsigaste två dygn i norr inträffade samtidigt som värmen kulminerade i söder. I Jämtlands- och Lapplandsfjällen blåste det delvis storm och lokalt till och med orkanvindar:

34 m/s i Stekenjokk i sydligaste Lapplandsfjällen strax efter midnatt den 26,

35 m/s i Stekenjokk igen på förmiddagen den 27.

Det var varmt även i norr, vilket bidrog till att vinden blev så pass byig som den blev. Den 26 blåste det mycket hårda vindbyar (21–24 m/s) på många håll i främst mellersta och norra Norrlands inland. Lokalt var det till och med byar med stormstyrka mitt på dagen den 26:

27 m/s på Luleå flygplats i södra Norrbotten,

27 m/s i Vidsel i södra Norrbotten,

26 m/s i Saittarova i norra Norrbotten,

26 m/s i Arvidsjaur i mellersta Lappland,

26 m/s i Naimakka i nordligaste Lappland,

25 m/s i Föllinge i inre Jämtland,

25 m/s i Buresjön i södra Lappland

och 25 m/s i Vilhelmina i södra Lappland.

Likaså den 27, och då främst i mellersta Norrlands inland:

26 m/s i Västmarkum i östra Ångermanland,

26 m/s i Hemling i norra Ångermanland

och 25 m/s i Gubbhögen i norra Jämtland.

Den kraftigaste byvinden oavsett stationsplacering noterades till hela 50 m/s i Tarfala mitt på eftermiddagen den 26. Det är inte speciellt långt ifrån det svenska marsrekordet för byvind på 57 m/s i just Tarfala den 8 mars 1997.

Inte nog med blåsten, det snöade och drev också, och den 26 körde ett persontåg fast i massiva snödrivor i Katterjåkk i nordligaste Lapplandsfjällen. Senare fastnade också ett malmtåg i närliggande Vassijaure. Först efter flera dygn kunde tågen grävas fram.

Säsongens (hittills) största snödjup uppmättes till närapå två meter på morgonen den sista. I söder inträffade de största snödjupen klart tidigare under månaden. Här de olika landsdelarna största officiella snödjup i mars:

I norra Norrland 198 cm i Katterjåkk den 31,

i södra Norrland 126 cm i Storlien-Storvallen i Jämtlandsfjällen den 25,

i Svealand 117 cm i Gördalen i norra Dalarna den 7–9 och den 11

och i Götaland såsom tidigare nämnts 27 cm i Tidaholm den 6.

Först 12 grader kallare, sedan 10 grader varmare igen

Värmen försvann lika abrupt som den kom. Bara två dagar senare noterades inga tvåsiffriga plusgrader alls i landet. Nordkoster vid norra Bohuskusten hade varmast i landet den 29 med 9,3 grader, och i stora delar av Norrland höll sig temperaturen på minussidan hela dagen.

I samband med månadsskiftet trycker nu vårvarm luft på från sydväst igen, och månaden sista dag bjöd på som högst 19,1 grader i Hörby i centrala Skåne och i Markaryd i sydligaste Småland. Kampen mellan kung Bores alltmer försvagade här och vårvindar milda och friska lär pågå hela april också. Det gäller bara att hålla sig uppdaterad med en aktuell väderprognos från världens bästa vädertjänst SVT Väder så att man hänger med i svängningarna. Valssvängarna då, om man ska tro Nils Holmqvist.