Kolla vädret idag – sök på din ort

Väder i t.ex. Malmö, Umeå eller Paris – timme för timme och tiodagarsprognoser.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Vintern kom snabbt

Uppdaterad
Publicerad

Oktober blev en nederbördsrik vädermånad, och till en början också mild. Senare i månaden tog snö och kyla över.

Det hände mycket under oktober, men trots att vintern tog över i norr med snö och kyla blev månaden ganska odramatisk. Inga stormar har synts till och snön och kylan kom med flera dagars förvarning. Men innan dess låg fokus under oktober på mycket regn, översvämningar och sensommarvärme.

En kall avslutning gav att månaden som helhet blev något kallare än normalt i så gott som hela landet. Avvikelsen från det normala blev mestadels omkring 1 grad. Men enskilda dygn har varit allt annat än normala. Några av månadens avslutande dygn var mycket kalla, främst den 28 om man ser till riket som helhet, medan andra dygn i början av oktober var varmare än normalt i hela landet. Även stora kontraster har förekommit, speciellt den 18-20 då mycket mild luft hade greppet i söder samtidigt som kalluften fanns i norr. I absoluta tal hade Tarfala i norra Lapplandsfjällen kallast i oktober med en medeltemperatur på 4,7 minusgrader Falsterbo i sydvästligaste Skåne hade varmast med 9,6 grader.

Till vänster månadens medeltemperatur jämfört med referensperioden 1961-1990 (och de stationer som fick störst/minst över/underskott). Till höger månadens högsta och lägsta temperatur. Foto: SVT

I stort sett hela landet har det fallit mer nederbörd än normalt i oktober. Jämfört med det normala är det främst kusttrakterna i norra Västerbotten och södra Norrbotten som fått mycket nederbörd, lokalt så mycket att nya rekord har satts. Redan efter 17 dygn stod det klart att Piteå slagit nytt månadsrekord, vilket är minst sagt imponerande! Efter 25 dygn hade även Bjuröklubb vid Västerbottenskusten slagit sitt gamla rekord. Deras nya rekord lyder numera:

Piteå 208 mm mot tidigare 167 mm från 1942, startår 1859.

Bjuröklubb 172 mm mot tidigare 149 mm från 1984, startår 1879.

Till vänster månadens nederbördsmängder i procent jämfört med referensperioden 1961-1990. Till höger månadens högsta och lägsta nederbördsmängd, både i procent och millimeter räknat. Foto: SVT

Antalet soltimmar var i mycket grova drag normala i oktober.

Omfattande regn i nordost

Månaden inleddes med milda sydvästvindar och regn på regn som från sydväst drog in över landet. Den 5-7 oktober föll stora mängder regn i nordöstra Norrland och la en bra grund för de nya månadsrekorden. Piteå fick 84 mm och Bjuröklubb 39 mm på de tre dygnen, men än mer föll i Kusmark i norra Västerbotten med 91 mm. Inte undra på att det den 6 oktober utfärdades en varning för höga flöden i små och medelstora vattendrag i gränstrakterna mellan Västerbotten, Norrbotten och Lappland. Även i västra Götaland varnades för höga flöden under månadens första dagar. Flera vägar svämmade över och när vattnet sedan sjönk under följde risk för underminering.

Flera vägar i Norrbotten svämmades över när regnet vräkte ner i början av oktober. Så här såg det ut utanför Boden den 8 oktober. Foto: Calle Pettersson, SVT

Officiella dygnsnederbördsmängderna på 40 mm eller mer dessa dagar blev:

Brännberg i södra Norrbotten 45 mm den 5,

Klöverträsk i södra Norrbotten 44 mm den 5,

Pite-Rönnskär i nordligaste Västerbotten 47 mm den 7

och Kusmark 41 mm den 7.

Nära meterdjupt vatten på E4:an vid Byske norr om Skellefteå i Norrbotten den 8 oktober. Foto: Anders Öhlund, SVT

Även i söder föll mycket regn, så pass mycket att flödesvarningarna från slutet av september väcktes till liv igen. Flödet i Viskan nådde varningsnivå den 1 och i Ätran den 2, men de kulminerade redan efter något dygn.

Den milda inledningen resulterade i tidvis blåsigt väder i söder. Över inlandet var det vid två tillfällen mycket hårda vindbyar, dels 21 m/s på Växjö flygplats på eftermiddagen den 6 oktober, dels 22 m/s i skånska Rynge vid lunchtid den 9 oktober.

Kallare dag för dag

En dryg vecka in i månaden blev vädret lite kallare och stabilare i större delen av landet. Därefter pressade sig regnväder in igen i söder, medan norra Sverige fick fortsatt mest torrt och stabilt väder. Kylan i norr fick till följd att säsongens dittills lägsta temperatur slogs gång på gång:

Ljusnedal i Härjedalen 8,5 minusgrader den 11,

Tarfala 9,8 minusgrader den 15,

Tarfala 12,0 minusgrader den 16

och Nikkaluokta i norra Lapplandsfjällen 13,3 minusgrader den 17.

Oktober är bland annat de färgsprakande lövens underbara tid. Foto: SVT Värmlandsnytt

Redan i slutet av september hade vintern fått sitt första fotfäste i norra Lapplandsfjällen, men det dröjde till den 14 innan den meterologiska vintern anlände till stora delar av Lappland. Samtidigt började mycket mild luft trycka på söderifrån mot Sydsverige.  Temperaturkontrasten i landet var alltså stor, som upplagt för stora nederbördsmängder och ostadigt väder.

Mycket regn under lång tid resulterade i mycket blöta åkrar, som här i Ale i Västergötland den 15 oktober. Foto: Rolf Olofsson, SVT

Första riktiga snöfallet

Antalet snödjupsobservationer i början av månaden var lätträknade. Det var först från och med den 14 som det på allvar började falla snö i norr. Det började som lokala snöbyar men blev sedan alltmer ihållande i ostvinden in mot Jämtlandsfjällen. På två dygn fram till morgonen den 16 föll 31 cm snö i Höglekardalen i Jämtlandsfjällen.

Det första egentliga snöfallet i Östersund den 16 oktober. Foto: SVT Mittnytt

Den 15 tog sig ett regnväder norrut längs ostkusten. Härnösand i sydligaste Ångermanland fick 40 mm. På väg vidare norrut den 16 var det fortsatt mest som regn närmast kusten, men i de inre delarna av Norrland kom första riktiga snöfallet för säsongen, omkring 10 cm som mest i ett stråk cirka 10 mil innanför kusten från Hälsingland i söder till Lappland och Norrbotten i norr. Ett dygn senare drog nästa nederbördsområde upp åt nordost över landet och spädde på snötäcket i Norrlands inland en del. En del av snön smälte dock bort redan följande dagar, men i fjällkedjan har det varit snötäcke sedan dess och vintersportandet har så smått kommit igång.

Länsväg 174 blockerades vid Holma utanför Dingle i Bohuslän efter ett lerskred den 18 oktober. Foto: SVT Västnytt

Sensommarvärme och vinterkyla

Den mildluft som nådde upp söderifrån den 18-20 var osedvanligt varm för årstiden. Mildluften nådde som längst norrut den 18-19, men den högsta temperaturen kom den 20. I skånska Helsingborg blev det då hela 19,7 grader varmt, vilket är den högsta temperaturen som genom alla tider uppmätts i landet så sent på året.

Sensommarvärme i Malmö den 20 oktober. Foto: Karin Nilsson, SVT

Med början den 24 tog sedan kalluften över. Kyliga nordvästvindar svepte ner över landet och snöfall förekom ända ner till Småland den 25 med sedvanliga halkolyckor som följd. Största officiella snödjupet i Götaland på morgonen den 26 hade Svinhult i sydligaste Östergötland med 5 cm. Samma snödjup uppmättes även morgonen därpå och det blev också det största snödjupet i Götaland under månaden. Den 30 fanns inget observerat snötäcke kvar i Götaland.

Översvämning på länsväg 830 mellan Kvinnersta och Dyltabruk norr om Örebro den 21 oktober. Foto: Peter Comstedt, SVT

Nordvästvinden var rätt frisk och i fjällen noterades två tillfällen med stormvindar i Lapplandsfjällen. Natten till den 24 blåste det 25 m/s i Stekenjokk och i Stora sjöfallet och sedan i Stekenjokk igen vid lunchtid den 26. Några observationer på mycket hårda vindbyar över inlandet inkom också dessa dagar: Östersund-Frösön 23 m/s och Dravagen i Härjedalen 21 m/s den 26 samt Visingsö i Vättern 23 m/s och Eftra-Broen i Halland 22 m/s den 29.

I nordvästvinden späddes snötäcket i delar av fjällen på dag efter dag. Dygnet fram till den 26 ökade exempelvis snödjupet i Storlien-Storvallen i Jämtlandsfjällen med 30 cm.

Vinterns rivstart

Nya säsongslägsta-noteringar för temperatur droppade in natt efter natt:

Kvikkjokk-Årrenjarka i mellersta Lapplandsfjällen 15,0 minusgrader den 21,

Merkenes i mellersta Lapplandsfjällen 16,0 minusgrader den 22,

Pajala i norra Norrbotten 16,6 minusgrader den 23,

Parkalompolo i norra Norrbotten 20,8 minusgrader den 25,

Pajala 21,1 minusgrader den 26

och Nattavaara i mellersta Lappland 22,1 minusgrader den 29.

Till slut blev månadens lägsta temperatur 23,1 minusgrader i Idre-Storbo i norra Dalarna den 31. Den meteorologiska vinterns gjorde ett rejält skutt söderut och den 25 hade vintern nått ner över i stort sett hela Norrland och även delar av Svealand, vilket är klart tidigare än normalt. Bara det relativt varma havsvattnet gör att det fortsatt finns platser vid Norrlandkusten som enligt definition har höst. Samtidigt gav Falsterbo som sista observationsplats i landet upp kampen om sommaren när hösten anlände dit den 23.

Flera regn- och snöväder

Månaden avslutades med flera regn från sydväst som förde in mildare luft igen i söder. Den 29 fick Svensbyn i sydvästra Värmland 43 mm och Mollsjönäs nordost om Göteborg 40 mm.

Men i norr fortsatte det att falla snö. Bland stora snödjupsökningar på ett dygn märks framförallt 20 cm i Hassela i nordligaste Hälsingland fram till morgonen den 30 och 24 cm i Skröven i norra Lappland dygnet därpå.

Mycket snö föll den 29 oktober, bland annat i Sälen i norra Dalarna. Foto: Patrik Qvicker, SVT

Snötäcket bredde ut sig över så gott som hela Norrland samt västra och inre Svealand innan oktober var över. Det är onormalt mycket snö i landet, såväl sett till snöutbredningen som till snödjupet. Månadens största snödjup i landet blev 67 cm i Katterjåkk i nordligaste Lapplandsfjällen den 29. För södra Norrlands del hade Storlien-Storvallen mest med 48 cm den 28 och i Svealand blev 26 cm i Skröven i västra Dalarna den 30 och den 31 månadens största snödjup. Katterjåkks och Storliens noteringar är för övrigt deras största oktobersnödjup på 15 år. Om det är förvarning om att vi står inför en snöig och kall vinter går inte att säga.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Tema månadskrönikor

Mer i ämnet