Vintervädret dröjer än, och även om den meteorologiska vintern anlänt till nordligaste Norrland och snön har börjat lägga sig har Kung Bore varit föga intresserad av att träda fram i rampljuset på allvar. Normalt brukar första snön ha lagt sig i större delen av Norrland och nordvästra Svealand i månadsskiftet oktober–november, men det är nästan bara norra och västra Lappland som haft snö så här långt. Snösäsongens start är därmed redan över en månad försenad på många håll.

Månaden blev även rekordartad på vissa sätt. Nya solskensrekord och många nya rekord för lite nederbörd sattes, och två platser lyckades till och med ”nolla” nederbörden i oktober (alltså att inte få någon mätbar nederbörd alls), vilket är extremt ovanligt. Vissa månader är det de enskilda dagarnas väder som är mest intressant och det sammanlagda ganska ointressant. Årets oktober är precis tvärt om, för just det sammanfattande över hela månaden är det som sticker ut och är mest värt att skriva om. Det märks också genom att min krönika denna gång inte är upplagd lika mycket i kronologisk ordning som vanligt.

Övervägande varmt och mycket torrt

Medeltemperaturen blev något över det normala i större delen av landet, med störst positiv avvikelse i Lappland. I ett område i östra Svealand och sydöstra Norrland blev månaden dock något kallare än normalt. I södra halvan av landet var fjolårets oktober varmare än årets, och i norr behöver man bara backa till 2011 för att hitta en varmare oktober än årets.

I absoluta tal hade Utklippan i Blekingens östra skärgård varmast i landet i oktober med en medeltemperatur på 10,9 grader, medan Tarfala i norra Lapplandsfjällen hade kallast med 1,7 minusgrader.

Frånsett fjällkedjan blev månaden torr, mycket torr eller till och med extremt torr. I främst sydöstra Norrland, större delen av Sveland och norra Götaland blev månaden extremt torr med mindre än 10 procent av normal månadsnederbördsmängd. Antal mätstationer som preliminärt fått mindre än 5 mm i oktober är hela 128 stycken (av totalt 364) och 201 stycken har fått mindre än 10 mm. Endast tiotalet mätstationer i fjällen noterade mer nederbörd än brukligt i oktober, där Katterjåkk i nordligaste Lapplandsfjällen med 125 mm fick mest i millimeter räknat och Hemavan i mellersta Lapplandsfjällen med 157 % (122 mm) noterade mest jämfört det normala. Oktober 1920 är i särklass det mest frekventa rekordåret gällande torra oktobermånader, men även bland annat 1937, 1951 och 1973 återfinns i rekordrullarna. På senare år är oktober 2007 den enda som ens kommer i närheten av årets till stora delar snustorra oktober.

Såväl torr-rekord som solrekord

Många platser satte nya månadsrekord för lite nederbörd denna torra oktober. Även bland långa mätserier med start på 1800-talet (och för Stockholms del redan 1786) sattes nya rekord. Preliminärt (innan alla värden granskats i detalj) sattes nya torr-rekord för oktober för följande långa mätserier:

Svenska högarna i norra Östersjön 1 mm mot tidigare 2 mm 1920,

Uppsala 1 mm mot tidigare 5 mm 1920,

Delsbo 1 mm mot tidigare 2 mm 1920,

Gävle 2 mm mot tidigare 5 mm 1937,

Linköping 2 mm mot tidigare 3 mm 1965,

Falun 3 mm mot tidigare 4 mm 1922

och Stockholm 3 mm mot tidigare 3 mm 1866 (där det är tiondelar som skiljer: 2,7 mm mot 3,1 mm).

Det är sällan som någon svensk nederbördsstation inte får mätbar nederbörd alls i oktober. Senast det hände var 1951, men i år var det dags igen. Finnbacka i östra Dalarna och Kilafors i Hälsingland fick ingen mätbart nederbörd alls på hela månaden. I alla fall sett till en första preliminär analys av alla månadens nederbördsmätningar.

Oktobersolen sken mer eller mycket mer än brukligt, bara Skåne och Blekinge undantaget där solen visade sig mindre än vanligt. Redan efter 25 dygn stod det klart att Borlänge slagit sitt gamla solskensrekord för oktober, och därefter följde ytterligare två platser med på rekordtåget:

Luleå 158 timmar mot tidigare 137 timmar 1994 (startår 1957),

Umeå 162 timmar mot tidigare 161 timmar 1973 (startår 1969)

och Borlänge 152 timmar mot tidigare 136 timmar 2003 (startår 1987).

Stockholm låg länge också bra till för rekord, men föll på målsnöret om och missade rekordet med en ynka timme. Av de bara 15-talet platser som mäter solskenstid i landet fick Svenska högarna mest sol med 167 timmar, medan Tarfala bara fick ihop 56 timmar. Endast skånska Lund med 87 timmar och Karlskrona i Blekinge med 108 timmar fick färre soltimmar än respektive snittvärde.

Busväder inledde

Många oktoberdagar var lugna och odramatiska, men just inledningen bjöd på busväder i norr. Regn (och högre terräng även med blötsnö) visslade förbi över norra Sverige den 1–2. Det föll över 40 mm (troligen enbart regn) på följande platser under nederbördsdygnet den 1, alltså från klockan 8 den 1 till klockan 8 den 2:

49 mm i Korsvattnet i mellersta Jämtlandsfjällen,

48 mm i Gäddede i norra Jämtlandsfjällen,

44 mm i Frostviken i norra Jämtlandsfjällen,

41 mm i Digernäset i södra Jämtlandsfjällen

och 40 mm i Hemavan i södra Lapplandsfjällen.

Merparten av hela månadens oktobernederbörd föll just detta dygn för dessa stationer. Ta Frostviken som exempel, där fick man 44 mm av månadens totala 66 mm redan den 1.

Regnet orsakade tillfälliga flödesvarningar i Jämtlandsfjällen där små och medelstora vattendrag under några dagar nådde höga eller lokalt mycket höga flöden.

Det är sällan det kommer så mycket regn på bara ett dygn i oktober. Gäddede (med mätningar sedan 1905) slog med sina 48 mm sitt gamla dygnsnederbördsrekord för oktober med god marginal. Det gamla rekordet löd på 33 mm från den 21 oktober 1947. Ytterligare två platser fick 30 mm eller mer dygnet den 1. Under resten av oktober noterades inga andra dygnsnederbördsmängder på 30 mm.

Att det varit torrt märks tydligt om man sänker ribban till nedbördsmängder på 20 mm per dygn, för då ökar bara antalet observationer till elva (jämfört med de sju som fick 30 mm eller mer). Av dessa inträffade endast 25 mm i skånska Knopparp den 13 under ett annat oktoberdygn än det första.

Tre årstider samtidigt

Först ut att officiellt få vinter säsongen 2015–2016 var Tarfala som den 2 noterade det första av de fem dygn på raken med dygnsmedeltemperatur under 0 grader varje enskilt dygn som krävs för att det meteorologiskt sett ska vara vinter. Den 5–6 följde delar av Tornedalen efter, och därefter anlände vintern den 26–27 till resterande delar av norra Norrbotten och norra Lappland. Att vintern inte nått längre än så är givetvis en klar försening jämfört den ordinarie tidtabellen. Vid månadsskiftet oktober–november är det normala att vintern anlänt ner till en linje som träcker sig ungefär från Skellefteå i Västerbotten till Sälen i norra Dalarna.

Hösten tog sig i början av oktober (den 3–8 för att vara exakt) ner över större delen av de delar av landet som inte hade fått höst redan i september. Enstaka platser vid sydkusten vägrade dock acceptera höstens ankomst, så under större delen av månaden hade vi tre årstider samtidigt i landet. Inget konstigt med det i sig, för det händer så gott som varje höst. Det är just under vår och höst som det extra tydligt märks att vi bor i ett avlångt land. Ännu i skrivande stund råder enligt definition meteorologisk sommar för tre platser, nämligen skånska Skillinge samt Karlskrona-Söderstjerna och Utklippan i Blekinge. Där är höstens ankomst i runda slängar en månad försenad nu den 1 november.

Kung Bores tama visiter

Först ut i landet att officiellt observera snödjup denna höst var Saarikoski i nordligaste Lappland med 1 cm på morgonen den 2. Därefter har mätbart snötäcke förekommit av och till under månaden. Men först på morgonen den 27 fanns säsongens mer utbredda snötäcke i delar av Lappland. Månadens största snödjup blev 15 cm i Katterjåkk den 29 och den 31. Allhelgonahelgens regn och mildluft tär nu hårt på snötäcket, så jag undrar just hur mycket snö som blir kvar när värmen gjort sitt för denna gång. Utöver att Talljärv i inre Norrbotten noterade 1 cm på morgonen den 27 har inget officiellt snödjup ännu noterats utanför Lappland, så visst tvekar Kung Bore.

Busvädret som inledde månaden gav lokala orkanvindar i fjällen. Stekenjokk i sydligaste Lapplandsfjällen noterade månadens enda orkantillfälle med 35 m/s på förmiddagen den 2. Lite senare samma dag hade även Blåhammaren i Jämtland stormvindar på 25 m/s. Bara ett stormtillfälle till inträffade i oktober, det var 26 m/s i Stekenjokk på tidiga kvällen den 26.

Byvinden öster om fjällen mitt på dagen den 2 nådde lokalt stormstyrka:

27 m/s i Malå-Brännan i sydöstra Lappland

och 25 m/s Föllinge i inre Jämtland.

Därutöver blåste det mycket hårda vindbyar (alltså 21–24 m/s) på följande ställen:

24 m/s i Vilhelmina i södra Lappland,

23 m/s i Gubbhögen i nordligaste Jämtland,

23 m/s i Hemling i norra Ångermanland,

22 m/s i Hallhåxåsen i nordöstra Jämtland,

22 m/s i Åsele i sydligaste Lappland,

22 m/s i Vidsel i södra Norrbotten

och 21 m/s i Gunnarn i södra Lappland.

Ytterligare en byvindsnotering på mycket hårda vindbyar över land noterades under månaden:

21 m/s i Åsbräcka-Torpabron utanför Trollhättan i Västergötland på kvällen den 22.

Månadens högsta byvindsnotering oavsett stationens placering noterades på sena eftermiddagen den 16 med orkanbyar på 44 m/s i Tarfala.

Dimmiga morgnar, soliga dagar

Många dagar bjöd på många håll i landet på dimmiga morgnar, men när väl dimman lättade gladde en strålande och smått värmande oktobersol oss. Speciellt glatt har det däremot inte varit på gator och vägar, för vid köldgrader har luften oftast varit ganska torr och därmed inte orsakat speciellt mycket frosthalka annat än på utsatta ställen såsom nära vattendrag och på broar. Det är egentligen bara under månadens avslutande dagar som väglaget varit vinteraktigt i nordligaste Norrland när snö och regn fallit och temperaturen pendlat upp och ner kring nollstrecket. Regn på kalla ytor lämnade skridskogator efter sig, bland annat i Kiruna den 31.

Föga förvånande är att månadens högsta temperatur uppmättes i månadens inledning. Här oktobers högsta temperatur i olika landsdelar:

I Götaland 21,7 grader i småländska Oskarshamn den 2,

i Svealand 19,8 grader i Berga vid Södermanlandskusten den 2,

i södra Norrland 19,6 grader i Gävle den 2

och i norra Norrland 14,9 grader på Umeå flygplats såväl den 2 som den 4.

Den 2 blev månadens enda 20-gradersdag, för samtidigt som regn och snö visslade förbi i norr var det sensommarvarmt i söder den 1–2. Den 2 noterade två stationer med över 100-åriga mätserier nya absoluta oktoberrekord:

Landsort vid Södermanlandskusten (startår 1848) 17,3 grader mot tidigare 16,9 grader 1941.

Svenska högarna (startår 1879) 17,1 grader mot tidigare 16,6 grader 1908.

De sex inledande oktoberdagarna bjöd på 15-gradig värme åtminstone någonstans i landet. Därefter var det bara den 23 som temperaturen nådde 15-gradersstrecket med 16,5 grader som högst i Oskarshamn. Någon brittsommar blev det aldrig tal om i år, för kalluften norrifrån var just omkring den 7 som mest utbredd söderut.

Nätterna var delvis rätt kalla redan i början av oktober, men månadens lägsta temperatur inträffade (som så ofta förr i oktober) under månadens andra halva. Säsongslägstanoteringen sänktes flera gånger under månaden: Tarfala 8,5 minusgrader den 5, Karesuando i nordligaste Lappland 13,2 minusgrader den 6, Pajala i norra Norrbotten 13,9 minusgrader den 10 och Merkenes i mellersta Lapplandsfjällen 14,0 minusgrader den 28.

En sänkning till hanns med innan oktober tog slut. Här månadens lägsta temperatur i de olika landsdelarna:

I norra Norrland 15,7 minusgrader i Pajala den 30,

i södra Norrland 11,1 minusgrader i Hemling den 28,

i Svealand 7,9 minusgrader i Malung i västra Dalarna den 17

och i Götaland 4,6 minusgrader i Horn i sydligaste Östergötland den 15.