Det såg länge ut att dröja med snöns och vinterns intåg i norr, men ett mindre skifte kom vid månadens mitt då extremt mild luft tillfälligt nådde upp i söder, samtidigt som kalluften började få greppet i norr. Det relativt utbredda snöfallet i norr den 24–25 blev startskotten för årets vintersäsong, även om vissa platser tjuvstartat med såväl vinterentré som första snötäcket lite tidigare än så.

Gillar man inte blött höstväder var årets oktober en klar missräkning, men å andra sidan kanske man då kan glädjas åt att grundvattennivåerna blir allt mer återställda tack vare regnen. Slutligt facit för oktoberregnen har vi ännu inte sett, för det tar en eller flera veckor regn som fallit att nå grundvattendepåerna.

Lokalt rekordblött

De senaste åren har milda och kalla oktobermånader varvats om varandra. Årets oktober blev aningens varmare än under referensåren 1961–1990, i större delen av landet blev överskottet 0,5–2 grader över det normala. Bara enstaka platser från norra Dalarna upp över västra Härjedalen och sydvästra Jämtland noterade en kallare månad än normalt. Senast vi hade en temperaturfördelning som skapligt liknar årets oktober var 2013. I absoluta tal hade

Falsterbo på den skånska sydvästspetsen varmast i oktober med en medeltemperatur på 11,4 grader och kallast, med marginal, hade Tarfala i norra Lapplandsfjällen med 3,4 minusgrader.

Oktober blev blötare än brukligt i större delen av landet. Främst i delar av Skåne, Uppland, Gästrikland och Ångermanland fick man delvis mycket blötare än under referensåren 1961–1990, och lokalt rekordartat blött. För landet som helhet därmed helt annorlunda från de senaste två årens oktobermånader, 2016 och 2015, som bägge var övervägande torra. I delar av Gästrikland och norra Uppland, men lokalt även i Skåne föll mer än tre gånger så mycket regn som normalt. Den enda minst 100-åriga mätserie som satte nytt nederbördsrekord för oktober var skånska Trelleborg med 157 mm. Deras tidigare rekord löd på 130 mm satt 1932, och mätningarna inleddes 1901. Mätningarna i Film i Norduppland inleddes så pass sent som 1982, men sedan dess är årets oktober med råge deras blötaste. Det tidigare rekordet löd på 116 mm från 2006, och i år fick man 182 mm. Även Åkroken i södra Ångermanland noterade rekord med 167 mm mot tidigare 160 mm 1998, och där har man mätt sedan 1956. Oktober var delvis även torrare än normalt, främst i delar av Lapplandsfjällen, där de nordvästra delarna bara fick ungefär hälften av månadens normal nederbördsmängd.

Solen sken mindre än normalt i stora delar av landet i oktober, exempelvis fick bara Umeå och Luleå ungefär hälften av normalt antal soltimmar. Av de fåtal mätplatser som finns i landet noterades mest sol i Nordkoster vid Bohuskusten med 137 timmar, vilket för deras korta mätserie (startår 2006) är tangerat rekord med 2009. Luleå fick minst, bara 45 timmar sol mot normala 82 timmar. Det är dock inte rekordlite, för i oktober 1984 sken solen endast 32 timmar.

Ex-Maria

Månadens mest omfattande regn passerade landet redan den 2–3. Det var resterna av den före detta tropiska orkanen Maria som då svepte förbi oss. Mängder med platser, från Halland och Småland i söder till Lappland och Västerbotten i norr, rapporterade om 20 mm eller mer dessa dygn. Lokalt föll det även över 40 mm i främst Ångermanland:

69 mm i Hattsjöbäcken i norra Ångermanland (månadens största dygnsnederbördsmängd),

54 mm i Västmarkum i östra Ångermanland,

52 mm i Nordanbäck i nordligaste Ångermanland,

49 mm i Kittelfjäll i södra Lapplandsfjällen,

46 mm i Åkroken

och 40 mm i Södersel i norra Ångermanland den 2 (från morgonen den 2 till morgonen den 3),

samt 44 mm i Nordanbäck dygnet därpå, alltså fram till morgonen den 4.

Sammanlagt dessa dygn föll det mest i Hattsjöbäcken med 101 mm, vilket är klart mer än hela oktobers normalmängd på 70 mm.

Dessutom var det blåsigt, med stormvindar i Jämtlands- och södra Lapplandsfjällen. Månadens högsta medelvindstyrka, 28 m/s, uppmättes i Blåhammaren i Jämtland på morgonen den 2. Samtidigt var byvinden uppe i 37 m/s, också det månadens högsta notering.

Västvinden som följde i söder den 3–4 var delvis hård i byarna, och lokalt till och med mycket hård. Karlskrona-Söderstjerna i Blekinge noterade mycket hårda vindbyar på 24 m/s på sena eftermiddagen den 4.

Dubbla rotblötor i Uppland och Gästrikland

Den 8–9 var det dags för en ny rejäl rotblöta som främst drabbade Gästrikland och norra Uppland. Åter föll över 40 mm lokalt:

54 mm i Gävle,

48 mm i Film,

40 mm i Vällnora i östra Uppland

och 40 mm i Djurö i skärgården i sydligaste Uppland den 8.

Sammanlagt den 8–9 fick Gävle mest med 76 mm. Även det mer än normalmängden för oktober, som för deras del är 52 mm.

Det blåste också upp i samband med regnet, och två mätstationer noterade mycket hårda vindbyar: 21 m/s på Visby flygplats på Gotland på sena kvällen den 8 och 23 m/s i Lycksele i sydöstra Lappland på eftermiddagen den 9.

Bara ett par dagar senare var det dags igen med kraftigt regn i Uppland och Gästrikland, men det blev som mest ”bara” 34 mm i Gävle den 12. Söder om regnet var det blåsigt med tre platser som rapporterade mycket hårda vindbyar på tidiga kvällen, 22 m/s i Axstål nära Vättern utanför Karlsborg i norra Västergötland, 22 m/s i Torup i inre Halland och 21 m/s i Karlskrona-Söderstjerna.

Tarfala först ut, som så ofta förr

I början av oktober tog den meteorologiska hösten ett stort kliv söderut. Den 4 och 5 blev det då höst i resterande del av Svealand och större delen av Götaland. Per definition är det höst när fem dygn på raken uppvisat en medeltemperatur under 10 grader varje enskilt dygn, varvid det första av dessa fem dygn då sätts som ankomstdatum. Även om några kalla dygn avslutade oktober tyder det mesta på att det fortsatt är meteorologisk sommar i kustområdena i Skåne, men min kollega Nils påpekade att nog ingen tycker det känns som sommar längre.

Den meteorologiska vintern, fem dygn på raken med medeltemperatur under 0 grader, anlände till Tarfala den 2. Att vi har tre årstider samtidigt i landet är snarare regel än undantag i oktober, liksom att det allt som oftast är Tarfala som officiellt är först ut i landet. Vintern anlände sedan till delar av Jämtlandsfjällen den 7, men först den 17–20 tog vintern ett första rejält kliv och anlände till större delen av norra Norrland samt lokalt även till delar av Härjedalen och norra Dalarna.

Nästan 20-gradig värme i månadens mitt

I månadens mitt tog sig för årstiden extremt varm luft upp över södra Sverige. En försenad brittsommar skulle man kunna säga, för Birgitta-dagen den 7 var varken solig, torr eller sensommarvarm.

Det blev nästan 20 grader varmt så sent som den 16, vilket är extremt, men inte rekordsent. Sista kända datum för 20 grader i Sverige är nämligen den 17 oktober 1949. Den dagen var det flera platser som noterade 20 grader, nämligen Bällefors, Skara, Såtenäs och Bollebygd i Västergötland, Bjärka-Säby i Östergötland och Jönköpings flygplats i Småland.

Här har ni månadens högsta temperatur i de olika landsdelarna:

I Götaland 19,5 grader i Gladhammar vid Smålandskusten den 16,

i Svealand 17,9 grader i Uppsala den 16,

i södra Norrland 17,0 grader i Gävle den 16

och i norra Norrland 12,5 grader i Holmön vid Västerbottenskusten den 4.

Samtidigt som sensommarvärmen kulminerade i söder var det bra fart på västvinden i norr. Lokalt blåste det storm i Jämtlands- och södra Lapplandsfjällen, och över inlandet var det lokalt mycket hårda vindbyar på eftermiddagen den 16 med 22 m/s Arvidsjaur i mellersta Lappland, 22 m/s i Malå-Brännan något söder därom och 21 m/s i Vidsel på gränsen till Västerbotten.

”Solen tog sovmorgon”

Med värmen söderifrån följde även mycket fuktig luft. I det regn som drog upp över Svealand och södra Norrland under inledningen av dygnet den 17 förekom mycket åska i främst Uppland under efternatten och morgonen. Sammanlagt registrerades 64 blixtar under dygnet, vilket med sommarmått mätt givetvis är lite, men det är inte lite för att vara oktober. Det var inta alla som förstod att det var åska som gick, utan polisen fick ta många samtal från oroliga upplänningar.

Kompakta moln i soluppgången, och därtill luft som fört med sig sot från skogsbränder i Portugal och sand från Sahara, gjorde att himlen kändes ödesmättad och smått domedagslik. En meteorologkollega, minns ej vem men det var ingen på SVT, uttryckte det hela som att solen hade tagit sovmorgon. En helt klockren formulering, och något jag gärna hade kommit på själv.

Under månaden i övrigt registrerades blixtar vid bara ett fåtal tillfällen: 5 st den 4, 1 st den 5, 11 st den 7 och 3 st den 29.

Långsamt alltmer vinterlikt

Det dröjde till den 7 innan säsongens första officiella snödjup noterades. Det skedde med 1 cm i Svarberget nordväst om Arjeplog i mellersta Lappland. Sedan dessa har det av och till förekommit ett sparsamt snötäcke på enstaka platser i norr. Från den 20 såg vi dock ett något alltmer etablerat snötäcke i främst västra Lappland.

Nattkylan smög sig sakta men säkert på oss under månaden, och säsongslägstanoteringen har reviderats flera gånger:

5,3 minusgrader i Gielas i södra Lapplandsfjällen den 7,

5,5 minusgrader i Tarfala den 8,

8,5 minugrader i Tarfala den 9,

9,6 minusgrader i Tarfala den 10,

12,3 minusgrader i Rensjön i norra Lappland den 20,

15,1 minusgradser i Rensjön den 21,

16,3 minusgrader i Naimakka i Nordligaste Lappland den 23

och 17,7 minusgrader i Nikkaluokta i norra Lapplandsfjällen den 24.

Det skulle hinna bli ännu kallare innan oktober blev november, men mer om det senare i denna krönika.

Första egentliga snöfallet

Den 22 föll mycket regn i främst Småland, och åter noterades lokalt över 40 mm på ett dygn: 43 mm i Oskarshamn vid Smålandskusten.

Säsongens första mer omfattande snöfall kom sedan den 24–25. Först föll snön i nordligaste Värmland, norra Dalarna och västra Härjedalen den 24. Exempelvis gick Gördalen i norra Dalarna från barmark till 23 cm fram till morgonen den 25. Dygnet därpå la sig snön främst i inre Ångermanland, inre Västerbotten och södra Lappland den 25. Störst snödjupsökning det dygnet fick Södersel i norra Ångermanland som gick från barmark till ett snödjup på 15 cm på morgonen den 26.

När vi meteorologer pratar nederbörd pratar vi ofta om millimetrar i smält form, och tumregeln är att 1 mm ger 1 cm snö. Men det kan variera mycket beroende på temperatur och vind när snön eller blötsnö faller. I millimeter föll det mest vid Ångermanlands- och Medelpadskusten den 25, och då nästa uteslutande som regn. Lokalt föll över 30 mm och på en plats betydligt mer än så till och med:

50 mm i Nora-Östanö i östra Ångermanland.

Det var även blåsigt i fjällen, med kulmen kring midnatt den 24–25 med stormvindar på 26 m/s i Blåhammaren.

Översvämningar efter allt regn

Den 28–29 svepte ett regn snabbt åt sydost över landet, där de största mängderna föll i Skåne med uppåt 40 mm som mest.

Efter alla regn som berörde södra Götaland den 20–26 var det föga förvånande att det till slut blev höga flöden i en del vattendrag. Regnet den 28 blev helt enkelt ”för mycket” för marken att kunna ta emot. Den dagen utfärdades en varning för höga flöden i mindre vattendrag i norra Skåne och sydligaste Småland. Den 29 kom en varning även för delar av Halland, men den varningen togs bort redan dagen därpå när flödena åter var sjunkande. Varningen för höga flöden i norra Skåne och sydligaste Småland låg däremot kvar månaden ut.

Höstens första storm

En milstolpe under hösten är alltid när det första stormtillfället över hav inträffar. I år dröjde det till eftermiddagen och kvällen den 29 när kalluften vällde ner över landet. I ett stråk från Ålands hav ner mot Gotland blåste det nordlig storm:

Fårösund-Ar på nordligaste Gotland 27 m/s

och 26 m/s i Söderarm i Stockholms yttre norra skärgård.

Lokalt noterades även mycket hårda vindbyar av land, dels i skånska Helsingborg med för 21 m/s på förmiddagen den 28 och sedan åter 21 m/s på efternatten den 29, dels på Visby flygplats med 23 m/s på sena eftermiddagen den 29.

Gotlandsfärjorna ställdes in i det hårda vädret, och det var mycket Gotlands-fokus sista helgen i oktober. Dagen innan, den 28, hade ju ett osedvanligt geggigt Gotland Grand National genomförts, alltså den stora endurotävlingen på Tofta skjutfält utanför Visby.

Snö och kyla

Efter regnet den 28–29 fick kalluften norrifrån fick fritt spelrum månaden ut. Den 30 stannade maxtemperaturen i landet under 10 grader för första gången denna höst, och natten till den 31 blev den hittills kallaste för de flesta av oss, för det vara bara Svealand som ”klarade sig” från att få kallare den natten än tidigare under månaden. I Pajala i norra Norrbotten hann det dessutom bli en tiondel kallare på kvällen den 31 än vad det hade varit natten till den 31. Så månadens lägsta temperatur kom verkligen i sista stund innan den officiella temperaturmånaden oktober tog slut klockan 19 på kvällen den 31. Här samtliga landsdelars lägsta temperatur i oktober:

I norra Norrland 18,2 minusgrader i Pajala den 31,

i södra Norrland 9,1 minusgrader i Hemling i norra Ångermanland den 31,

i Svealand 5,9 minusgrader i Älvdalen i norra Dalarna den 20

och i Götaland 6,3 minusgrader i småländska Hagshult den 31.

Störst snödjupsökning på ett dygn i oktober, 23 cm, noterades först i Gördalen från den 24 till den 25, och tangerades sedan i Katterjåkk i nordligaste Lapplandsfjällen. Det var när snöbyar drog in i västvinden den 29. Då ökade snödjupet i Katterjåkk från 4 cm på morgonen den 29 till 27 cm morgonen därpå. Än mer han dessutom falla där innan oktober var över, så månadens största snödjup i de olika landsdelarna blev:

I norra Norrland 32 cm i Katterjåkk den 31,

i södra Norrland 31 cm i Storlien-Storvallen i Jämtlandsfjällen den 31,

i Svealand 23 cm i Gördalen den 25

medan inget snödjup noterats i Götaland i oktober.

I månadsskiftet oktober–november står nu mildluften för dörren i väster, så det lär bli svårt för såväl den meteorologiska vintern som snötäcket att breda ut sig söderut under novembers första vecka. Hur det blir därefter återstår att se, och jag lovar att jag givetvis kommer sammanfatta även novembervädret med en fyllig krönika när det blir dags.