Så här på hösten är skillnaderna från de skånska slätterna till Lapplandsfjällens mest svårtillgängliga delar helt naturligt som störst. Årets oktoberväder förstärkte dessa skillnader, för samtidigt som vintern etablerade sig i norr, såväl med meteorologisk vinter som med ett ökande snötäcke, hade södra Sverige en regnig och relativt normalvarm oktober. Tidvis var temperaturkontrasten i nordsydlig led väldigt stor i landet. Men visst har vintern gjort sina försök även i söder, inte minst med en del kalla nätter och säsongens första frosthalka på sina håll.

Det finns en del enskilda händelser som sticker ut lite extra, åt bägge hållen dessutom, för att på så sätt understryka skillnaderna som var i oktober. Bland annat sa vi sa adjö till sommaren extremt tidigt, första dagen med 20 minusgrader kom också tidigt, oktoberlägstat är kallast på 13 år och oktoberhögstat är varmast så sent på året på över 50 år.

Kallt i norr, relativt normalt i söder

Månaden präglades av kallare än normalt i främst landets norra halva. Bara under en kortare period den 22–26 var det mestadels mildare än brukligt i hela landet. Den perioden föregicks av en lång svit den 10–21 då landet var tydligt tudelat, med en gräns mellan kylan i norr och mildluften i söder som pendlade lite norrut och söderut flera gånger. Lägg därtill en rätt allmänt kall inledning och avslutning så har ni årets oktober rent temperaturmässigt.

Sammantaget slutade medeltemperaturen mestadels på 1–3 grader kallare än brukligt i norr och inom spannet från 1 grad över till 1 grad under det normala i söder sett till referensperioden 1961–1990. För att hitta än kallare oktober än i år i norr behöver man backa tillbaka till 2009, men lokalt till 2002. I söder behöver vi bara backa till 2016, eller lokalt 2012, för att hitta en kallare oktober än årets. En varmare oktober än årets ligger däremot i närtid, för såväl i fjol som 2017 var oktober varmare än i år. Möjligen enstaka stationer undantaget är kanske bäst att jag garderar mitt uttalande med.

Störst avvikelse åt det kalla hållet står Nikkaluokta i norra Lapplandsfjällen för, för deras snittemperatur 5,5 minusgrader är 4,3 grader under normal oktobertemperatur på 1,2 minusgrader. Åt andra hållet sticker Östergarnsholm på östra Gotland ut, för 9,8 grader där är 1,2 grader högre än normalvärdet 8,6 grader. I absoluta tal hade Tarfala i norra Lapplandsfjällen kallast i landet i oktober med 6,0 minusgrader, vilket är 2,1 grader under deras normalvärde på 3,9 minusgrader. Falsterbo på den skånska sydvästspetsen hade varmast i landet med 10,7 grader, vilket är 0,7 grader över deras normala 10,0 grader i oktober.

Blött i söder, torrt i norr

Flera omfattande regnväder berörde södra halvan av landet i oktober, där speciellt dygnen den 15–20 samt den 25–27 sticker ut lite extra. Även den 11 var ett regnigt dygn, främst då i Skåne, och månaden inleddes även med ett regnigt dygn, då främst vid mellersta Norrlandskusten.

Summerat för hela månaden fick norra halvan av landet mestadels mindre nederbörd än normalt sett i jämförelse med referensåren 1961–1990, medan det i söder allmänt blev blötare än vanligt, främst i delar av Hälsingland, Gästrikland, Uppland och Dalarna där det lokalt föll mer än dubbla normalmängden. Oktobers nederbördsfördelning har klara likheter med hur det såg ut i oktober 2014. För att hitta en torrare oktober än årets i norr räcker det delvis att backa till i fjol, och än mer till 2016. Blötare i söder är dock lite längre sedan det skedde, så där är det mestadels 2014 och än mer 2006 som gäller att ha tidsmaskinen inställd på. För grundvattennivåernas del var oktoberregnen ytterst välkomna, vilket kan vara bra att tänka på för alla er som klagat på allt regn i oktober. Regnen gav även lokala flödevarningar under månaden, vilket jag återkommer till senare i denna krönika.

I millimeter räknat föll mest oktobernederbörd i Lidhult i västligaste Småland med 188 mm medan Naimakka i nordligaste Lappland fick minst med endast 8 mm. I procent av det normala var det just Naimakka som fick minst med 21 %, 8 mm mot normala 38 mm, medan Mora i Dalarna fick mest med 262 % i och med deras 123 mm mot normala 47 mm. Trots stora mängder på sina håll sattes inga nya nederbördsrekord för oktober, åtminstone inte för mätserier med lite längre historik.

Solbrist på många håll

Solen lyste till viss del med sin frånvaro i oktober, men lokalt sken solen mer än brukligt. Det gäller framför allt i jämtländska Storlien-Visjövalen som med 68 timmar sol redan efter 15 dygn passerat antalet soltimmar som man normalt får på hela månaden, vilket är 64 timmar. Under andra halvan av månaden var solbristen påtaglig även där, som man stannade på 79 timmar. För de relativt korta mätserierna Svenska Högarna i nordligaste Östersjön samt Nordkoster vid Bohuskusten dröjde det till den 28 respektive den 25 innan det stod klart att det inte skulle slås nya anti-solskensrekord för oktober.

Delvis var det mest grått som gällde, och som minst bara en handfull soltimmar på en hel vecka är kanske i minsta laget för de flesta av oss. Oktober har tillräckligt med mörka timmar som det är, så att snuvas på den möjliga soltid som är kan kännas tufft. Bland de fåtal solskensstationer som finns runtom i landet fick Karlskrona-Kungsholmen mest sol med 131 timmar, lite mer än brukligt, medan Tarfala fick minst med 43 timmar, vilket är tre fjärdedelar av deras normala värde på 58 timmar.

Kall inledning

Oktober inleddes med regn och blötsnö i mellersta Norrland, där främst kusten i Ångermanland och södra Västerbotten fick mycket regn. Under dygnet föll det minst 30 mm på följande platser:

33 mm i Järnäsklubb vid norra Ångermanlandskusten

och 30 mm i Röbäcksdalen i Umeå i Västerbotten.

Lokalt la sig snö lite här och var i norr i början av månaden, men det dröjde till mitten av månaden innan snösäsongen på allvar tog fart utanför fjällvärlden, och än mer under månadens sista tredjedel.

Nattkylan slog till långt söderut i landet, och månadens lägsta temperatur i Götaland noterades redan den 7. Den natten fick Hagshult i mellan Jönköping och Värnamo i västra Småland 8,0 minusgrader. Lite längre västerut noterade Ulricehamn i södra Västergötland den natten 6,3 minusgrader, vilket är rekordkallt för att vara så tidigt på säsongen sedan mätningarna inleddes där 1892. Även södra Norrlands lägsta temperatur i oktober inföll tidigt i månaden, redan den 5, och den liksom de övriga landsdelarnas minimitemperatur i oktober redovisas senare i denna krönika. Dygnen den 5–7 var månadens kallaste i söder sett till vad man normalt kan räkna med. I norr skedde det istället senare i månaden, främst den 14–17 och den 20–21.

Säsongslägstanoteringen sänktes i flera steg under oktobers inledning. Först till 10,5 minusgrader i Tarfala på kvällen den 3, följt av 12,3 minusgrader i Merkenes i mellersta Lapplandsfjällen under natten till den 4 och till slut 12,8 minusgrader i Storlien-Storvallen den 5.

Sommaren tog tidigt farväl

Den tidig oktoberkylan långt söderut gjorde att den meteorologiska hösten, fem dygn på raken med dygnsmedeltemperatur under 10 grader, anlände till de sista kustnära platserna i Götaland redan den 3. Det sista sommardygnet i landet blev alltså den 2, och därmed det tidigaste ”farväl sommaren” på 40 år, för vi får backa bandet till 1979 för att hitta ett tidigare sommarslut än så. Då skedde det redan sent i september. Ett tidigt sommarslut betyder inte per automatik en allmänt tidig start för hösten. Det såg jag dock att vissa medier basunerade ut, men det var nästan uteslutande i just de kustnära områdena av Götaland som hösten var tidig i år. I övrigt var den mestadels senare än brukligt.

Med början den 8 började molnen ta över när mildare luft tryckte på söderifrån. Just den 8 föll det även lite blötsnö på sina håll på Sydsvenska höglandet, men det blev aldrig något officiellt snötäcke. Övergången till gråskala i vädret gjorde att många snabbt saknade solen och undrade hur pass ovanligt det var med så lite sol. Med allt kortare dagar kom också mörkret obönhörligt allt närmare, men extremt lite solskenstid var det aldrig tal om. Men visst, en handfull soltimmar på en vecka som minst är kanske i gråaste laget för de flesta av oss.

Den 10 tog allt mildare luft över i söder, och därmed inleddes en lång och envis kamp mellan mildluften i söder och kallare luft i norr. Den kampen stod sig i stort sett i elva dagar, där övertaget växlande mellan kalluften och mildluften. Ett delvis kraftigt regn passerade över Sydsverige den 11, varvid månadens största regnmängd noterades när följande platser noterade minst 30 mm:

41 mm i Knopparp mellan Hörby och Kristianstad i Skåne (månadens officiellt största dygnsnederbördsmängd i landet),

37 mm i Lidhult,

35 mm i Hörby i centrala Skåne,

34 mm i Knäred i södra Halland,

32 mm i skånska Lund,

32 mm i Degeberga i östra Skåne,

30 mm i Bjärnum i norra Skåne

och 30 mm i Hästveda i norra Skåne.

Även den 13 föll det lokalt minst 30 mm:

39 mm i Hästveda

och 38 mm i Bromölla i nordöstra Skåne.

Under dygnet den 13 noterades 85 blixtar, vilket är relativt mycket för att vara i oktober. Månadens näst mest åskrika dygn inträffade den 18 med 15 blixtar medan övriga oktoberdygn tillsammans endast skrapade ihop 22 blixtar.

Omfattande regn

I gränsen mellan mildluften i söder och kylan i norr bildades ett delvis kraftigt regn som dygnet den 15 låg i ett band från Norduppland, Gästrikland och Hälsingland i öster till Dalarna, Värmland och Dalsland i väster. Minst 30 mm föll på flera platser det dygnet:

36 mm i Gesunda vid Siljans västra strand i Dalarna,

35 mm i Letafors i norra Värmland,

34 mm i Mora

och 30 mm i Kindsjön i norra Värmland.

Några dagar senare, dygnet den 19, var det dags igen för minst 30 mm i ungefär samma område:

40 mm i Bengtsfors i norra Dalsland

och 30 mm i Nornäs i nordvästra Dalarna.

Dygnen däremellan regnade det också en del, så för de fem dygnen från morgonen den 15 till morgonen den 20 föll närmare 100 mm som mest: 98 mm i Gesunda och 91 mm i Mora. Normalvärde för Gesunda saknas då stationen bara varit i drift sedan 2006, men för Moras del är 91 mm närmare dubbelt mot de 47 mm som normalt faller där under en hel oktober. Just där och då fanns det visst upplägg för att en fortsatt regnig oktober skulle kunna resultera i nya nederbördsrekord, men så blev det nu aldrig. Mora fick, som jag tidigare nämnt, mest regn i landet sett till procent av det normala, så av månadens sammanlagda 123 mm kom alltså 91 mm under de fem dygnen den 15–19.

Det myckna regnandet orsakade en del översvämningar och gjorde även att flödena i vattendragen steg och lokalt nåddes varningsnivån höga flöden. Varningar gällde för Uvån den 17–26, i sydvästra Värmland och nordvästra Dalsland den 19–24, i Siljansområdet och ner till norra Värmland den 20–26, i Vanån nedströms Venjanssjön i västra Dalarna den 20–23 och i området sydöstra Dalarna, norra Gästrikland och södra Hälsingland den 20–21. Flödesvarningar gäller så länge flödena är stigande, så även efter att varningar tas bort kan höga flöden råda, men då alltså med en sjunkande tendens.

Tidig vinterkyla i norr följdes av mildluft även där

I mitten av månaden tog kylan ett fast grepp om landets nordligare delar, och säsongslägstanoteringen revideras flera gånger: 15,8 minusgrader i Rensjön i norra Lapplandsfjällen den 14, 19,1 minusgrader i Rensjön igen den 15, 21,1 minusgrader i Nikkaluokta den 17 och 23,4 minusgrader i Nikkaluokta igen den 20.

Säsongens första notering på 20 minusgrader eller lägre inträffade alltså så pass tidigt som den 17, och det är tidigast sedan Pajala vid den finska gränsen i norra Norrbotten den 11 oktober 2009. Rekord för tidig 20-gradig köld i landet är för övrigt den 7 oktober 1949 i Nattavaara en bit söder om Gällivare i norra Lappland.

Den 22–25 tog mildluften över i så gott som hela landet, och temperaturen i söder steg osedvanligt högt för att vara i slutet av oktober. Här är månadens högsta temperatur i de olika landsdelarna, där som synes tre av fyra noterades sent i månaden:

I Götaland 17,8 grader i Göteborg den 24,

i Svealand 15,0 grader i Floda i västra Södermanland den 25,

i södra Norrland 14,0 grader i Gävle i Gästrikland den 15

och i norra Norrland 11,2 grader på Skellefteå flygplats i Västerbotten den 1.

För Göteborgs del är 17,8 grader så pass sent i oktober högst sedan man hade 18,0 grader där den 29 oktober 1913. För att hitta en högre temperatur än 17,8 grader så här pass sent på året i landet som helhet behöver vi sätta in blyertspennan och vrida tillbaka till 17,9 grader i värmländska Torsby den 26 oktober 1983.

Här känner jag att jag kanske bör vara helt ärlig och nämna två uppgifter till, nämligen de tangerade noteringarna på 17,8 grader som också finns så här sent på året de senaste decennierna. Det är dels Kristianstad-Everöd i Skåne den 27 oktober 1995, dels Åsbräcka-Torpabron vid E45:an en bit söder om Trollhättan i Västergötland. Personligen ifrågasätter jag Torpabrons värde, för det är en av Trafikverkets vägstolpar som sedan 2016 inte längre ingår i det officiella svenska väderstationsnätet då de problem man genom åren såg med den låsta placeringen invid vägar gett oönskat och orimligt höga värden på maxtemperaturen vid alltför många tillfällen.

Regn och blåst i söder

När kalluften återtog kommandot i norr skärptes temperaturkontrasten i landet. Kontraster är ju det som ger bränsle till vädersystemen, så det var föga förvånande att det blev kraftigt regn i söder den 25–27, samtidigt som snön föll i norr. Minst 30 mm per dygn föll på följande platser dessa dygn:

40 mm i Uddevalla i södra Bohuslän,

35 mm i Markusvinsa i norra Norrbotten,

35 mm i Ullared i inre Halland,

33 mm i Kypäsjärvi sydost om Överkalix i Norrbotten,

32 mm i Torup i inre Halland

och 31 mm i Källsjö strax norr om Ullared i inre Halland den 25

samt 40 mm i Lidhult,

37 mm i Torup igen

och 30 mm i Skeppshult i västra Småland den 26.

Slår man ihop dessa två dygn fick Torup mest med 68 mm, vilket är drygt hälften av de normala 119 mm som faller där under en hel oktober. Helgen avslutades sedan med regnskurar som drev in i västvinden, så för de tre dygnen den 25–27 fick Lidhult mest med 88 mm, vilket i runda slängar är tre fjärdedelar av deras normala oktobermängd. Åter följde lokala översvämningar och flödena i vattendrag i främst västra Småland och inre Halland steg till höga med en väntade varningar den 26–28 innan kulmen nåtts.

Samtidigt som de kraftiga regnen svepte österut och mildluften bredde ut sig norrut tilltog byvinden. Lokalt över inlandet noterades som värst mycket hårda vindbyar, 21–24 m/s, först med 23 m/s i Edsbyn i inre Hälsingland på eftermiddagen den 25 och därefter med 24 m/s i Göteborg under efternatten den 26. Jämtländska Föllinge noterade också byvindar på 21 m/s på sena kvällen den 22. Men särskådar man tiondelarna där så var det 20,6 m/s medan gränsen för mycket hårda vindbyar går vid 21,0 m/s.

Hösten har hittills varit förskonad från stormar, för byvinden över inlandet har aldrig nått stormstyrka, ej heller medelvinden till havs. Att ett av dessa två kriterier uppfylls tycker jag är ett måste för att kalla det för storm. I fjällen är det klart lättare att då och då nå stormstyrka i medelvind, vilket under oktober skett vid två tillfällen. Först i Stora Sjöfallet i nordligaste Lapplandsfjällen den 6 då vinden precis nådde upp till stormstyrka 25 m/s, och sedan med 29 m/s i Stekenjokk i sydligaste Lapplandsfjällen den 22. Månadens högsta byvind oavsett stationsplacering blev orkanbyar på 39 m/s i just Stekenjokk den 22. Lite förvånande kanske att det varit så pass lugnt ändå med tanke på den stora temperaturkontrast som funnits i nordsydlig led mest hela oktober.

Kall avslutning

Oktober avslutades kallt i hela landet, för den 25–27 tog kalluften över kommandot och drog efterhand ner över hela landet. Inte minst längst i norr blev det ordentligt kallt. Till och med extremt kallt för att vara i slutet av oktober. Månadens lägsta temperatur blev 23,9 minusgrader i Karesuando vid den finska gränsen i norra Lappland den 28. Det är lägst i landet i oktober på 13 år, sedan Rensjön och Nikkaluokta noterade 25,9 minusgrader den 31 oktober 2006. För Karesuandos egen del är 23,9 minusgrader lägst i oktober sedan 1984.

Månadens lägsta temperatur i de olika landsdelarna inträffade delvis under månadens sista dagar, delvis under den inledande kalla veckan av månaden:

I norra Norrland 23,9 minusgrader i Karesuando den 28,

i södra Norrland 12,8 minusgrader i Storlien-Storvallen den 5,

i Svealand 9,5 minusgrader i Särna i norra Dalarna den 27

och som tidigare nämnts i Götaland 8,0 minusgrader i Hagshult den 7.

Den meteorologiska vintern, fem dygn på raken med dygnsmedeltemperatur under 0 grader varje enskilt dygn, har tagit tre kliv söderut under månaden. Först den 2–3 när delar av fjällkedjan fick vinter, sedan den 7–13 när större delen av norra Norrland fick vinter och till slut med start den 26 då ytterligare delar av Norrland och nordvästra Svealand fick vinter. Hur pass stort det sista klivet blir är dock för tidigt att säga då det först i efterhand kan slås fast exakt när vintern anlände. Detta då det är det första av de fem dygnen som krävs som räknas som startdatum. Vetskap om årstidernas exakta läge har en inbyggd femdagarsfördröjning helt enkelt. Det är smått irriterande kan tyckas, men nu är det som det är med den saken.

Hittills har vintern anlänt före sin ordinarie tidtabell, vilket ju är föga förvånande med tanke på oktoberkylan i norr. Lokalt har vintern anlänt cirka två veckor tidigare än brukligt sett till referensåren 1961–1990, men beroende på hur stor det sista oktoberklivet blir ner över Norrland och nordvästra Svealand kan det kanske hända att vintern ligger i fas med det normala nu när oktober går över i november.

Snösäsongen har inletts

Som jag tidigare skrev om började snön lägga sig lite av och till redan i början av månaden, men det var på allvar först från mitten och än mer mot slutet av månaden som snön bredde ut sig alltmer och även ökade i djup. Som längst söderut låg det snö den 20–23 i delar av Härjedalen, norra Dalarna (ner till Siljan ungefär) och nordvästra Hälsingland, men mildluft har därefter tärt på snötillgången där. Efter att mildluften gjorts sitt i norr gav sedan ett snöfall den 25–27 ett allmänt och mer utbrett snötäcket över större delen av mellersta och norra Norrland.

Några drastiskt stora nysnömängder har det hittills inte varit tal om så här långt denna vinter.  Dessa snödjupsökningar på 10 cm eller mer på ett dygn är de som hittills skett, där datumet som anges för ökningen är den morgon mätningen skedde:

10 cm i Myskelåsen i södra Härjedalsfjällen den 9,

10 cm i Bastansjö en bit nordväst om Storuman in mot södra Lapplandsfjällen den 9,

10 cm i Bastansjö igen den 13,

13 cm i Parkajoki i nordligaste Norrbotten den 19,

11 cm i Kangos i norra Norrbotten den 19,

10 cm i Ytterhogdal i nordvästligaste Hälsingland den 20,

10 cm i Katterjåkk i nordligaste Lapplandsfjällen den 25,

10 cm i Jäkkvik en bit nordväst om Arjeplog in mot mellersta Lapplandsfjällen den 27

och 13 cm i Katterjåkk igen den 29.

Störst snödjup i de olika landsdelarna blev som följer i oktober:

I norra Norrland 32 cm i Katterjåkk den 31,

i södra Norrland 18 cm i Storlien-Visjövalen den 31,

i Svealand 5 cm i Orsa i Dalarna den 21

medan inget snödjup observerats i Götaland i oktober.

Externa källor: StormGeo, SMHI