Det är svårt att toppa 2018 års extremväder, men visst har det hänt en hel del även under väderåret 2019. Vintern blev väldigt kort i söder, för efter en sen start på vintern följde en tidig vår i mitten av februari. Därmed kändes mars som en bakslagsmånad, trots att den var klart varmare än brukligt i främst söder. Sedan kom april med sol, torka och en väldigt tidig start på skogsbrandsäsongen. Nästa bakslag följde i maj, som inledningsvis blev mer aprillik än april varit. En smått trevande inledning på sommaren fick nog många att börja tvivla, men sammantaget blev sommaren varmare än brukligt och ganska normalblöt. Kylan i början av juli glömdes kanske bort när värmen tog över alltmer under främst andra halvan av sommaren. Sensommarvärme och gott om åska följdes av kyla i norr, och en tidig vinterentré i fjällvärlden. En tydlig tudelning med kyla i norr och mildluft i söder dominerade under en relativt lugn höst. Vi bjöds på såväl extremt sen värme som ovanligt tidig kyla, och solbristen var tidvis påtaglig. Årets avslutande månad gick mestadels i gråskala med mycket milt väder.
För den som vill är det fritt fram att grotta ner sig i de enskilda månadskrönikorna samt den sommarsammanfattning som jag gjort (se ”Relaterat” nederst i denna krönika).
Temperatur: Ännu ett milt år
I söder är det nästan enbart varmare än normalt som gällt månad efter månad, medan det i norr skiftat mer med en del kalla månader såsom januari, oktober och november och väldigt varma månader som främst februari och december. Sammantaget ger det att överskotten jämfört med referensåren 1961–1990 landar på dryga två grader över det normala i Sydsverige ner till en halv grad över i inre norra Norrland. Stora delar av landet slutar på ungefär samma medeltemperatur som 2018, främst norra Norrland undantaget där man behöver backa till 2012 för att hitta en liknande årsmedeltemperatur som årets. Sedan millennieskiftet är det bara 2010 som varit kallt, medan 2014 var ett rekordvarmt år på många håll i Sverige. Lokalt i Skåne nådde årsmedeltemperaturen 10 grader, vilket är väldigt ovanligt och har tidigare bara hänt 1990, 2014 och 2018.
I södra och östra Götaland slogs till och med nya rekord för hög årsmedeltemperatur för några platser med minst 100-årig mäthistorik:
9,7 grader i Kristianstad, Skåne mot tidigare 9,5 grader 2014 med då ska påpekas att det ännu saknar data för några dygn (startår 1880)
9,2 grader i Hoburg, Gotland mot tidigare 9,1 grader 2018 (startår 1879)
9,0 grader på Kalmar flygplats, Småland mot tidigare 8,9 grader 2018 och 2014 (startår 1860)
8,7 grader på Visby flygplats, Gotland mot tidigare 8,6 grader 1975 och 2018 (startår 1860)
medan andra tangerade sina gamla rekord:
10,4 grader i Falsterbo, Skåne är tangerat rekord med 2014 (startår 1880)
10,3 grader i Malmö, Skåne är tangerat rekord med 2014 (startår 1917)
10,2 grader i Lund, Skåne är tangerat rekord med 2014 och 2018 (startår 1859)
8,6 grader i Gladhammar, Småland är tangerat rekord 2014 (startår 1859 för den kopplade serien Västervik/Gladhammar)
Nederbörd: Övervägande blött
April var torr i närapå hela landet, så även juli i norr. I övrigt bjöd året mestadels på normalt eller blötare väder än normalt. Sammantaget ett nederbördsrikt år i större delen landet, bara lokalt i västra delen av mellersta Norrland samt i delar av Östersjölandskapen var året torrare än under referensåren 1961–1990.
För att hitta ett torrare år än årets räcker det med att blicka tillbaka på 2018, medan 2017 mer liknar året eller delvis var ännu blötare än i år. Som alltid är de lokala variationerna i nederbörd större än för temperatur, så det är alltid svårt att hitta år som liknar varandra gällande nederbördens fördelning. I ett försök att ändå göra det faller valet på 2015, som helt klart har stora likheter med årets fördelning av nederbördsmängd.
Soltimmar: Soligt, men ljusår från i fjol
Solen sken flitigt under delar av året, främst i april som blev rekordsolig i så gott som hela landet. Aprilsolen, och därtill en delvis solig sommar och sensommar, la grunden till det som till slut blev ett något soligare år än brukligt i hela landet. Jämfört med 2018 är dock rejält solfattigt, men då jämför man ju med rekordsoligt i år i större delen av landet.
Vintern: Stormig start
Årets högsta medelvind noterades på kvällen den 10 januari i samband med stormen Jan då Stekenjokk i sydligaste Lapplandsfjällen hade orkanvindar på hela 42,0 m/s. Våren gjorde tidig entré i söder. På första möjliga datumet den 15 februari anlände våren till södra och västra Götaland. Vårvärmen som slog till i slutet av februari var extrem, så därför kändes det som ett rejält bakslag i söder när ostadigare och lite kallare väder tog över i början av mars.
Januari fick en rivstart när stormen Alfrida slog till den 1–2 januari. Uppland och Gotland drabbades hårdast av stormen, som kulminerade strax efter midnatt med 29 m/s i Örskär vid den norra Upplandskusten. Omkring 120 000 abonnenter var som mest strömlösa, och det dröjde veckor innan alla fick elen åter. En vecka senare slog stormen Jan till mot mellersta Norrland, och i delar av fjällen rådde då full snöstorm. Månaden inleddes milt, men en kall andra halva gjorde att nordöstra Norrland fick en kallare månad än normalt, men i övrigt övervägde det milda. Till slut blev det såväl kallare som mer vintrigt även i Sydsverige.
Februari inleddes kallt och snöigt, där främst östra Sverige berördes av ett snöoväder den 2–4 februari. Därefter allmänt mildare och snösmältning i söder. Fortsatt ostadigt, så efter ett kraftigt regn vid Västkusten den 8 februari följde en tidig vårflod och lokala översvämningar. Från månadens mitt gällde milt väder med vädersystem på nordlig bana över landet. Stormen Julia slog till mot norra Norrland den 16 februari och den 24–25 februari drabbade stormen Mats mellersta och norra Norrland. Många lokala temperaturrekord sattes i främst Götaland den 26 februari, inte minst då ett nytt svenskt rekord med 16,7 grader i Karlshamn i Blekinge.
Mars inleddes med en återgång till kallare väder. I söder kändes det kallare än det faktiskt var efter den vårvärme som februari bjudit på. Mycket ostadigt väder de första 18 dygnen la grunden till en blöt eller mycket blöt månad. Lokala nederbördsrekord sattes i bland annat i Malmö (115 mm) och Göteborg (141 mm). Flera omfattande snöväder passerade i norr, och den 17 mars föll flera decimeter i Ångermanland. Därefter allmänt stabilare, men även blåsigt i norr med flera stormtillfällen i fjällen och tidvis mycket hårda vindbyar öster om fjällen. Månadens högsta temperatur blev bara 0,1 grad över vad februari bjudit på, alltså 16,8 grader.
Våren: Tydligt tudelad
Det blev en minst sagt tudelad vår. I april var det sol, torka och värme som gällde, varefter en övervägande blöt och solfattig maj tog över. Och inte bara regn utan även snö, i början av månaden långt söderut och i slutet av månaden i främst de södra fjällen. Jämfört med fjolårets extrema majväder kändes årets maj kallare än den faktiskt var, för medeltemperaturen var i stort sett normal. Den 2 maj sattes ett nytt månadsrekord för byvind för kuststationer.
April bjöd på extremt soligt väder, dessutom rejält torrt i stora delar av landet. Flera platser slog torr-rekord, bland annat Örebro i Närke och Växjö i Småland. Minst i landet, och även det rekord, fick Hoburg på Gotland med 0,1 mm. Sammanlagt 335 timmar sol i Borlänge i Dalarna är nytt svenskt solskensrekord för april. Månaden inleddes med kyla och snö i norr, men inför och över påsk i månadens mitt tog sommarvärmen över alltmer. Årets första högsommarvarma dag kom den 26 april med 26,4 grader i Ullared i Halland i topp. Våren och sommaren rusade snabbt upp över landet, och många bränder härjade i det torra vädret.
Maj blev en övervägande blöt månad med mer än dubbla normalmängden på många håll i norra och mellersta Norrland och i västra Svealand. Bland långa mätserier blev det rekord med 109 mm i Piteå i Norrbotten och 147 mm Gäddede i Jämtlandsfjällen. Den 12 maj var rekordregnigt i Piteå med 44 mm. Inledningen bjöd på aprilväder, och det föll snö osedvanligt långt söderut. Den 4 maj fanns mätbart snötäcke på Öland, på Gotland och i Halland. Den 6–7 maj fick norra Dalarna flera decimeter nysnö. Mitt i månaden blev det kortvarigt sommarvarmt med lokalt 25 grader även i norra Norrland. Sista veckan blev sval och ostadig.
Sommaren: Lite av allt när sol och skurar turades om
Vi bjöds på varierat sommarväder. Alltifrån rejält svalt med snöinslag och frostnätter till extremvärme i slutet av juli och slutet av augusti. Totalt sett en varm sommar, där avvikelsen jämfört med referensåren 1961–1990 var något större i söder än i norr. Främst i delar av mellersta Norrland var sommaren torr. I övrigt en ganska normalregnig sommar, men med stora lokala variationer eftersom det som kommer på sommaren faller i form av lokala skurar.
Juni blev delvis rekordvarm i sydost där bland annat Visby, Kalmar, Västervik och Stockholm aldrig tidigare upplevt en varmare juni än i år. Inte fullt lika varm i övrigt, men ändå varmare än normalt i hela landet medan nederbörden däremot fördelades väldigt ojämnt. Det var varmt över nationaldagen, som blev den varmaste dagen under månaden från Mälardalen och norrut. Midsommarvädret blev rätt soligt om än lite blåsigt i söder och ostadigare i norr, inte minst på midsommardagen. Månaden avslutandes med hela 33,7 grader varmt i småländska Oskarshamn den 30 juni. Det är högst i landet i juni på nästan 50 år.
Juli blev tudelad, för efter en första kall halva följde en övervägande varm andra halva. Till medeltemperatur sett en tämligen normal månad, där det torra vädret övervägde. Osedvanligt kyliga nätter inledde månaden, och det var ganska blåsigt också. När värmen så smått började ta över förekom en del kraftiga regn- och åskskurar. Sedan kom värmen med åtminstone 30 grader någonstans i landet varje dag den 24–29 juli. Värmen kulminerade den 26–27 juli med flera nya rekord i norra Norrland, bland annat den högsta temperatur som uppmätts så pass långt norrut i landet som i Markusvinsa i norra Norrbotten, hela 34,8 grader den 26 juli.
Augusti började med varierat sommarväder där soliga och varma dagar turades om med mer svalt och skurbetonat väder där det lokalt föll mycket regn på kort tid. Månadens kallaste nätter inträffade i början av månaden och den meteorologiska hösten gjorde tidig entré i delar av fjällvärlden. Den avslutande veckan blev extremt varm, inte minst i skånska Lund som toppade temperaturlistan sex dagar på raken den 23–28 augusti. Toppnoteringen blev hela 31,6 grader den 27 augusti, vilket är extremt för att vara så pass sent i augusti. Den 28 augusti kom sommarens mest åskfrekventa dygn med totalt 29 000 blixtregistreringar i landet.
Hösten: Mestadels kallt i norr, milt i söder
I brytningstider är Sverige helt naturligt som mest avlångt rent vädermässigt. Skillnaderna förstärktes under hösten av en tydlig tudelning med mestadels kallt i norr och milt i söder, men i december milt även i norr. Trots en stor temperaturkontrast var vädret relativt lugnt där höststormarna helt uteblivit. Med kylan anlände den meteorologiska vintern tidigt i norr, där det stora klivet söderut togs i samband med ett kallt månadsskifte då oktober blev november.
September inleddes med en tropisk natt och en extremt sensommarvarm dag. Varmast blev det i småländska Målilla med 29,0 grader, vilket bara en ynka tiondel från det svenska septemberrekordet från 1975. Årets tredje mest åskrikaste dygn den 1 september satte stopp för värmen, varefter en ostadig period tog över. I månadens mitt allt kallare efterhand, och då tog hösten över alltmer. Vintern anlände också lokalt till norra Lapplandsfjällen. Sammantaget en något varm och övervägande blöt månad. De avslutande dygnen var regniga, i nordligaste Norrland föll även snö med 14 cm i Jukkasjärvi i Lappland den 30 september.
Oktober bjöd på stora skillnader i nordsydlig led, för månaden blev till stor del en kamp mellan mildluft i söder och kyla i norr. Det inleddes med kallt även i söder, men sedan tog mildluften över där. Flera kraftiga regn passerade i söder. Uppåt 100 mm i Dalarna på fem dygn i månadens mitt, och några dagar senare kom det närmare 90 mm i Halland och västra Småland på tre dygn. Månadens högsta temperatur blev 17,8 grader i Göteborg den 24 oktober, en extremt hög temperatur för att vara så sent på året. Några dygn senare var det 23,9 minusgrader i Karesuando i nordligaste Lappland, vilket är kallast i landet i oktober på 13 år.
November blev för många en besvikelse i gråvädrets tecken. I stora delar av landet sken solen med sin frånvaro, och värst var det i Växjö. Där undslapp man dock ett föga smickrande anti-solskensrekord tack vare en solig sista dag som bjöd på nästan dubbelt så mycket solskenstid som under resten av månaden. Likt oktober var november tydligt tudelad, där kallt och övervägande torrt väder dominerade i landets norra tredjedel medan det var milt och mestadels blötare än brukligt i övrigt. Månadens inledning var osedvanligt kall i norr, exempelvis med kallast i landet sedan 1968 för att vara under novembers första tredjedel.
December blev en mycket mild och övervägande blöt historia, såsom det så ofta varit på senare år i just december. Dessutom blåsig med två tillfällen då vinden lokalt nådde orkanstyrka i fjällen. Epitet ”gråvädershöst” lär många kunna skriva under på som en bra sammanfattning av december. Det snötäcke som trots allt fanns i delar av landet lättade upp en del och gav lite mer julstämning där än längre söderut, även om molnen dominerade under julhelgen. Flera regn- och snöväder passerade under månadens inledning, och därefter följde höga flöden och lokala översvämningar i främst södra Svealand och norra Götaland.
Väderåret 2019 i statistiken
Att vädret kan variera mycket är årets väder ett tydligt exempel på, för det var såväl osedvanligt kallt som osedvanligt varmt. Och ibland nästan samtidigt i olika delar av landet. Vintern var inte mycket till vinter, våren var tydligt tudelad med sol och torka följt av ostadigt väder innan en tämligen normal sommar tog över. Vårfloden blev utdragen, alltifrån februari när våren anlände tidigt i söder till en bra bit in i juni för de norra Norrlandsälvarna. Under hösten har även mycket regn gett mer eller mindre långvariga översvämningar och höga flöden på sina håll i södra halvan av landet, där kulmen kom i mitten av december. Hösten var i övrigt mestadels lugn, och pendlade fram och åter när kampen mellan kyla i norr och mildluft i söder pågick vecka efter vecka.
Externa källor: SMHI och StormGeo
Några topp- och bottennoteringar från året
Högsta temperatur: 34,8 grader i Markusvinsa, Norrbotten den 26 juli
Lägsta temperatur: 39,5 minusgrader i Nikkaluokta, Lappland den 31 januari (och därmed det enda året på 2010-talet som inte har nådd 40-gradersstrecket som lägst)
Högst årsmedeltemperatur: 10,4 grader i Falsterbo, Skåne
Lägst årsmedeltemperatur: 1,7 minusgrader i Nikkaluokta, Lappland
Störst årsnederbörd: 1456 mm i Källsjö, Halland
Minst årsnederbörd: 365 mm i Pite-Rönnskär, Västerbotten
Störst dygnsnederbörd: 70 mm i Ramsjöholm, Småland den 29 juli (vilket är den lägsta noteringen för årets största dygnsnederbördsmängd i landet sedan 1970)
Störst uppmätt snödjup: 206 cm i Katterjåkk, Lappland den 1 april
Mest solskenstid: 2329 timmar i Hoburg, Gotland
Minst solskenstid: 1152 timmer i Tarfala, Lappland
Högst medelvind vid kusten: 29,4 m/s i Örskär, Uppland den 2 januari
Högst medelvind i fjällen: 42,0 m/s i Stekenjokk, Lappland den 10 januari
Högst byvind i inlandet: 28,0 m/s på Visby flygplats, Gotland den 2 januari och i Gällvare, Lappland den 16 februari
Högst byvind oavsett stationsplacering: 49,7 m/s i Stekenjokk, Lappland den 10 januari
Källa: StormGeo