Marsväder kan variera mycket, det vet alla. Oftast tar våren rejäl fart i söder och snösmältningen övergår i vårflod samtidigt som soliga vårvinterdagar härskar i norr. Ibland är mildluften och våren mer påträngande, såsom i fjol då mars var väldigt mild, medan mars andra år är en förlängning av vintern, såsom i år.

Kallt, torrt och soligt väder präglade årets mars, och den snö som låg i början av mars fick till stor del ligga kvar även om dagsmeja och försiktiga plusgrader dagtid försökte ta bort den. Främst nätterna var kalla, och temperaturen pendlade häftigt mellan krispig nattkyla och trevande vårvärme på dagarna.

Vintern bara fortsatte alltså, och alla som väntade på den egentliga vårvärmen fick vänta. Men å andra sidan gladde sig nog många åt det vackra vårvintervädret med gnistrande sol över bländande skare som nu även sörlänningar fick njuta av. Solens öppettider ändras mycket under mars, så månaden är alltid en tid av förändring. Nattkylan fick därför helt naturligt allt svårare att försvara sig mot solens stålar i slutet av månaden.

Kallaste mars på sju år

Sammantaget blev månaden mycket kallare än normalt i hela landet. Skillnaden blev till slut 2-4 grader under det normala i större delen av landet, och ganska jämnt fördelat över landet dessutom. Månaden inleddes med vårvärme i söder de första dagarna, vilket senare i månaden kompenserades av tillfällig mildluft i norr. Sammantaget blev det den kallaste marsmånaden i landet sedan 2006, och vid Östersjön den kallaste sedan 2001. Lokalt i norra Norrland behöver man till och med gå tillbaka till 1987 eller 1981 för att hitta en kallare mars än årets.

I absoluta tal var det kallast i mars i Naimakka i nordligaste Lappland med en medeltemperatur på 13,8 minusgrader medan Utklippan utanför Blekinges kust hade varmast med 0,3 minusgrader. Uklippan noterade även varmast i landet i februari, men då med 0,3 plusgrader, så det var alltså kallare där i mars än i februari. Även landets lägsta medeltemperatur för mars är lägre än motsvarande värde för februari, för då hade Nikkaluokta i norra Lapplandsfjällen 13,0 minusgrader. Det är inte vanligt att så sker, men inte speciellt ovanligt heller.

Vårmarschen gjorde halt under hela månaden. Mildluften i söder i slutet av februari och början av mars gjorde att våren redan i slutet av februari anlände till delar av Götaland, detta eftersom vårens ankomst dateras till det första av de sju dygnen som krävs var att våren ska anses kommen. Så i mars tog våren helt sonika paus, för hur länge återstår ännu att se.

Snustorrt

Det är ovanligt men ibland händer det, att en observationsplats inte får någon uppmätbar nederbörd alls under en månad. Måseskär vid Bohuskusten fick 0,0 mm nederbörd i mars, ett minst sagt svårslaget rekord. Att någon mätstation ”nollar” en hel månad är ytterst ovanligt. Senast det hände var i Ogestad i östra Småland i april 2009, och innan dess på flera platser vid Östersjön i augusti 2002. Det föll väldigt lite nederbörd även på många andra håll i landet under månaden, för mars blev till stora delar av en mycket torr månad. Mer nederbörd än normalt föll bara i delar av fjällen, medan övriga landet fick mindre eller klart mindre nederbörd än normalt. I inre Svealand och nordvästra Götaland föll inte ens en tiondel av vad som är brukligt, vilket gör årets mars till en av de allra torraste som upplevts där.

De flesta rekorden för lite marsnederbörd i landet härrör från 1964, men två platser med mätningar sedan 1800-talet lyckades ändå sätta nya rekord: Västerås med 0,1 mm mot tidigare 0,2 mm och Falun-Lugnet med 1,7 mm mot tidigare 2,0 mm. Bägge mätserierna inleddes 1860 och de tidigare rekorden sattes just 1964.

Solen sken som aldrig förr

Torrt och kallt väder innebär allt som oftast även soligt, och visst har marssolen lyst som aldrig förr över oss. Många av de platser som officiellt mäter solskenstid noterade nya rekord:

Luleå (startår 1957) 243 timmar (tidigare rekord 233 timmar 2011)

Umeå (startår 1969) 232 timmar (tidigare rekord 227 timmar 2011)

Östersund (startår 1957) 251 timmar (tidigare rekord 234 timmar 1969)

Borlänge (startår 1987) 264 timmar (tidigare rekord 221 timmar 2011)

Karlstad (startår 1905) 238 timmar (tidigare rekord 225 timmar 1997)

Stockholm (startår 1908) 252 timmar (tidigare rekord 231 timmar 1969)

Norrköping (startår 1955) 257 timmar (tidigare rekord 223 timmar 1997)

Göteborg (startår 1983) 247 timmar (tidigare rekord 194 timmar 2005)

Växjö (startår 1983) 208 timmar (tidigare rekord 206 timmar 2012)

Mild inledning i söder

Mars inleddes med något som säkerligen många av oss redan glömt, nämligen med nästa en veckas mildluft i södra och mellersta Sverige. Vårsolen värmde gott och månadens högsta temperatur, tillika årets hittills högsta, blev 13,6 grader i skånska Kristianstad den 6.

Under den milda inledning drog även två snöväder förbi, först ett den 2 och sedan ett den 5. De passerade österut över Norrland, i gränsen mellan mild luft i söder och kyla längst i norr. Framför allt det den 2 gav nysnömängder att tala om. Störst snödjupsökning det dygnet fick Mårtensboda i Västerbotten med 34 cm, följt av Klöversträsk i södra Norrbotten med 30 cm och Glommersträsk i södra Lappland med 27 cm.

Stormbyar dagen innan Vasaloppet

Dessutom var det en blåsig inledning på mars. Vid fyra tillfällen noterades storm i fjällen de inledande marsdygnen: Blåhammaren i Jämtlandsfjällen 29 m/s den 1, Flatruet i Härjedalsfjällen 25 m/s den 2, Stekenjokk i sydligaste Lapplandsfjällen 25 m/s den 5 och Blåhammaren igen 26 m/s den 6. Även öster om fjällen noterades stormbyar och mycket hårda vindbyar, först på eftermiddagen och kvällen den 2:

Dravagen i Härjedalen 26 m/s,

Sveg i Härjedalen 25 m/s,

Edsbyn i Hälsingland 22 m/s,

Älvdalen i norra Dalarna 22 m/s,

Borlänge flygplats i södra Dalarna 22 m/s,

Mora 21 m/s,

Tullinge i Södermanland 21 m/s,

Hamra i västra Hälsingland 21 m/s,

Åsbräcka-Torpabron i västra Västergötland 21 m/s

och sedan vid lunchtid den 6 när nästa vädersystem redan flytt österut från landet:

Mattmar i Jämtland 25 m/s,

Sveg 24 m/s,

Krångede i östra Jämtland 23 m/s,

Sundsvall-Råsta i Medelpad 23 m/s

och Östersund-Frösön 22 m/s.

Det första ovädret kom bara ett knappt dygn innan Vasaloppet, så tänk hur det hade varit om byvinden nosat på stormstyrka under själva loppet. Nu hann arrangörerna under småtimmarna när vinden hade mojnat få bort det nästan allt skräp som blåst ner i spåren, men det var sannerligen en kamp mot klockan.

Efter den snöiga och blåsiga inledningen på månaden följde en period med flera laviner som gick i de svenska fjällen. En man omkom när en lavin gick i Åre den 8. De gick flera laviner i fjällen.

Kylan tog över

När vårvärmen gladde i söder låg kalluften redan starkt förankrad längst i norr. Månadens lägsta temperatur blev 35,8 minusgrader i Nikkaluokta den 4. För övriga landsdelar blev månadens lägsta temperatur: I södra Norrland 33,7 minusgrader i Ljusnedal i Härjedalen den 9, i Svealand 33,5 minusgrader i Storbo i norra Dalarna den 9 och i Götaland 27,3 minusgrader i Horn i sydligaste Östergötland den 23.

Efter att månadens andra snöväder i norr dragit bort österut från Norrland den 5 kunde kalluften ta sig ner över hela landet. Omläggningen till vinterkyla var ett faktum, och kylan hade dessutom tagit över för resten av månaden skulle det visa sig. Kylan gjorde att isarna växte till sig alltmer under mars. Nästan hela Vänern och Bottenhavet frös, och även delar av Vättern, vilket är ytterst ovanligt så sent på säsongen. Havsisens utbredning kulminerade omkring den 29.

Länge fanns chansen för att vi skulle få uppleva ett osedvanligt sent isdygn i landet, alltså att temperaturen i hela landet håller sig på minussidan i ett helt dygn. Att det sker i mars månad är relativt ovanligt, och kommer vi in i mitten av mars är det mycket ovanligt. Denna gång sprack det dock med nästan minsta möjliga marginal. Den 10 hade Munka-Ljungby i nordvästra Skåne som enda officiella mätplats i landet plusgrader, och bara ynka 0,2 grader. Även den 19 var det ganska nära ett nationellt isdygn, då med flera platser som noterade plusgrader.

Norrskenet har gästspelat i landet under mars. Speciellt den 17 kom det mycket rapporter om norrsken, även så långt söderut som i Östergötland och Västergötland.

Snöoväder i söder

Lagom inför vårdagjämningen (eller vårdagjämringen som någon sa) laddade hårda ostvindar och snöfall upp för Sydsveriges del. Med facit i hand blev det inte fullt så besvärligt som befarat när ovädret kulminerade över Skåne och Blekinge den 19. Men nog blåste det rejält, och snön yrde och drev. Vinden kulminerade faktiskt kring lunchtid dagen innan med mycket hårda vindbyar på uppåt 24 m/s som mest i Skåne:

Malmö-Sturup 24 m/s,

Rynge 22 m/s,

Malmö 22 m/s,

Ljungbyhed 22 m/s

och Ängelholm-Barkåkra 22 m/s.

Ost- till nordostvindarna som följde gav snöbyar på många håll i södra och mellersta Sverige dagarna därapå. Bland annat drabbades Östergötland och norra Småland av kraftigt snöande den 20 med 10-20 cm nysnö. Störst snödjupsökning det dygnet fick Krokshult i nordöstra Småland med 22 cm, och ytterligare 9 cm föll där dygnet därpå. Fullt vinterväder med andra ord, och det blev även en del olyckor och avåkningar.

Det har varit osedvanligt gott om snö långt söderut i landet långt in i mars. Den 21 var snöutbredningen som störst i Götaland. Då var nästan hela landet snötäckt, men sedan dess har solen och en begynnande vårvärme gjort att snögränsen så sakteliga har börjat dra sig tillbaka över Götaland. Så länge kylan består och nätterna är kalla bromsas snösmältningen effektivt. Stockholm upplever just nu sin tredje längsta sammanhängande period med snötäcke. Bara vintrarna 1965-1966 och 1969-1970 har haft längre sammanhängande snötäcke än säsongen 2012-2013 sedan snödjupsmätningar inleddes i huvudstaden 1905.

Tillfällig mildluft följdes av kall påsk

Till slut tog sig mildare luft efter en lång omväg in ”bakvägen” över de nordligaste delarna av landet. Nordvästvindar förde in mildluften den 22, och därefter låg medeltemperaturen i delar av norra Norrland över det normal ett par dagar. Men lagom till påsk hade den lilla framstöten av mildluft i norr gjort sitt, och de avslutande marsdygnen blev kallare än normalt i hela landet.

Visserligen låg påskhelgen relativt tidigt i år, men att skylla allt på tidpunkten är bara en del av sanningen, för påskvädret var osedvanligt kallt. Nattetid kröp temperaturen ner till omkring 20 minusgrader på sina håll i Norrland och i nordvästra Svealand. På dagarna blev det ungefär 5 grader varmt som högst i alla landsdelar, men i Lappland minusgrader även dagtid.

Månadens högsta temperatur i norra Norrland uppmättes till slut i Norrbotten, 6,4 grader i Piteå och Boden under påskdagen den 31. Även i Svealand blev påskdagen månadens varmaste dag med 8,5 grader på Borlänge flygplats. I södra Norrland stod sig dock noteringen från den 4 som månaden högsta då Gävle i Gästrikland hade 8,4 grader.

Ett snöväder smet förbi sydost om landet under långfredagen den 29, vilket gav ostvindar och en del snöbyar i främst Skåne. Av och till förekom även snöbyar i fjällen, främst under påskdagen den 31, och snötäcket växte sig allt djupare. Månadens och vintersäsongens hittills största snödjup, 170 cm, uppmättes i Katterjåkk i nordligaste Lapplandsfjällen den 31. För övriga landsdelar blev månadens största snödjup: I Götaland 52 cm i Krokshult den 23, i Svealand 70 cm i Ulvsjö i norra Dalarna den 1-16 och i södra Norrland 95 cm i Digernäset i Jämtlandsfjällen den 5.

Det soliga och torra vädret gjorde att det blev allt torrare i skog och mark där snön inte längre låg. Det förekom flera gräsbränder inför och över påskhelgen vid främst västkusten. Nu behövs verkligen nederbörd, inte minst om vårvärmen också tar fart. Det kan inte ens de mest hängivna ”regnhatarna” argumentera emot.