Vädret liknande på många sätt mer april än mars, framför allt i söder med barmark och vårblommor flera veckor tidigare än vanligt. All mildluft gjorde även att den meteorologiska våren snabbt rusade vidare norrut över Norrland i början av mars. Vintern hade dock inte gett upp helt, för ett rejält bakslag med snö, blåst och kyla slog till över mellersta och norra Sverige i månadens mitt. Och så sent som den 26 uppmättes månadens största officiella snödjup i Götaland. Dessutom blåste det rejält vid flera tillfällen under mars, som mest orkanvindar i fjällen, stormvindar till sjöss och stormbyar över land. Så det var minst sagt ”mycket väder” i mars.

Lokal rekordvärme

Det blev en mycket mild marsmånad i hela landet, en av de allra varmaste vi upplevt. Eftersom även februari var mycket mild så har nog vintern 2013–2014 med snö och kyla sedan länge varit ett avslutat kapitel för många. Mars månads medeltemperatur blev till slut rätt allmänt 3–5 grader över det normala, och tämligen jämt fördelat över landet. Den tillfälliga kalluftsattacken i månadens mitt syns det inte mycket spår av i den sammantagna medeltemperaturen. På senare år har även mars 2012 och mars 2007 varit mycket varma.

Lokalt blev det till och med den allra varmaste marsmånaden som uppmätts, och det gäller främst vid Västerbottens- och Norrbottenskusten. Bland mätserier med start på 1800-talet återfinns följande rekord:

Haparanda (startår 1859) 0,9 minusgrader (tidigare rekordet var 1,4 minusgrader från 1989),

Bjuröklubb vid Västerbottenskusten (1879) 0,8 grader (tidigare 0,6 grader 2012),

Umeå flygplats (1860) 1,1 grader (tidigare 0,4 grader 2012),

Borås (1884) 4,6 grader (tidigare 4,5 grader 1990)

och Ulricehamn (1892) 4,0 grader, vilket är en tangering av rekordet från 2007.

Bland rekordvarma marsmånader runtom i landet återfinns främst åren 1938, 1953, 1959, 1990, 2003, 2007, 2012 och nu alltså även 2014.

I absoluta tal hade Tarfala i norra Lapplandsfjällen kallast i mars med en månadsmedeltemperatur på 7,9 minusgrader, medan det var varmast i Göteborg med 6,0 grader. Som kuriosa kan nämnas att Tarfala även noterade den minsta avvikelse över det normala med 2,7 grader över normalt.

Nederbörden blev i grova drag normal i mars. Mest jämfört med det normala föll i fjällkedjan, med drygt dubbla normalmängden på sina håll. Inte alls förvånande då att de platser som fick mest nederbörd i millimeter respektive procent räknat var två fjällstationer, Hemavan i södra Lapplandsfjällen och Merkenes i mellersta Lapplandsfjällen. Inga anmärkningsvärda dygnsnederbördmängder förekom i mars, utan det var snarare att det föll nederbörd mest hela tiden som gjorde att det blev så pass mycket nederbörd som det blev i fjällen under månaden. Officiellt blev föga imponerande 26 mm i Hemavan den 9 månadens största dygnsnederbördsmängd i landet.

Solen sken mer än normalt under månaden, frånsett delar av inre norra Norrland som fick mindre sol än vad som brukligt i mars. Flest solskenstimmar bland de fåtal mätplatser som finns registrerades i Visby med 185 timmar. Normalt antal soltimmar i Visby i mars månad är 132 och rekordet lyder 229 timmar från mars 2012.

Gråvädret bara fortsatte

Efter en extremt solfattig inledning på väderåret 2014 var det många som längtade efter sol, men gråvädret hängde i ett par dagar in i mars också. Efter en heroisk insats inför Vasaloppet kunde loppet genomföras, om än i väldigt tungt och blött före med hart när helt obefintliga spår för motionärerna.

I Götaland inleddes mars med barmark, men den 2–3 observerades ett tillfälligt snötäcke. Det skedde även senare i månaden, den 17, den 20 och den 26–27. Mer om det senare i denna krönika.

Redan i februari hade våren anlänt i söder, och under inledningen av mars fortsatte den med rasande fart vidare norrut. Den 5–7 gjorde våren sin entré i större delen av Norrland, bara fjällkedjan och norra Lappland undantaget. I Haparanda blev det officiellt meteorologisk vår den 5, vilket är det tidigaste datumet för vårens ankomst där sedan mätningarna inleddes 1862. Senare under månaden har våren inte avancerat en meter, så resten av Norrland får vänta på vårens entré till april eller maj, eller till och med juni?

Milt och blåsigt när solen fick chansen igen

Även om mars börjat milt skulle det visa sig att det kunde bli ännu mildare ungefär en vecka in i månaden. Då bröts – äntligen! – det envetna gråmulna täcket som legat mer eller mindre konstant vecka in och vecka ut. Det fastlåsta vinterläget med stabilt vädret öster om Sverige hade hindrat vädersystemen från Atlanten att bryta igenom, vilket gav mycket syd- och sydostvindar och mest gråmulet och disigt väder. Till slut, den 6, kunde ett i raden av flera regn- och snöväder bryta igenom ”muren” och rensa upp och ge oss ett behövligt luftombyte.

Därmed inleddes också en lång period med tidvis mycket blåsigt väder. Under perioden den 6–15 var det nästan dagliga rapporter om storm- och orkanvindar i fjällen. Här månadens samtliga rapporter om orkanstyrka i medelvind i fjällen:

Stora sjöfallet i norra Lapplandsfjällen 38 m/s på kvällen den 8,

Stekenjokk i sydligaste Lapplandsfjällen 37 m/s på eftermiddagen den 8,

Stekenjokk 37 m/s på eftermiddagen den 10

och Stora sjöfallet 36 m/s på eftermiddagen den 14.

Extremt tidig värme

Snön smälte och sjönk ihop, och sydkanten på snötäckets utbredning kröp sakta men säkert norrut i mildvädret. Den 7 noterades nytt årshögsta med 12,7 grader i småländska Oskarhamn, men redan den 9 putsades det till 16,7 grader varmt i Norrköping i Östergötland. Det är den högsta temperaturen så tidigt på året sedan Oskarshamn noterade 18,0 grader den 9 mars 1961. Dagen därpå, den 10, uppmättes månadens högsta temperatur med 18,2 grader i Kristianstad i nordöstra Skåne. Även i övriga landet var det varmt, men där blev det till slut ännu lite varmare i slutet av månaden. Kristianstad notering stod sig dock som månaden högsta temperatur, om än med knapp marginal.

Vårflöden i norra Götaland och södra Svealand

Redan i februari rådde höga och lokalt mycket höga flöden i en del vattendrag i gränstrakterna Götaland–Svealand. Flödesvarningarna låg kvar under större delen av mars också, även om de efterhand kunde dras in en efter en. Delar av Dalsland, Värmland, Södermanland, Västmanland och Dalarna berördes. Det varnades för mycket högt flöde i värmländska och dalsländska Upperudsälven mellan Foxen och Lelången under månadens första dagar innan flödeskulmen nåddes där, men nästan månaden ut fanns en varning för höga flöden kvar. Bland andra större vattendrag med höga flöden bör nämnas Glafsfjorden och Byälven i Värmland nästan hela månaden, likaså Nyköpingsån i Södermanland under i stort sett andra halvan av mars. Den 28 togs de sista varningarna bort, så då hade samtliga flöden kulminerat och följts av sjunkande nivåer.

Årets vårflod i söder är därmed avklarad. Hur det blir med vårfloden längre norrut återstår att se. Det är för tidigt att säga något. På sina håll i fjällen och i norra Norrlands inland finns gott om snö som ska smälta, men det är många faktorer som påverkar hur häftig vårfloden blir. Än så länge kan man bara avvakta.

Gällande månadens  havsis finns inte mycket att säga. Efter en övervägande mild vinter fanns inte mycket havsis ens när månaden inleddes. Frånsett en viss påbyggnad under de kalla dygnen så har havsisens utbredning sedan minskat något under månaden.

Rejält blåsigt när kalluften drog söderut

Det var inte bara i fjällen som det blåste rejält i mars, för även till sjöss och över inlandet tog vinden tidvis i rejält. I norr blåste det som värst den 14, och i söder dagen därpå. Här samtliga observationer med stormstyrka i medelvind till havs:

Bjuröklubb vid Västerbottenskusten 25 m/s på eftermiddagen den 14,

Fårösund-Ar på norra Gotland 26 m/s på eftermiddagen den 15,

Östergarnsholm på östra Gotland 25 m/s vid lunchtid den 15

och Vinga utanför Göteborg 25 m/s på morgonen den 15.

Därtill var det mängder av platser som fick ta del av mycket hårda vindbyar dessa blåsiga marsdygn, och det blev även många observerade stormbyar över inlandet:

Gällivare flygplats i mellersta Lappland 27 m/s på förmiddagen den 12,

Arvidsjaur i sydöstra Lappland 26 m/s på kvällen den 13,

Örnsköldsvik flygplats i östra Ångermanland 27 m/s på förmiddagen den 14,

Malå-Brännan i sydöstra Lappland 27 m/s på förmiddagen den 14,

Vajmat i mellersta Lappland 26 m/s på morgonen den 14,

Rynge i sydligaste Skåne 29 m/s på morgonen den 15,

Kristianstad 28 m/s på morgonen den 15,

Malmö-Sturup i södra Skåne 27 m/s på morgonen den 15,

Ljungbyhed i nordvästra Skåne 25 m/s på morgonen den 15,

Kristianstad-Everöd i nordöstra Skåne 25 m/s på morgonen den 15,

Åsbräcka-Torpabron i västligaste Västergötland 25 m/s på kvällen den 15,

Roma på inre Gotland 25 m/s på förmiddagen den 15

och Rynge igen 26 m/s vid lunchtid den 17.

Vinden orsakade givetvis problem, mest enstaka träd som gav vika för byvindens härjningar. Det blev även totalstopp på Malmbanan vid Rensjön i norra Lappland på morgonen den 14 efter att ett tiotal tågcontainrar förmodat blåst av i den kraftigt byiga vinden. En följdeffekt av vinden var även att lavinrisken i fjällen ökade, och under drygt en veckas tid utlöstes åtminstone fyra laviner i norra Lapplandsfjällen.

Kalluft och bakslag

Blåsten kom i samband med att kallare luft tog sig ner över landet och temperaturkontrasten i landet ökade. Ett par dygn var det fortsatt mycket milt i Sydsverige, samtidigt som vinterkylan etablerade sig i norr. Inte minst dygnet den 19 var temperaturkontrasten från norr till söder extrem.

Speciellt nätterna blev kalla i norr, så månadens lägsta temperatur blev skapligt låg trots allt mildväder i mars. I de olika landsdelarna blev mars månads lägsta temperatur som följer:

I norra Norrland 35,8 minusgrader i Nikkaluokta i norra Lapplandsfjällen den 18,

i södra Norrland 26,3 minusgrader i såväl Storlien-Storvallen som i Korsvattnet i Jämtlandsfjällen den 19,

i Svealand 17,1 minusgrader i Storbo i norra Dalarna den 19

och i Götaland 7,1 minusgrader i småländska Hagshult den 11.

Inte undra på att det var som upplagt för oväder när temperaturkontrasten var så stor som den var. Det blev ett rejält bakslag med flera regn- och snöväder som främst slog hårt mot Svealand och sydöstra Norrland. Där det tidigare varit vår och barmark återkom vintervädret med snötäcke, halka och kyla. Först ut var ett snöfall på gränsen mellan Svealand och Norrland den 16–17. Nästa impuls västerifrån blev kraftigare och gav besvärligt väglag när blåst och 10–20 cm snö föll över Svealand den 19. Väglaget var delvis besvärligt, och man får hoppas att alla som redan hunnit byta till sommardäck lät bilen stå. Nästa vädersystem drog den 20–21 på en nordligare bana och droppade snön över främst mellersta och norra Norrland.

Här samtliga officiella snödjupsökningarna på 20 cm eller mer på ett dygn (uppmätt på morgonen som anges):

21 cm i Föne i norra Hälsingland den 17,

20 cm i Ljusnedal i Härjedalen den 17,

20 cm i Gesunda i mellersta Dalarna den 20,

36 cm i Boksjö i södra Lapplandsfjällen den 21,

25 cm i Kittelfjäll i södra Lapplandsfjällen den 21,

25 cm i Mårtensboda i Västerbotten den 21,

23 cm i Gargnäs i södra Lappland den 21

och 23 cm i Avasjö-Borgafjäll i sydligaste Lapplandsfjällen den 21.

Götalands största marssnödjup inträffade sent

Även i Götaland låg uppmätbar snö, först på morgonen den 17, och åter på morgonen den 20. Men det skulle faktiskt visa sig att Götalands största snödjup observerades ännu senare i månaden. När många började andas ut efter bakslaget tog sig ett regnväder in från sydost. Efterhand slår regnet över i snö i bland annat delar av Skåne, Blekinge och Småland.

Månadens största snödjup i Götaland blev därför 5 cm i Orrefors i sydöstra Småland på morgonen den 26. Här övriga landsdelars största snödjup under månaden:

I Svealand 132 cm i Gördalen i norra Dalarna den 3,

i södra Norrland 85 cm i Häggberget i sydvästra Härjedalen den 17–26

och i norra Norrland 145 cm i Avsjö-Borgafjäll den 21 samt tangerat i Katterjåkk i nordligaste Lapplandsfjällen den 31.

Vårvärmens återkomst

När bakslängen i sydost den 25–26 snurrat klart kunde vårvärmen åter överta initiativet och strömma upp över landet den 27–29. Nu var den ”riktiga” våren på gång, det märktes. Djur och natur svarade blixtsnabbt på värmen och i stora delar av landet blev det ännu varmare än tidigare i månaden.

Frånsett Götaland (där månaden högsta temperatur stod sig med knapp marginal) noterade övriga landsdelar månadens högsta temperatur den 29:

I Svealand 17,5 grader i Falun-Lugnet i södra Dalarna,

i södra Norrland 16,8 grader i Hudiksvall i nordöstra Hälsingland

och i norra Norrland 12,1 grader på Umeå flygplats i Västerbotten.

För Faluns del innebar det ett nytt marsrekord genom alla tider. Rekordet sedan mätningarna inleddes 1860 löd innan den dagen på 16,9 grader från den 27 mars 2007. Dagen innan noterade Sveg i Härjedalen med 13,6 grader sin varmaste marsdag sedan 1948.