Inte minst på våren kan det svenska vädret uppvisa stora naturliga variationer från år till år. Ibland kommer vårvärmen tidigt och sätter punkt för vintern i stora delar av landet. Andra år, såsom det blev i år, hänger vintervädret i länge och väl. Visserligen lyckades den meteorologiska våren göra små framsteg under månaden, men våren är nu vid månadsskiftet rejält försenad. När vintervädret väl bestämde sig att under februari ta över även i landets södra tredjedel var kung Bore kylig nog att dröja sig kvar hela mars också.

Kallt och övervägande torrt

Månaden blev kallare än normalt i hela landet. Underskottet i landets norra och mellersta delar blev 2–5 grader jämfört referensåren 1961–1990, medan medeltemperaturen längre söderut stannade på 0–2 grader under det normala. En ena plats, Gotska sandön norr om Gotland på norra Östersjön, fick inte kallare än normalt utan exakt normal månadsmedeltemperatur. För att hitta en liknande eller kallare marsmånad än årets behöver man bara backa till 2013 eller 2006. För enstaka platser i främst södra och mellersta delen av västra Lappland gäller dock att årets mars lär bli kallare än såväl 2006 som 2013. Lokalt behöver man dock backa betydligt längre tillbaka för att hitta en kallare mars än årets. Kallast sedan 1962 gäller exempelvis för Sveg i Härjedalen och för den kopplade serien Hemavan/Tärnaby i södra Lapplandsfjällen.

Kallt och torrt går ofta hand i hand på vintern, och mars blev också torrare än normalt i stora delar av landet. Lokalt har till och med mindre än hälften av normal nederbördsmängd fallit. Men hela landet har inte haft torrt, utan delvis har något mer nederbörd än vanligt fallit. Årets mars blev därmed grovt sett skapligt lik de senaste två årens marsmånader, alltså 2017 och 2016. Mest nederbörd i mars i såväl millimeter som i procent av det normala räknat fick skånska Ystad med 90 mm, vilket är 226 % av deras normala marsnederbörd på 40 mm. Minst fick uppländska Enköping med 5 mm, vilket är 16 % av deras normalmängd 28 mm.

En rätt allmänt solig avslutning bättrade på solskensvärdena, så mars som helhet blev i grova drag normal eller aningens soligare än brukligt. Ett tydligt undantag finns, och det är landets sydligare delar. Mest sticker den korta mätserien i Karlskrona-Kungsholm i Blekinges skärgård ut (startår 2009) med nytt anti-solskensrekord, 90 timmar. Tidigare var 150 timmar från i fjol rekord där för minst antal soltimmar i mars. Av de fåtalet solskensmätare om finns runtom i landet fick Umeå i Västerbotten mest sol med 182 timmar mot deras normala 128 timmar, medan skånska Lund fått minst med sol med 78 timmar mot normala 105 timmar.

Att vintervädret sällan bjuder på åska är välkänt, och med en så pass kall mars som i år är det föga förvånande att det inte registrerades en enda blixt under månaden.

Inga isdygn trots sträng kyla

Februari avslutades med två nationella isdygn, och det var som upplagt för ytterligare isdygn i början av mars då kylan fortsatt hade ett stadigt grepp om oss. Ett nationellt isdygn är då temperaturen i hela landet håller sig under 0 grader hela dygnet, men ”tyvärr” täckte inte kylan fullt ut hela landet. Med några få tiondelar av en grad längst i norr och längst i söder förstördes chansen till nationella isdygn i början av månaden. Den 1 noterade Karesuando i nordligaste Lappland, som enda plats i landet, en maxtemperatur över nollgradersstrecket med sina 0,2 grader. Dygnet därpå var det temperaturen i skånska Helsingborg som var ensam på plussidan, 0,6 grader. Även den 3 och den 4 var det bara tiondelar över nollgradersstrecket som gällde som högst för en handfull kustnära stationer i Skåne och upp längs Västkusten.

I övrigt var det delvis sträng kyla i början av månaden. Inte minst i Särna i norra Dalarna med 37,1 minusgrader natten till den 1. Med mätningar sedan 1892 är det faktiskt näst kallast i mars för Särnas del, där rekordet är 37,6 minusgrader den 2 mars 1987. Särnas notering är även lägst i hela Svealand för att vara i mars sedan Idre-Storbo i norra Dalarna noterade 39,1 minusgrad den 2 mars 2005 och den femte lägsta genom alla tider. Svealands marsrekord lyder för övrigt exakt 40,0 minusgrader satt i Flötningen väldigt nära Idre-Storbo den 4 mars 1971. Stationen Idre-Storbo är en av Trafikverkets vägstolpar. Sedan några år ingår inga vägstolpar alls i det officiella temperaturnätet, men historiska värden för 1996–2015 ligger fortsatt kvar som godkända observationer.

Samma natt noterade Sveg 36,4 minusgrader, vilket är kallast där i mars sedan det var 36,6 minusgrader den 2 mars 1987. Sveg har mätt temperatur sedan 1875 och deras marsrekord är 40,5 minusgrader från den 17 mars 1888, ett rekord som vi ju alla minns som vore det i går…

Andra platser som hade en osedvanligt kall första marsnatt var bland annat:

33,2 minusgrader i Storlien-Storvallen i Jämtlandsfjällen är kallast där i mars sedan 1962,

26,4 minusgrader i Östersund-Frösön i Jämtland är kallast där i mars sedan 1987

och 26,2 minusgrader på Sundsvall flygplats i Medelpad är kallast där i mars sedan 1987

Här månadens lägsta temperatur i de olika landsdelarna:

I norra Norrland 36,9 minusgrader i Gielas i södra Lapplandsfjällen den 16,

i södra Norrland 36,6 grader i Ljusnedal i Härjedalen den 1,

i Svealand redan nämnda 37,1 minusgrader i Särna

och i Götaland 22,7 minusgrader i Horn i södra Östergötland den 4.

Snöig inledning

De inledande marsdygnet bjöd på fortsatt besvärligt väder i sydöstra Sverige, men jämfört avslutningen av februari blev det allt lindrigare och allt mindre omfattande dag för dag. Snön som föll under februaris sista nederbördsdygn fram till morgonen den 1 gav följande snödjupsökningarna:

25 cm i Ankarsrum innanför Västervik i östra Småland,

23 cm i Södra Vi strax norr om Vimmerby i norra Småland

och 20 cm i Sjöbo i södra Skåne.

Senare under månaden har det bara två gånger till noterats snödjupsökningar på 20 cm eller mer på ett dygn:

20 cm i Storlien-Visjövalen i Jämtlandsfjällen där snödjupet ökade från 90 cm på morgonen den 18 till 110 cm morgonen därpå

och 24 cm i Fjällsjönäs, ett par mil väster om Sorsele, i mellersta Lappland när 108 cm på morgonen den 24 ökade till 132 cm på morgonen den 25.

Vasaloppet den 4 genomfördes i lättare snöfall, och vid starten slapp man därmed den värsta kylan som hade rått dagarna innan. Dagarna därefter fortsatte det att snöa lite här och var i landet, dock utan alltför mycket dramatik eller större snömängder att tala om.

Milt och kallt turades om

Den 11–13 tog sig mildare luft tillfälligt in söderifrån. Snö och regn drog först norrut, för att sedan, tillsammans med mildluften, vika av österut. Det blev månadens mest omfattande och utbredda snö- och regnväder, och det enda som gav officiella noteringar om 25 mm eller mer på ett dygn:

26 mm i Sandhamn i Stockholms skärgård den 13

och 25 mm i Östmark-Åsarna i norra Värmland den 11.

Därefter åter kallare, och så pass sent som den 15–17 låg maxtemperaturen på 0–2 grader som högst. Sett till ett riksgenomsnitt vill jag påstå att den 16 blev månadens kallaste dygn jämfört det normala. Den natten noterades med 35,6 minusgrader i Hemavan i södra Lapplandsfjällen den kallaste marsnatten där sedan 1987.

Två stormtillfällen

Det svängde snabbt igen, för den 17–18 vällde mildluft in med ökande västvindar över fjällen, och lavinrisken ökade i hela fjällkedjan.

Vi fick bara uppleva två stormtillfällen i mars. Det första skedde just den 17–18 när vinden ven som värst i Lapplandsfjällen. Kulmen blev då stormvindar på 30 m/s i Stekenjokk i sydligaste Lapplandsfjällen på morgonen den 18 och 29 m/s i Stora Sjöfallet i norra Lapplandsfjällen på sena eftermiddagen samma dag.

Under småtimmarna den 18 noterades även månadens högsta byvind oavsett stationsplacering. Då blåste det orkanbyar på hela 42 m/s i Tarfala i norra Lapplandsfjällen. Ingen gång under månaden nådde byvinden däremot varningsnivån mycket hårda vindbyar (21 m/s) över inlandet.

Månadens andra stormtillfälle inträffade när mildluften åter brakade in över fjällkedjan ett par dagar senare. Kortvarigt kring midnatt den 23–24 rådde stormvindar på 25 m/s i jämtländska Blåhammaren.

Minimal framgång för våren

Våren anlände redan i mitten av februari till vissa kustnära områden i främst Skåne, men sedan har det i stort sett varit stopp efter att kylan tog över. Enstaka platser på södra Gotland, södra Öland och vid Smålandskusten lyckades dock få vår den 6, för då inträffade det första av sju dygn på raken med medeltemperatur över 0 grader varje enskilt dygn. Det är per definition det som krävs för att våren ska anses kommen.

Även norra Öland fick vår i mars, den 19 för att vara exakt. Dagen därpå anlände våren sedan till lokala delar av Västkusten och lite mer av Skåne. Den 29 bredde våren ut sig lite vidare över delar av Blekinge, Skåne och Halland, och på påskafton den 31 kunde de flesta gotlänningar utropa ”våren är här!”. Dessa små framsteg är dock inget mot hur våren normalt sett ska avancera norrut under månaden, så när mars nu blir april är våren rejält försenad.

Nytt årshögsta

Redan den 25 januari noterades årets första 10-gradersdag då Norrköping i Östergötland noterade 10,3 grader. Den årshögstanoteringen skulle stå sig exakt två månader skulle det visa sig.

I större delen av landet gjorde vårvärmen en stark insats strax efter vårdagjämningen. Den 21–24 var maxtemperaturen skapligt nära att nå tvåsiffrigt. Till slut blev det också så, då även årshögstat fick ge vika. Den 25 blev månadens klart varmaste dag, i alla fall i två tredjedelar av landet. Lite passande kan tyckas att månadens varmaste dag inträffade just den dagen vi ställde om till sommartid.

Här har ni månadens högsta temperatur i de olika landsdelarna:

I Götaland 10,1 grader i Harstena vid Östgötakusten den 25,

i Svealand 10,9 grader i Falun-Lugnet i södra Dalarna den 25,

i södra Norrland 10,3 grader i Gävle i Gästrikland den 25

och i norra Norrland 7,3 grader i Åsele i sydöstra Lappland på långfredagen den 30.

10 grader kallare på bara en timme

Kalluften lurade än en gång runt hörnet denna mars. Redan den 22–23 tog kalluften över längst i norr. Den 24–27 drog kalluften söderut över landet, och föregicks av ett snöande som till slut nådde ner även över Skåne och Blekinge. Omkring en decimeter snö föll som mest. Störst officiell snödjupökning från morgonen den 27 till morgonen den 28 fick Tingsryd-Degerhaga i södra Småland med 14 cm när snödjupet ökade från 1 cm till 15 cm.

När kalluften drog ner över sydöstra Norrland och östra Svealand den 25 föll temperaturen abrupt. På många håll föll temperaturen närmare 10 grader på bara en timme. Den största temperatursänkningen som uppmättes (eller nermättes kanske det borde heta om det blir kallare?) blev 10,3 grader och skedde i Kerstinbo i nordvästligaste Uppland. Klockan 17 var temperaturen där 9,9 grader, och en timme senare var det 0,4 minusgrader.

Den 26 sjönk temperaturen till 34,7 minusgrader i Gielas, och för att hitta ett lägre värde i landet så sent på vintersäsongen behöver man backa till 1991 då Naimakka vid den finska gränsen i nordligaste Lappland noterade 36,0 minusgrader så sent som den 2 april. Även natten till den 29 var det extremt kallt för att vara slutet av mars. Särna noterade då 27,0 minusgrader, vilket är kallast i Svealand för att vara så sent på vintersäsongen sedan Flötningen hade 28,7 minusgrader den 29 mars 1977. Likaså är Svegs 28,5 minusgrader samma natt kallast i södra Norrland så sent på säsongen sedan Fjällnäs i västra Härjedalen hade 29,1 minusgrad den 4 april 1970.

Djup och utbredd snö

Med tanke på det vintriga marsvädret är det helt naturligt att stora delar av landet ännu är snötäckt. Den 8 var snön som mest utbredd i landet. Då var det i princip bara en lite del av Bohuskusten som hade barmark. Därefter har utbredningen sakta men säkert minskat i söder, om än med det tillfälliga bakslaget den 27–28 när snön åter la sig i stora delar av Skåne och Blekinge i samband med snöfallet som föregick kalluftens framfart ner över Sverige.

Än ligger snön djup i delar av landet, inte minst norr om en linje genom mellersta Värmland, södra Dalarna och södra Hälsingland. Månadens största snödjup i de olika landsdelarna blev som följer:

I norra Norrland 166 cm i Kittelfjäll i södra Lapplandsfjällen den 26,

i södra Norrland 159 cm i Gåltjärn i sydligaste Ångermanland den 13,

i Svealand 138 cm i Gördalen i norra Dalarna den 12–15

och i Götaland 70 cm i Tryserum i nordostligaste Småland den 1 och i Krokshult mellan Hultsfred och Oskarshamn i östra Småland den 3.

Under månaden skedde många takras, vilket är föga förvånande med tanke på snödjupet. Tyngden på ett snötäcke ändras inte när det sjunker ihop och blir kompaktare såvida vatteninnehållet är oförändrat. Fukt måste alltså tillföras för att snön ska blir tyngre. Antingen som nederbörd eller som fuktighet som avsätts direkt från luften till snö- och iskristallerna, så kallad deposition.

Solig men kylig inledning på påsken

Påskhelgen blev en övervägande solig men även kylig historia, speciellt under inledningen som inföll i slutet av mars. Natten till skärtorsdagen den 29 föll kvicksilvret osedvanligt lågt för att vara så pass sent på säsongen:

28,5 minusgrader i Sveg är kallast i södra Norrland så sent på säsongen sedan 1970

och 27,0 minusgrader i Särna är kallast i Svealand så sent på säsongen sedan 1977.

Under skärtorsdagen passerade också ett snöfall österut över Skåne och Blekinge, så på långfredagens morgon den 30 hade snödjupet ökat med dryga decimetern som mest:

13 cm i Lyckeby i östra Blekinge, där man gick från barmark på morgonen den 29

och 10 cm i Brösarp i östra Skåne, där man gick från 8 cm morgonen den 29 till 18 cm morgonen därpå.

Samtidigt som kalluften dragit ner över hela landet kunde lite mildare luft nå in västerifrån i norr, så under tre dygn, den 28–30, var det platser i landets norra halva som toppade temperaturlistorna.

Här några topp- och bottennoteringar för långfredagen den 30:

Varmast: 7,3 grader i Åsele, Lappland.

Kallast: 28,4 minusgrader i Ljusnedal, Härjedalen.

Blötast under dagen, klockan 7–19: 2 mm i Katterjåkk, Lappland.

Låt mig avsluta denna digra marskrönika med motsvarande värden för påskafton den 31:

Varmast: 7,7 grader i Göteborg, Västergötland.

Kallast: 28,1 minusgrad i Ljusnedal, Härjedalen.

Blötast under dagen, klockan 7–19: 4 mm i Katterjåkk, Lappland.

Källor: StormGeo, SMHI