Det dröjer bara någon minut eller så när jag på sociala medier lagt upp dagens slutligt högsta temperatur i landet utsatt på dagens satellitbild innan den första ”jag hade ännu varmare”-kommentaren dyker upp. Med den kommentaren är oftast en bild på en biltermometer, en hederlig fönstertermometer eller än vanligare en digital inne- och utetermometer som ”bevis” för kommentarens legitimitet.
Samma visa varje gång, och just med fotot som ”motbevis” kan jag snabbt slå fast att mätningen är mer eller mindre fel och högre än den faktiska lufttemperaturen på just den platsen. Ibland med flera grader, men kanske oftast med bara en eller annan grad. Det gör det hela mer svårbedömt, att kunna avgöra hur pass överdriven mätningen är, och ett exakt svar går inte att få. Är det med tiondelar, en grad eller flera grader? Jag utesluter självklart inte att det varit varmare någonstans i landet än just där det råkar finnas en officiell temperaturstation. Det vore snarare konstigt om det inte var så, men problemet är att det inte går att bevisa hur varmt det faktiskt varit utan att utföra en temperaturmätning efter konstens alla regler, och det är inte lätt…
Hur mäter man lufttemperatur på rätt sätt?
Det är en mycket svår konst att mäta luftens temperatur på rätt sätt, och mäta just det och inget annat. Luften värms av solen, det vet vi alla. Men det sker inte direkt, för det allra mesta av solens värmande strålar ”går igenom” luften för att värma upp marken eller andra ytor såsom exempelvis en husvägg. Värmen därifrån sprider sig sedan till luften, som succesivt värms upp alltmer så länge marken är varmare än luften. Om det blåser lite så blandas också luften om och det gör att värmen snabbare fördelas mer jämnt i luften runtomkring än om det är kav lugnt. Det vi kallar för lufttemperatur är rent fysikaliskt ett mått på luftmolekylernas rörelseenergi, där alltså högre energi innebär högre temperatur.
Om man vill mäta lufttemperaturen rätt ska det göras ”i den fria luften”. Man får alltså inte mäta för nära exempelvis en vägg, ett plank eller ett buskage. Mätningen ska utföras på 1,5–2 meters höjd över en öppen och kortklippt gräsyta, och mätaren ska vara skyddad från solstrålar och det ska även vara välventilerat på platsen för att värmen i luften ska vara så jämnt fördelad som möjligt. Hur stor den öppna ytan ska vara är svårt att säga exakt, men en tumregel som brukar användas för svenska mätstationer är att avståndet från mätplats till närmaste husvägg ska vara minst byggnadens höjd. Vidare får underlaget vid mätaren inte påverka för mycket heller, så plattor, asfalt, grus eller annat som värms upp mer av solens direkt strålar än kortvuxet gräs är inte acceptabelt om man vill göra rätt.
De klassiska väderburarna är vita för att minimera solstrålarnas direkta uppvärmning av själva buren och därtill försedda med vinklade ribbor på alla sidor så ingen sol kan leta sig in men att luften ändå skapligt fritt kan strömma igenom. Dagens digitala väderstationer är inte lika vackra att se på ska ärligt sägas, men så länge de levererar mätningar gjorda enligt konsten alla regler är jag ändå nöjd.
Uppenbart orimliga värden är enkla att förkasta
Om man placerar en termometer i direkt solsken vet alla att värdet som visas kan rusa iväg till helt fantasivärden. Minns själv hur jag under extremsommaren 2018 hade 65 grader utanför köksfönstret där en svart takplåt breder ut sig. Givetvis var det extremt varmt just där, men den faktiska lufttemperaturen ”i fria luften” kanske låg på 29 grader den dagen.
Man hör ofta att det ”i solen” var det si eller så varmt, men det går inte att säga så. Det beror helt på hur man mäter och hur solens direktstrålar värmer själva mätaren. Sätt bara någonting framför som skuggar så kommer temperaturen att sjunka. Det vi själva känner och upplever när solen lyser på oss är att huden värms upp av solens direktstrålar. Så varmt som det då känns är inte kopplat till den faktiska temperaturen i luften. Det märks exempelvis på vårkanten när minsta lilla vindpust får luftlagret närmast huden att svepas bort och direkt känns det kallare trots samma sol som gassar rakt på huden.
Uppenbart felaktiga värden är lätta att hantera. Däremot är det värre att helt kunna förkasta andra mätningar utan att vara alltför hård i bedömningen. Hur man än försöker lösa det med pinnar som sticker ut så långt som möjligt på skuggsidan av ett hus så kan man aldrig få till korrekta förhållanden. Själv bor jag på femte våningen och har digitala sladdar som hänger ner längs husväggen, en på östra sidan och en på västra. Mina termometrar är därmed inte alls att lita på, men å andra sidan vet jag att jag inte mäter temperaturen på rätt sätt. Det är först när man tar felaktigt uppmätta värden som sanning som det blir fel, och jag kan bli väldigt trött på alla ”nähä, för jag hade ännu varmare”-kommentarer jag får gång på gång. Än mer när en del med mer eller mindre nedsättande och aggressiva ordval står på sig att de har rätt trots att jag förklarat den svåra konsten att mäta lufttemperatur på rätt sätt.
Biltermometern visar alltid fel…
Temperaturuppgiften som visas i bilen ska aldrig tas fullt ut som sann, eftersom den mätningen sker för nära marken och oftast över asfalt. Den överdriver alltså alltid den faktiska temperaturen en sommardag, med kan å andra sidan visa ett för lågt värde på vintern när kalluften ansamlas närmast marken. Skillnaden i höjdled från marken till där lufttemperaturen mäts ger ju bland annat att vi meteorologer skiljer på frost och markfrost. Frost är köldgrader på den höjd där temperaturen mäts medan markfrost är plusgrader i luften men minusgrader vid marken.
Tidigare ingick ett antal av Trafikverkets vägstolpar i det officiella svenska temperaturnätet. Sedan några år tillbaka är det inte längre så, och det tycker jag är bra. Trafikverkets stolpar står ju oundvikligen nära asfalterad mark, vilket inte är optimalt för att få ett korrekt värde en solig och varm dag. Vi hade även ett läge där jag minns att vi bad en av våra tittare som bodde nära en stolpe att åka förbi och se varför värdena just därifrån var orimligt höga. Underbart att vi har så engagerade tittare som kan tänka sig att hjälpa oss när vi behöver det. Svaret blev att det kommit upp en stor skylt precis bakom stolpen, så inte undra på att temperaturen stack iväg till helt orimliga höjder när solen värmde upp skylten och luften närmast den.
…liksom en utanför fönstret
En klassisk termometer utanför köksfönstret visar också alltid mer eller mindre fel eftersom den inte mäter på en öppen yta. Inte ens i en enplansvilla mitt på en stor gräsmatta kan man ha mätaren nära väggen, eftersom regeln är att man ska mäta lika långt från väggen som byggnaden är hög. Med digitaltermometerns sladd kan man med en pinne eller liknande visserligen få själva mätaren att hamna en bit från väggen, men även där gäller att det inte blir tillräckligt långt från väggen för att räknas som öppen yta. Dessutom kanske man har plattor eller asfalt vid huset, vilket då försämrar förutsättningarna för en skapligt rätt mätning.
Det är som ni nu förhoppningsvis förstår en mycket svår konst att mäta lufttemperatur på rätt sätt… så lycka till med att få till en så korrekt mätning som möjligt hemma hos dig. Eller så bryr ni er inte om att få det helt perfekt utan lär er istället att inte ta värdena som visas som den ”rätta sanningen” jämfört med officiella temperaturobservationer.