Milda västvindar dominerade under årets november. Månaden inleddes extremt milt, bland annat med det näst varmaste novembertillfället genom tiderna. Stormarna Freja och Gorm svepte förbi över Sydsverige under månaden, och efter en tillfällig köldknäpp föll mängder med snö i Skåne. Som så ofta förr blev november en händelserik vädermånad.

Milt och delvis rejält blött

Det blev endast fyra kalla dygn under månaden (den 20–23), medan det i övrigt var milt, mycket milt eller till och med extremt milt. Sammantaget blev medeltemperaturen därför klart högre än brukligt, och årets november sällar sig därmed till raden av många andra varma novembermånader vi upplevt på 2000-talet. Inget rekordår dock. Där är det fortstatt november 2011 som håller rekorden i landets norra tredjedel, medan det i övrigt är 2000 och delvis även 1938 som gäller som rekordvarma novembermånader i mellersta och södra Sverige. Jämfört med referensåren 1961–1990 blev medeltemperaturen 2–5 grader över det normala, med störst avvikelse i nordöstra Norrland. I absoluta tal hade Utklippan i Blekinges yttre östra skärgård varmast i landet i november med en medeltemperatur på 8,5 grader, medan Nikkaluokta i norra Lapplandsfjällen hade kallast med 7,3 minusgrader.

Samtidigt som främst sydöstra Norrland upplevde en mycket torr november (lokalt mindre än hälften av normal månadsmängd) vräkte regnet och snön ner över andra delar av landet. Såväl i sydväst som nordost föll mer än dubbla normalmängden. I millimeter räknat fick Fotskäl i södra Västergötland mest i landet med 251 mm, medan Kilafors i Hälsingland fick minst med endast 7 mm.

Lokalt har nya nederbördsrekord satts. Här samtliga nya rekord för mätserier med över hundraårig statistik:

Haparanda i östra Norrbotten 129 mm (tidigare 119 mm 1877) – startår 1859

Bjuröklubb vid Västerbottenskusten 126 mm (tidigare 117 mm 1996) – startår 1879

Halmstad i Halland 143 mm (tidigare 143 mm 1947) – startår 1860

Lund i sydvästra Skåne 156 mm (tidigare 124 mm 1963) – startår 1859

Falsterbo på den skånska sydvästspetsen 127 mm (95 mm 2010) – startår 1879

För Halmstads del var det rekord med minsta möjliga marginal, för avrundade 143 mm är på tiondelar när 142,6 mm i år mot 142,5 mm 1947.

Solen har rätt allmänt lyst mindre än vanligt i november. Det är föga förvånande med tanke på att milt höstväder oftast även innebär mycket moln. Av de dryga tiotalet platser som mäter solskenstid fick dock Karlstad i Värmland och Storlien och Östersund i Jämtland något fler soltimmar än brukligt i november medan Borlänge i Dalarna hade lite större marginal till sitt normalvärde, 78 timmar mot normala 55 timmar. Det gjorde också att Borlänge fick flest antal soltimmar av samtliga mätplatser i landet. Minst antal soltimmar i november fick Tarfala i norra Lapplandsfjällen med bara 5 timmar, vilket är nytt antisolskensrekord för deras korta mätserie som inleddes 2007.

Extrem mildluft

I början av månaden brakade mildluften med full kraft in över landet. Det blåste hårt på sina håll i norr, och på en plats blev det till och med stormbyar som värst: Jäkkvik i mellersta Lappland 25 m/s vid lunchtid den 2.

Den 2–3 kulminerade värmen. De dagarna är bland de varmaste novemberdagarna som vi någonsin upplevt i Sverige. Mest extremt blev det i Hudiksvall i Hälsingland med 17,6 grader. Det är med råge nytt norrländskt novemberrekord, för det tidigare löd på 16,0 grader i just Hudiksvall den 1 november 2011. Att det blir över 17 grader varmt är extremt ovanligt, och det har bara hänt vid ett enda tillfälle tidigare i svensk väderhistoria. Det var i samband med novemberrekordet 18,4 grader i skånska Ugerup den 2 november 1968.

Här en lista på samtliga minst hundraåriga mätserier som noterade nya absoluta temperaturrekord för november (med stationens startår samt tidigare rekordnotering inom parentes):

Delsbo, Hälsingland (1878) 15,9 grader den 2 (14,6 grader 2011),

Falun, Dalarna (1860) 15,0 grader den 2 (13,5 grader 1884),

Gävle, Gästrikland (1858) 15,0 grader den 2 (14,8 grader 1999),

Forse, Ångermanland (1901) 13,8 grader den 2 (12,1 grader 1999),

Gustavsfors, nordöstra Värmland (1885) 13,1 grader den 2 (12,2 grader 1999),

Särna, Dalarna (1885) 12,7 grader den 2 (12,2 grader 1999),

Gunnarn, södra Lappland (1860 i den kopplade serien med Stensele) 12,7 grader den 2 (11,2 grader 1975),

Svenska högarna, norra Östersjön (1879) 11,9 grader den 2 (11,4 grader 1999),

Junsele, inre Ångermanland (1899) 12,5 grader den 3 (11,0 grader 1999),

Bjuröklubb (1879) 11,9 grader den 3 (11,0 grader 1999)

och Holmön, Västerbottenskusten (1849 i den kopplade serien med Holmögadd) 10,0 grader den 3 (9,8 grader 1999).

Månadens högsta temperatur i de olika landsdelarna inträffade givetvis dessa extremt milda novemberdagar:

I Götaland 16,5 grader i småländska Målilla den 3,

i Svealand 15,3 grader i Falun-Lugnet den 2,

i södra Norrland rekordnoteringen 17,6 grader i Hudiksvall den 2

och i norra Norrland 13,1 grader på Umeå flygplats i Västerbotten den 3.

Freja

Under natten och morgonen den 8 svepte ett kraftigt oväder österut över Sydsverige. Danska meteorologer döpte ovädret till Freja, och det namnet anammades i Sverige. Främst drabbades Halland, Skåne och Blekinge av Freja, men även delar av Småland, Öland och Gotland fick mycket hårda vindbyar. Två platser rapporterade officiellt stormbyar:

Kristianstad i nordöstra Skåne 30 m/s

och Torup i inre Halland 26 m/s.

Medelvinden till havs kulminerade på stormstyrka som mest:

Måseskär vid Bohuskusten 28 m/s,

Väderöarna vid norra Bohuskusten 26 m/s,

Vinga utanför Göteborg 26 m/s,

Nidingen vid norra Hallandskusten 26 m/s

och Hanö utanför Blekinges kust 25 m/s.

Sommaren hängde kvar rekordartat länge

Den meteorologiska sommaren hängde i rekordartat länge vid sydkusten denna höst. Rekordet för sen start på hösten var tidigare den 15 november från 2006 och 2014. Det nya rekordet för sen ankomst av den meteorologiska hösten (fem dygn på raken med dygnsmedeltemperatur under 10 grader varje enskilt dygn) är nu den 19 november i Utklippan i Blekinges yttre östra skärgård samt i Skillinge vid den skånska sydkusten.

Ett annat ”kuriosarekord” i november var det för högst dygnsmedeltemperatur sent på året. I Malmö noterades en medeltemperatur under dygnet den 10 på 13,2 grader. Tidigare var den 4 november 2005 det senaste datumet på året med dygnsmedeltemperatur på minst 13 grader någonstans i landet. Då hade Åsbräcka-Torpabron i Västergötland 13,7 grader i dygnsmedeltemperatur, och det svenska novemberrekordet lyder på 14,1 grader i Malmö-Bulltofta den 1 november 1968. Det datumet känns ju igen från det absoluta temperaturrekordet för november.

Tillfällig kyla

Ett snöfall från sydväst stannade den 17–18 upp över Norrbotten och norra Lappland. Främst närmast kusten var det blötsnö som föll, och det blev en del strömavbrott dagarna därefter när snötyngda grenar hängde ner över och skadade elledningar.

Efter att ett regn- och snöväder drog bort österut från landet den 19 var det fritt fram för kalluften norrifrån. Kylan etablerade sig långt söderut i landet och kallt och övervägande odramatiskt väder härskade i fyra dygn den 20–23. Det var i stort sett all ”vinter” som blev under månaden, i alla fall i söder.

Säsongslägsta sänktes flera gånger under månaden: Nikkaluokta 18,5 minusgrader den 13, Nikkaluokta 21,1 minusgrader den 15, Nikkaluokta 24,6 minusgrader den 16, Nedre Soppero i norra Lappland 25,2 minusgrader den 20, Nedre Soppero 26,1 minusgrader den 21, Nikkaluokta 26,5 minusgrader den 22 innan månadens lägsta notering noterades den 23. Här lägst novembertemperatur i de olika landsdelarna:

I norra Norrland 28,9 minusgrader i Nedre Soppero den 23,

i södra Norrland 22,8 minusgrader i Ljusnedal i Härjedalen den 22,

i Svealand 20,6 minusgrader i Idre-Storbo i norra Dalarna den 21

och i Götaland 15,3 minusgrader i småländska Hagshult den 23.

I och med kylan tog vintern ett stort kliv söderut över landet. Den meteorologiska vintern (fem dygn på raken med dygnsmedeltemperatur under 0 grader varje enskilt dygn) anlände till resterande delar av Lappland den 5–6, därefter till den västra delen av södra och mellersta Norrland samt nordvästra Svealand den 10–14, och till slut den 18–20 fick så gott som hela Norrland (bara enstaka kustplatser undantaget) och västra och inre Svealand vinter. Det var på god väg att blir ett betydligt större kliv för Kung Bore söderut, men mildluften tog över igen ett dygn (eller två) för tidigt för det.

Skånskt snöoväder

Helgen den 21–22 kommer säkerligen många skåningar minnas ett bra tag framöver. Det var då ett mäktigt snöoväder slog då till med full kraft över främst inre och norra Skåne och gränstrakterna mellan Blekinge och Småland. Följden blev uppåt en halvmeter snö, till stor del blötsnö. Officiellt hade Knopparp sydväst om Kristianstad mest med 38 cm på morgonen den 23. Orsaken till ovädret var det regn som strök förbi strax söder om Sverige under helgen, men eftersom kalluften hade letat sig ner även mot Skåne blev det till stor del snö eller blötsnö som föll. Många avåkningar och olyckor skedde, men även strömavbrott och problem för tåg- och busstrafiken följde i ovädrets spår.

Snödjupsökningen på 37 cm på ett dygn i Knopparp (från barmark den 21 till 37 cm den 22) blev månadens officiellt största i hela landet. Utöver den noteringen har snödjupet bara ökat med 20 cm eller mer vid två tillfällen i november:

Mårtensboda i Västerbotten 33 cm den 21

och Högland i sydligaste Lappland 21 cm den 30.

Månadens största snödjup i de olika landsdelarna blev:

I norra Norrland 50 cm i Kangos i norra Norrbotten den 20 och åter den 30,

i södra Norrland 30 cm i Myskelåsen i inre Jämtland den 29,

i Svealand 24 cm i Gördalen i norra Dalarna den 30

och i Götaland 38 cm i Knopparp den 23.

Snön följdes av kyla. I Helsingborg i västra Skåne noterades 10,6 minusgrader den 23, vilket är nytt novemberrekord för deras del sedan mätningarna inleddes där 1948.

Orkanvindar i fjällen

Natten till den 27 noterades medelvind på 36 m/s i Stekenjokk i sydligaste Lapplandsfjällen. Det blev månadens enda orkantillfälle. Öster om fjällen kulminerade byvinden kring midnatt på uppåt 22 m/s som mest i Norrbotten och norra Lappland. Det förekom trädfällning och vägar blockerades i samband med ovädret, och dryga 4 000 abonnenter blev strömlösa.

Utöver detta tillfälle nådde medelvinden i fjällkedjan stormstyrka vid fem andra tillfällen under månaden: Vid lunchtid den 1, natten mot den 2, natten mot den 9, vid lunchtid den 12 och på eftermiddagen den 16.

Månadens kraftigaste byvind noterades också under natten till den 27 med 52 m/s i Tarfala i norra Lapplandsfjällen. Det är en osedvanligt hög byvindsnotering för att vara november. Det svenska byvindsrekordet i november lyder nämligen på 56 m/s i Stekenjokk den 16 november 2013.

Gorm

Om Freja var kraftig var Gorm etter värre. Åter passerade ovädret först över Danmark, så namnet Gorm har sitt ursprung där. Vinden kulminerade i väster och söder strax före och kring midnatt den 29–30, och längre österut först under efternatten och morgonen den 30. Byvinden nådde lokalt orkanstyrka:

Helsingborg 36 m/s (nytt byvindsrekord för deras del och där det tidigare på 34 m/s härrörde från ”Gudrun”-stormen i januari 2005)

och Karlskrona-Söderstjerna i Blekinge 34 m/s

Därtill noterade många platser stormbyar:

Torup 30 m/s,

Kristianstad 29 m/s,

Roma på inre Gotland 29 m/s,

Hästveda i norra Skåne 28 m/s,

Växjö i Småland 28 m/s,

Rynge vid skånska sydkusten 27 m/s,

Visby flygplats på Gotland 27 m/s,

Målilla i Småland 27 m/s,

Ronneby-Bredåkra i Blekinge 25 m/s

och Ljungby i södra Småland 25 m/s.

För kuststationerna kulminerade medelvinden på stormstyrka på 30 m/s som mest:

Hanö 30 m/s,

Hallands väderö på skånska nordvästspetsen 30 m/s,

Nidingen 29 m/s,

Ölands södra udde 28 m/s,

Vinga 26 m/s,

Ölandsbron 25 m/s

och Hoburg på sydligaste Gotland 25 m/s.

Gorms häftiga framfart fick som alltid, när det är tal och stormstyrkor till havs och orkanbyar över land, förödande konsekvenser. Skadorna blev omfattande med bland annat avblåsta tak, omfattande skador på byggnader, raserade byggställningar, bortspolade bryggor, många inställda tåg-, buss-, färje- och flygavgångar, avstängda broar, översvämningar på grund av högt havsvattenstånd (som mest drygt 2 meter över medelvattennivån i Halmstad) samt omfattande trädfällning. Som mest var cirka 75 000 abonnenter utan el och cirka 10 000 utan fast telefoni. Ett dygn efter stormen var ännu cirka 7 000 utan el och det lär dröja ytterligare dagar innan alla fått tillbaka strömmen.

Rikligt med nederbörd

Vid flera tillfällen under månaden föll det 30 mm eller mer i smält form på ett dygn. Här kommer en lista med alla de noteringarna

Mollsjönäs nordost om Göteborg 30 mm den 13,

Kalix i Norrbotten 36 mm den 17,

Bjuröklubb 33 mm den 20,

Brösarp i östra Skåne 51 mm den 21,

Falsterbo 47 mm den 21,

Hörby i inre Skåne 46 mm den 21,

Knopparp 36 mm den 21,

Fotskäl 33 mm den 24,

Fotskäl 60 mm den 27 (månadens största dygnsnederbördsmängd),

Veddige i norra Halland 45 mm den 27,

Rossared i norra Halland 42 mm den 27,

Mollsjönäs 38 mm den 27,

Hid i södra Västergötland 54 mm den 29,

Mollsjönäs 40 mm den 29,

Kärna i södra Bohuslän 38 mm den 29,

Alingsås i västra Västergötland 32 mm den 29,

Ullared i inre Halland 30 mm den 29

och Rörastrand vid Bohuskusten 30 mm den 29.

I Kalix med omnejd följde en kortvarig flödesvarning den 18–19 för höga flöden, likaså i inre Skåne och strax innanför Västkusten från Göteborg till Halmstad den 29–30.