Visst har man alltid fel kläder på sig i oktober? Man är alltid i lite osynk, för ena dagen viner en kylande nordan och dagen efter är det milt och vindsvagt och man märker att solen faktiskt fortsatt värmer lite.
I brytningtid med sommaren på väg bort i söder och vinter i faggorna i norr är skillnaderna som störst i vårt avlånga land. Kampen mellan ont och gott (om det är milt eller kallt som är det goda eller onda får var och en bestämma själv) gör att det allt som ofta svänger mycket om vädret i just oktober.
Vissa likheter finns med april
Klassiskt aprilväder, alltså minutsnabba skiften mellan värmande vårsol och snöhagelbyar, är det ju aldrig tal om i oktober. Men det finns ändå klara likheter mellan just april och oktober. Vissa år hänger sensommarvärmen och milt höstväder kvar oktober ut, medan andra år tar vintern över i åtminstone landets norra halva, ibland längre söderut än så till och med. Dessutom kan det skifta flera gånger under månaden, där kalluft och en föga värmande sol från en klarblå himmel har övertaget ena dagen, men att man sedan morgonen efter vaknar upp med gråmulet, regnsmatter och 10-gradig värme.
Efter höstdagjämningen i slutet av september tar de mörka timmarna över alltmer, och i oktober har man alltså lika mycket sol och samma ”styrka” i solstrålarna som i mitten av mars. I slutet av oktober har vi samma läge för solen som i mitten av februari. Det kanske man glömmer bort lite ibland, framför allt om det är milt och vintern inte etablerad sig än. Inte minst beroende på den tröghet som temperaturförändring i havsvattnet har är väderåret förskjutet med sisådär en månad jämfört med solåret. Det är nog inte många som går och tänker på en gråmulen, mild oktoberdag?
Först rekordvarmt, sedan rejäl vinter
Årets oktober har inte varit något undantag från ”det kan svänga en hel del”-regeln som gäller för oktober. Månaden inleddes milt, inte minst i norr där det lokalt var rekordvarmt. Exempelvis är 16,2 grader i Abisko i norra Lapplandsfjällen varmast där i oktober sedan mätningarna inleddes för dryga hundra år sedan.
Andra halvan av oktober däremot, då är det kalluft som härskat i norr. Mycket snö har fallit för att vara så pass tidigt på säsongen. Exempelvis är 22 cm i Jörn i norra Västerbotten den 20 oktober mest så tidigt på säsongen sedan mätningarna inleddes där 1976. Temperaturen har dalat också, månadens preliminärt lägsta temperatur, 24,6 minusgrader i Nattavaara söder om Gällivare i norra Lappland den 24 oktober är lägst i landet i oktober på 15 år.
Kombinationen sol och värme blir allt svårare att få till
Ibland kan jag känna att många – inte minst det yngre gardet sörlänningar – har för höga förhoppningar om sol och värme i oktober. Det kan nästan tendera till krav på brittsommarvärme långt in i månaden. Är det månne en ångestreaktion på sommarens tynande tillvaro, att solen strålar inte värmer lika gott som tidigare under hösten? Solen orkar ju inte på samma sätt ”bränna bort” all fukt som bildas under de allt längre och allt kallare nätterna, så solen har inte samma makt över vädret som under sommarmånaderna.
Oftast är sol i oktober förknippat med kyliga vindar norrifrån som för ner kall och torr luft över landet. Så för att få sol i oktober är det primärt kalluft som måste till, för varmluft så här års innebär allt som oftast att vädret går i gråskala, kanske ackompanjerat av regn eller duggregn också. Alternativt en mer vit skala förstås om ”mildluften” är så pass kall så det blir snö som faller.
Men en frostig morgon kan ju förvandlas till en strålande solig men smått kylig höstdag med ”högt i tak” i den klarblåa luften. För ju klarare blå himlen är desto mindre vattenånga och andra partiklar finns det i luften som sprider färgerna som finns i de till synes vita solstrålarna. Kanske läge då att bli barn på nytt och sparka sig igenom drivor av fallna löv på marken?