I en värld där vädret ständigt skiftar kan man alltid beräkna ett normalväder. Alltså det genomsnittliga väder som kan förväntas på en plats vid olika tidpunkter under året. Skiftningarna är naturligtvis stora, för väder varierar alltid, men skiftningarna gör också att ett normalväder alltid kan beräknas. För att få tillräckligt med statistik för beräkningarna brukar man vilja ha minst 30 år, och det är en sådan 30-årsperiod som används som referensperiod när man sedan jämför aktuellt väder med vad som anses som normalt.
Det nya normala är här nu
I den föränderliga värld vi lever i just nu var det verkligen på hög tid att vi nu vid årsskiftet bytte referensperiod, från den gamla som baserades på åren 1961–1990 till den nu gällande referensperioden 1991–2020. Det är för övrigt redan beslutat att det framöver inte komma dröja 30 år mellan bytena, utan att man byter till en ny 30-årsperiod vart tionde år istället. Nästa byte blir alltså i januari 2031 till referensperioden 2001–2030. I dagens digitala värld skulle man i princip kunna byta referensperiod årligen, men tätare byten än 10 år kommer bara försvåra överblickbarheten enligt mig. Ju fler olika referensperioder man har historiskt sett, desto svårare blir det att snabbt och lätt kunna jämföra ett år med år som ligger längre tillbaka i tiden. Exempelvis kommer en månad 2031, samma månad 2021 och samma månad 2011 ha var sin referensperiod, så tar man upp kartor för de tre månaderna kommer det vara svårt att snabbt få ett grepp om vilken som varit kallast eller varmast om det är avvikelsekartor jämfört referensåren man tittar på. I sådana fall är det bättre att titta på temperaturkartor för faktisk månadsmedeltemperatur, då kan man snabbt se skillnader mellan månaderna, dock ej i detalj.
Från och med nu och fram till och med december 2030 kommer vi nu alltså ha åren 1991–2020 som referensperiod. Det är helt enkelt allt väder som skedde då som är det nya normala som gäller i Sverige.
Rött blev blått över en natt
Eftersom vi lever i ett Sverige som tydligt blir allt varmare blev det ett ”hopp” just vid årsskiftet nu när bytet från den gamla till den nya referensperioden skedde. Det syns tydligt om man jämför temperaturen hittills i år mot såväl den nuvarande referensperioden som den gamla. Kartor för temperaturavvikelse jämfört referensåren är plötsligt avsevärt blåare, alltså kallare, än tidigare. Det innebär helt krasst att januari 1991–2020 i snitt var varmare än snittet för åren 1961–1990. Det gör att årets kalla inledning ”verkar” kallare än om referensperioden inte ersatts.
För januari är skillnaden stor mellan referensperioderna. För södra halvan av landet är medeltemperaturen för den nya referensperioden 1991–2020 i grova drag 1,5–2,5 grader högre än 1961–1990. Skillnaden är ännu större i norr, för där handlar det mestadels om 2,0–3,5 grader. Skillnaderna är inte lika stor i norr i februari, för då förändringen där mestadels 0,5–2,0 grader medan det i söder skiljer ungefär lika mycket som i januari, alltså 1,5–2,5 grader.
Den officiella mätstation i landet som har förändrats mest i januari är Hemavans flygplats, Västerbotten. För referensperioden 1961–1990 var deras normala januaritemperatur 13,5 minusgrader, och nu i och med den nya referensperioden 1991–2020 är normalvärdet 9,1 minusgrader, alltså en skillnad på hela 4,4 grader. Minst förändring i januari återfinns i Stora Karlsö, Gotland med 1,2 grader, 0,9 grader nu jämfört med 0,3 minusgrader för den gamla referensperioden.
För februari har normalvärdet förändrats med som mest 2,8 grader i Mora, Dalarna, från 7,6 minusgrader till 4,8 minusgrader. Minst förändring i februari återfinns i Tjåkaape, Lappland med 0,2 grader, 10,3 minusgrader nu jämfört med 10,5 minusgrader för den gamla referensperioden.
Inte fullt lika grönt heller
För nederbörd är förändringen inte lika tydlig och entydig som för temperatur. I grova drag har vintrarna blivit blötare i norra Norrland och i västra Svealand, och än mer i västra Götaland. I övrigt ganska oförändrat eller torrare för perioden 1991–2020 än under 1961–1990. Torrare vintrar syns i delar av sydöstra Götaland, men kanske än mer vid södra Norrlandskusten.
Ser man på avvikelsekartor för nederbördsmängder fram till den 26 januari jämfört såväl nuvarande som den gamla referensperioden blir den ”nya” avvikelsekartan inte fullt lika grön. Skillnaderna är dock inte alls lika tydliga för nederbörd som för temperatur, dels för de geografiska skillnaderna med delvis minskade nederbördsmängder, dels för att förändringen rätt allmänt är mindre för nederbörd än för temperatur.