Kolla vädret idag – sök på din ort

Väder i t.ex. Malmö, Umeå eller Paris – timme för timme och tiodagarsprognoser.

”Sting jet” till följd av väderläget torsdag 18 januari 2018. Foto: SVT Design

”Sting jet”

Uppdaterad
Publicerad

Torsdag den 18 januari 2018 passerade stormen ”Friederike” över Tyskland som lamslog den norra delen av landet. De starka vindarna nådde över stormstyrka och på en del håll uppmättes även orkanbyar. Det kraftiga ovädret resulterade i stora materiella skador, främst orsakade av nedfallna träd. Tragiskt nog även ett antal dödsfall. Men varför blev det så oerhört blåsigt?

”Sting jet”

För att finna svaret måste man titta på vilka förutsättningar som rådde i atmosfären vid tidpunkten. Det mest troliga är att Tyskland drabbade av något som kallas för ”Sting jet” – direkt översatt blir det ”stickjetström”. Namnet har uppkommit efter hur molnen formar sig runt det lågtryck som för med sig en ”Sting jet”. Molnformationen liknar den böjda bakdelen hos en skorpion där gadden sitter och det är just där man finner de kraftigaste vindarna vid marken.

Sjunkande luft

Att vindarna vid marken blir så kraftiga tros bero på att den kraftiga jetströmmen som finns högre upp i atmosfären delvis sjunker nedåt. Sjävla nedsjunkningen beror på att jetströmmen torkar ut luften genom avdunstning. När is och snöpartiklar avdunstar kyls omgivningen av och eftersom kall luft är tyngre så sjunker den. Detta sker framför den böjda delen av molnet där själva gadden på ”skorpionen” skulle sitta samtidigt som den böjs in mot lågtryckscentrum. Det är också just där vindarna blir som värst och därmed också namnet ”Sting jet”.

Stormen Gudrun

Stormen Gudrun som drog förbi över södra Sverige den 8-9 januari 2005 skapade liknande förödelse. Mest troligt var den en ”Sting jet” som orsakade de kraftigaste vindarna då.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.