Vad är oväder?
I Nationalencyklopedins nätupplaga står det inledningsvis så här om oväder, citat: ”Benämning på väderlek med kraftig nederbörd och hård vind, ofta i kombination med åska, snö, hagel eller översvämning”. En inte helt lyckad formulering kan jag tycka. För det första är det officiella språkbruket sedan 1972 ”väder” och inte ”väderlek”, och för det andra kan man ju undra vad ”nederbörd… i kombination med snö, hagel” faktiskt betyder. Är inte snö och hagel nederbörd? Ser man på SMHI:s varningskriterier används ordet oväder inte alls, utan där benämns de olika varningsklasserna med orden ”besvärligt väder”, ”mycket besvärligt väder” och ”extremt väder”.
Vill jag göra det enkelt för mig så kan jag frankt påstå att så fort det finns en varning utfärdad så är det oväder. Men jag vill inte göra det lätt för mig, inte minst eftersom jag anser att det ofta behövs betydligt kraftfullare väder än så för att väder ska bli oväder. Ta det lägsta varningskriteriet för snöfall som exempel, där 5 mm i smält form på 6 timmar räcker för att en varning ska utfärdas. Det innebär att de allra flesta mer utbredda snöfallen på vintern ger upphov till varningar. En decimeter kall nysnö i Norrlands inland en vindsvag vinterdag är inget som kan klassas som oväder, det är min åsikt i saken.
”Varning för vinter”
Samma sak gäller om varningar skulle utfärdas varje gång det kan vara lite halt någonstans. Då skulle vi ha en stående ”varning för vinter” från åtminstone oktober till april. Då blir det som att alltid ropa ”vargen kommer”. När en varning är befogad finns annars risken att ingen bryr sig eftersom ”det varnas ju alltid, det blir aldrig så farligt”. Jag är av skolan att varna med måtta, för då får varningarna mer tyngd i sig när man väl väljer att varna. Samma sak med väder och oväder. Om varje ordinärt snöfall, varje litet halktillfälle, varje tillfälle med kuling till havs skulle klassas som oväder, vad händer då när det faktiskt är ett oväder på gång?
Vad som räknas som oväder är till slut upp till var och en att bedömma, men enligt mig krävs oftast en kombination av kraftig vind och mycket nederbörd för att det ska bli ett oväder. Väder blir oväder när det får följdeffekter för samhället, såsom strömavbrott, trafikstörningar, översvämningar och annat. Enskilda människors beslut och agerade som gör att man ”drabbas” av vädret kan knappast räknas som oväder. Det är istället just vad det är, ett illa övervägt beslut. Snöfall i sig orsakar aldrig trafikolyckor, men halt och snöigt väglag gör att om inte alla anpassar sin fart och håller avstånden kan olyckor ske. Ibland är det så pass besvärligt väglag att det är svårt att ens ta sig fram. Då kan man utan problem prata om oväder, för då har vädret en tydlig samhällspåverkan.
Olika bedömning beroende på var och när
Sedan måste man bedöma var och när det sker, och vilka som drabbas. Två decimeter kall snö i Norrlands inland i mitten av vintern är ingenting jämfört med säsongens första snöfall i säg Stockholms-området, inte minst om det dessutom blåser, är nära noll och kommer före vinterdäckssäsongen och innan bilisterna hunnit vänja sig vid det där konstiga vita som ligger på marken. Eller ett annat exempel, där det som är värsta blåsten för en liten segelbåt snarare är en lättare bris för ett stort lastfartyg. Eller ta snöfall och snödrev i kombination med hård vind i en dalgång i fjällen jämfört med hård vind och snö på de skånska slätterna.
Det omvända gäller inte alltid. En översvämning kan ju exempelvis följa efter ett snabbt omslag till vårvärme efter en kall och snörik vinter. Vårvärmen som orsakar vårfloden kan ju knappast klassas som oväder. Med tanke på de stora snömängder som ännu ligger i landets mellersta och norra tredjedel får vi se om det kanske blir så i år. Om vårvärmen snabbt slår till i april och maj kan vi få en riktigt tuff vårflod i år.