Våren är här och vi har på jorden upplevt en ovanligt märklig tid de senaste två månaderna. Vi är säkert många som hoppas och tänkt att coronavirusets spridning borde lugna sig nu när solen värmer och vi tillbringar alltmer tid utomhus. För vi är mindre sjuka på sommaren, och det finns flera förklaringar till det. Man vet också att olika virus verkar gilla olika klimat. Den nya sjukdomen som sprids genom Covid-19 viruset (det ”nya coronaviruset”) är ännu en pandemi (se faktarutan längre ner) och vet vi ännu inte helt säkert vilket klimat det helst föredrar.

Som meteorolog ser jag att det mesta i livet påverkas av vädret och har därför undersökt vad som finns forskat om hur virus i olika väder.

Precis som med parametrar inom väder och klimat ser jag likheter med virus och dess spridning som också är osynligt innan vi ser dess konsekvenser. Det finns likheter hur vi använder statistik men också matematiska modeller för att beräkna in i framtiden.

Virus rent allmänt

Först är det bra att repetera vad ett virus egentligen är, läs gärna faktarutan VIRUS längre ner.

Många olika virus har en tydlig årstidsvariation på norra och södra halvklotet. Läs mer om viruskalendern i den här artikeln från 2018.

En klassiker är i alla fall här i Sverige är influensa och vinterkräksjuka, som heter så just för att den förekommer vintertid. Vattkoppor brukar ha sitt maximum på våren. Andra virus såsom Polio och Tyfus brukar ha sitt maximum på sommaren.

Det nya coronaviruset

Vad vet vi då kring coronaviruset och dess säsongsberoende?

Jag ringde upp professor Jan Albert vid Karolinska institutet och frågade vad han vet och hur han tänker kring detta. Han bedömer att tids nog bedömer han att det nya coronaviruset kommer att bli permanent i vårt samhälle (endemiskt), och då tror han att viruset med största sannolikhet att viruset kommer att ha en årstidsvariation precis som andra coronavirus som har funnits bland oss en längre tid. Dock har vi just nu ett globalt utbrott, en pandemi, då andra faktorer som har mer med människors beteende att göra ta överhand, och göra så att viruset klarar sig i de flesta klimat.

Intressant tänker jag, och läser Jan Alberts och andras artiklar och kommer fram till följande:

Eftersom det nya coronaviruset bröt ut i Kina i december 2019 har vi ännu inte kunna följa dess spridning under ett helt år, med alla årstids- och vädervariationer. Däremot kan vi se hur viruset har spridits över jorden och i olika klimatzoner vilket kan ge viss information. Vi vet att viruset har haft en större spridning på kalla och torrare platser. Vi har sett coronaviruset spridas mest över Asien-Mellanöstern-Europa och Nordamerika (se den dagsaktuella spridningskartan här), alltså större delen av länderna på norra halvklotet som haft vinter och lägre medeltemperaturer än områden som har färre fall. Det finns studier som visar att de stora utbrotten har varit främst i kalla till tempererade regioner (regioner med årstidsvariationer) samt i torrare regioner. Dock har det nya coronaviruset nu en spridning över alla klimatzoner och enligt forskare på London School of hygiene and tropical medicine har viruset upptäckts i alla regioner inom WHO. I en färsk studie, som ännu ej är referentgranskad, har forskarna hittat ett intervall från ca -3 till + 16 grader där det nya coronaviruset verkar ha lättast att spridas och få fäste i människor. Viruset trivs bra i den relativt torrare inomhusluften som är direkt kopplad till temperatur. Man har i samma artikel sett fler fall av covid-19 i hög terräng där luften är svalare och torrare. Läs mer om coronavirusets spridning med avseende på temperatur och fuktighet.

Andra coronavirus

Jan Albert har i en rapport som publicerades den 16 mars 2020 (läs Jan Albertsartikel här) beskrivit fyra andra coronavirus som med många års samlad data visar på tydliga säsongsvariationer med störst utbrott under vintermåndaderna.

Det finns fler studier bland annat av Kate Templeton från Centre for Infectious Diseases vid University of Edinburgh som visar liknande resultat att andra coronavirus mest cirkulerar under vintermånader. Kate visade att tre olika coronavirus orsakade infektioner i huvudsak mellan december-april, ett liknande mönster som för vanlig influensa. Ett fjärde coronavirus förekom mer sporadiskt.

I tropikerna ser man inte samma mönster med coronavirus olika årstidvariationer. Hur utvecklingen blir för det nya coronaviruset i tropikerna kommer kunna lära oss en hel del om viruset säger Jan Albert. Smitta med det nya coronaviruset har förekommit i varma fuktiga områden såsom Kongo, Malaysia och Amazonas, områden nära ekvatorn vilket alltså inte stämmer med teorin om om en årstidsvariation. Dock har vi sett att spridningen i Australien och Nya Zeeland under januari till mars, dvs deras sommar är betydligt mindre än i länder på norra halvklotet, vilket talar för en årstidsvariation. Pandemier brukar dessutom bete sig annorlunda jämfört med säsongsvirus på grund av faktorer som har mer med människors beteende tar överhand. Ett exempel på det är Spanska sjukan som hade sitt maximum under sommarmånaderna (läs mer om Spanska sjukan)

Datormodeller

När det gäller att förstå virusets spridning och kunna förbereda samhället samlar man information genom att göra matematiska modeller. Här känner jag åter igen mig i vår egen vetenskap väder och klimat och förresten i vetenskapen rent allmänt. Precis som inom väder och klimat kan man göra datorberäkningar. Till dessa behövs:

1. Ett antal kända parametrar och observationer,

2. Den bästa möjliga kunskapen om hur viruset beter sig, samt om yttre faktorer såsom till exempel befolkningstäthet och hur folk rör sig.

3. Avancerad matematik som beskriver och beräknar fenomenet, ibland förenklat från verkligheten,

4. Analyser av resultaten för att kunna se olika scenarier för hur viruset beter sig i olika scenarier.

Eftersom vi reste mycket mellan länder med olika klimat på jorden under januari-mars 2020 har viruset fått en kraftfull spridning och det är det ännu svårt att peka på någon speciell väder eller klimatpåverkan på det nya coronaviruset. Vi behöver verklig data (observationer) från ett helt år för att kunna se om SARS-CoV-2 är årstidsberoende. Tids nog kommer troligen alltså det här nya coronaviruset att bli endemiskt och det vore förvånande om viruset då inte uppvisar en säsongsvariation enligt professor Jan Albert vid Karolinska institutet.

Sammanfattning av coronavirusets väderberoende

Det är troligt att det nya coronaviruset på sikt kommer att uppvisa ett årstidsberoende förekomst, likt influensa med toppar på vintern. Nu, mitt i pandemin, är det ännu osäkert om vi kommer att se någon avmattning när temperaturen stiger och luftfuktigheten ökar. Vi vet dock att virusspridningen är störst i inomhusmiljöer. Med varmare väder kommer vi svenskar att vistas alltmer utomhus vilket borde göra oss starkare och mer motståndskraftiga, samtidigt som viruset inte har alls samma chans att nå våra kroppar. Min gamla devis, ”jag går in för att gå ut” står sig väl här och om man dessutom håller avstånd till varann nu under pandemin så tror jag vi kommer att må bäst.