Det finns mängder av nederbördsmätare runtom i landet, såväl privata som officiella. Men sannolikheten att de största regnmängder råkar hamna just där en mätare är placerad är givetvis extremt liten. Om man gör ett grovt överslag och säger att det finns 500 officiella nederbördsmätare i landet och att vardera av dessa täcker en kvadratisk yta på 10x10 centimeter blir det totalt 5 kvadratmeter av Sveriges yta som täcks av nederbördsmätare. Detta ska jämföras med Sverige totala yta på dryga 447 400 000 000 kvadratmeter. Inte ens uttrycket ”som en nål i en höstack” känns relevant när sannolikheten att de största mängderna träffar en nederbördsmätare diskuteras.
Med tanke på hur stora skillnader det kan vara även på väldigt lokal skala förstår alla att det är omöjligt att ha full koll på hur mycket som faktiskt faller som mest när skyfallen sätter in. Ett tydligt exempel är översvämningarna på Tjörn den 14 september 2017. Bilderna därifrån talar sitt tydliga språk. Det måste ha vräkt ner mycket regn på kort tid för att få de översvämningar som främst Skärhamn på västsidan av ön fick ta del av. Ungefär en mil därifrån på Tjörn ligger den officiella mätstationen Rörastrand, som bara fick 6 mm den dagen.
Radarinformation kan vara till hjälp
I efterhand finns möjlighet att studera radarinformation och på så sätt få en bedömning om vilka mängder som kan varit möjliga i vissa väderhändelser. Detta mest för att verifiera och statistiskt godkänna stora uppmätta regnmängder, som vid en första anblick kan kännas tvivelaktiga då de avviker väldigt mot närliggande mätningar. Det omvända görs inte, alltså att via analys av radarinformation ”tilldela” en officiell mätstation ett extremt mätvärde. Däremot kan man, om man skriver om den enskilda händelsen, ange att det enligt rimliga antaganden kan ha fallit ett visst antal millimeter som mest. Så gjordes exempelvis i samband med Karlskoga-regnet den 5 augusti 2017. Då var mätaren i Karlskoga tillfälligt ur funktion, men enligt analys av radarinformation kan det rimligen ha fallit cirka 85 mm som mest i Karlskoga-trakten på ett dygn.
Regnmängd är bara en ingrediens i översvämningsreceptet
Gällande översvämningar är det givetvis många andra faktorer än själva regnmängden som har betydelse för om och i så fall hur omfattandeöversvämningarna blir. Är exempelvis marken mättad med vatten sedan tidigare eller kan en del av vattnet som faller sugas upp av marken? Om inte blir det givetvis mycket vatten som rinner på ytan och till slut ansamlas i de lägsta punkterna i området.
I samband med kraftiga skyfall över städer, där en stor del av ytan är ”ogenomtränglig” på grund av byggnader, asfaltering, plattläggning med mera, behövs självklart färre millimeter för att vålla lika stora översvämningar som om skyfallet att skett över öppen åkermark eller över ett skogsområde. Vem har inte själv sett hur regnvatten ansamlats i en gång- och cykelundergång. Och bara en eller annan igensatt brunn på en gata kan få stora konsekvenser när det vatten som normalt ska rinna undan den vägen tvingas att välja annan väg på vidare jakt mot den lägsta punkten i omgivningen.