Sedan 1960-talet har reallönerna i Sverige ökat markant. Detta innebär att vår köpkraft de senaste decennierna har ökat, det vill säga vi har fått mer för vår lön när vi handlar.

Men det är något vi sällan tänker på, enligt Richard Wahlund, professor i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, som forskat i ekonomisk psykologi.

Han menar att vi konsumenter generellt är väldigt fokuserade på priserna i matbutiken, klädaffären eller bensinmacken, och inte på hur stor vår inkomst är i förhållande till vad saker och ting kostar.

– Lönen tänker vi ofta bara på när den rent konkret hamnar på bankkontot. Därefter är den ganska abstrakt, säger han.

En majoritet accepterade en reallönesänkning

Det här fenomenet kallas för pengaillusion, ”money illusion”. Ett exempel på detta är en studie där man frågade ett antal människor:

”Tänk dig en ekonomi med åtta procents inflation och fem procents löneökningar. Tycker du att detta är acceptabelt eller oacceptabelt?”

En majoritet tyckte att detta var acceptabelt, trots att det innebär en reallönesänkning.

I samma studie ställdes frågan:

”Tänk dig en ekonomi med noll procents inflation och tre procents lönesänkning. Tycker du att detta är acceptabelt eller oacceptabelt?”

En majoritet tyckte inte att detta är acceptabelt.

– Detta trots att du i båda fallen har fått en treprocentig reallönesänkning. Det är ett exempel på hur vi fokuserar på det konkreta och inte det abstrakta som inflation är, säger Richard Wahlund.

Se i videon hur mycket mindre andel av vår lön vi behöver betala för olika varor.