– Vi pekar inte specifikt ut medicinska åldersbedömningar, det finns andra sätt, via samtal till exempel, säger migrationsminister Morgan Johansson (S).

– Vi vill i alla fall att Migrationsverket ska utveckla nya metoder för att bättre bedöma ålder, säger han.

I regleringsbrevet för 2016 till Migrationsverket begär Johansson ”höjd ambitionsnivå” vad gäller åldersbedömningar av asylsökande som uppger att de är under 18, men misstänks vara vuxna. Oppositionen driver på och Moderaterna vill att verket ska anställa läkare som gör medicinska bedömningar. Verket gör inga bedömningar i egen regi nu utan skriver avtal med exempelvis landsting. Men det har varit svårt att få till avtal.

I höstas tryckte regeringen på att medicinsk ”åldersbestämning” ska användas när någon inte kan göra sin ålder sannolik. I dag görs inte många sådana.

Socialstyrelsen arbetar med en ny rekommendation för hur medicinska bedömningar ska göras eftersom den gällande knappt används. Barnläkare och tandläkare vill inte eftersom rekommenderade metoder anses osäkra.

Utveckla nytt

Morgan Johansson säger att det är viktigt att vuxna behandlas som vuxna och barn som barn, inte minst för att de inte ska placeras i samma boende. Den som bedöms som barn har fler rättigheter och får mer stöd än en vuxen och kan inte skickas tillbaka på samma vis.

Siffrorna för 2015 är inte klara men under 2014 beslutade Migrationsverket att höja åldern på 363 personer jämfört med vad personen uppgivit själv.

I 161 fall var det efter medicinsk bedömning. Åldern höjdes i 77 procent av de fall där medicinsk bedömning gjordes.

Året före, 2013, höjdes åldern för 342 personer.

– I bland ställs frågan: Hur många är det egentligen som är överåriga? Det är ungefär samma sak som att fråga en domstol om hur många som egentligen är skyldiga, säger Fredrik Beijer, rättschef på Migrationsverket.

Den sökande ska göra sin ålder sannolik och verket ska hjälpa personen att styrka åldern.

Lågt beviskrav

– Det är ett lågt beviskrav för att ingen ska falla utanför i onödan, säger Beijer.

Migrationsverkets rutin, till i höstas, var att medicinsk åldersbedömning var obligatorisk om det fanns starka tvivel om åldern. Men väntan på bedömningar var så lång att verket gick ifrån det. Nu får den enskilde själv och ombudet, om de vill, ordna en sådan för att stärka sin sak.

Fredrik Beijer betonar att det medicinska bara är en del i en utredning.

– Jag tror att det finns ganska mycket missförstånd om att enda sättet att göra det här är genom röntgenplåtar och samtal med läkare. Men det är bara en pusselbit och den vill vi gärna ha, men om barnläkarna inte vill lämna det till oss finns det inte så mycket för oss att göra.

Verket går under våren igenom rutiner för sitt arbete med åldersbedömningar men utreder också hur olika lagar krockar med varandra. JO har sagt att verket i princip ska godta den ålder personen uppger vid asylansökan tills dess att hela ärendet är avgjort. Tidigare gick verket ibland in i ärenden och höjde åldern när till exempel personal från kommunen en tid efter placeringen hörde av sig och sade att personen inte kunde vara barn.