Ingen hjälp till fosterbarn

Uppdaterad
Publicerad

SVT:s undersökning visar att 21 av de 67 kommuner i landet som har flest familjehemsplacerade barn  inte har några extra insatser för att fosterbarnen ska klara skolan, trots att ny forskning visar att det lönar sig.

Barn som placeras i familjehem blir oftare kriminella, missbrukare och socialbidragstagare. Men när man sätter in insatser så att de klarar skolan så halveras de riskerna.

Så SVT har frågat de 67 kommunerna med flest familjehemsplacerade barn, och av dem svarade 21 kommuner att de inte har något särskilt stöd för dessa barn, och 13 av dem tänker inte införa något heller.

Barn i fosterhem

Finns ingen plats

I Piteå svarar man att kommunen är intresserade av modellen SkolFam, som framgångsrikt har införts i bland annat Helsingborg och Norrköping, men att det inte finns någon plats och det är kö på kommuner som vill vara med.

En annan av de kommuner som inte har några insatser är Motala, där är det också få fosterbarn som klarar grundskolan, 29 procent av de som placerats i familjehem efter 12 års ålder. Där svarar Camilla Ring, sektionschef för Barn och ungdom på Socialkontoret att det är svårt att göra insatser där man måste samarbeta med andra nämnder:

– Jag har följt de här lyckade exemplen, och tycker att det är en viktig fråga, så jag har fört upp det här med politikerna i min nämnd, men det blev inget, säger hon.

Inte läst rapporten

Örebro är en annan kommun som ligger dåligt till när det gäller barn som placerats i familjehem, 45 procent klarar grundskolan av de som placerats i familjehem efter 12 års ålder, visar Socialstyrelsens rapport som kom i höstas. 35 procent går ut gymnasiet.

– Det får vi titta på, jag har inte sett rapporten som sådan, vi får naturligtvis få tillbaka och se vad vi hade kunnat göra bättre, säger Rasmus Persson (C) kommunalråd i Örebro och ansvarig för de här frågorna.

I Örebro har kommunalrådet alltså inte ens läst rapporten som kom i höstas, som visar att kommunen ligger i bottenligan för hur deras fosterhemsbarn klarar sig.

Och för att inte ha satt in några extra insatser för familjehemsbarnen så har kommunalrådet höga mål för hur många som ska klara grundskolan:

– Målet är alltid hundra, säger Rasmus Persson (C), kommunalråd Örebro.

Och här är de som placerats i familjehem efter 12 års ålder, där är det ungefär häften?

– Det är inte bra, inte ok, vi måste förbättra oss, sen så säger jag att nå hundra procent är nog inte rimligt, därför det har vi inte för övriga barn heller. Men att det är femtio procent, där måste vi naturligtvis öka.

Så vad är rimligt?

– Man kan inte säga den siffran, men målet måste vara hundra, säger Rasmus Persson (C) kommunalråd i Örebro.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Barn i fosterhem

Mer i ämnet