23 procent av papporna till barn födda 2012 tog inte ut en enda föräldradag barnets första två år. Fäderna väntar med att ta ut sina föräldradagar till efter två-årsdagen när barnet börjat förskola.
– Precis som siffrorna visar väntar en del pappor till barnet blivit lite äldre. Då ser vi att papporna har ett ökat uttag i samband med sommarmånaderna och under jul- och nyårsledigheten, säger Niklas Löfgren, familjeekonomisk talesperson på Försäkringskassan.
Omedelbar effekt
När öronmärkta föräldradagar, som många kallar ”pappamånader”, infördes 1995 gav det en omedelbar effekt. I Försäkringskassans siffror över barn födda 1994, året före den första pappamånaden infördes, hade drygt femtio procent av papporna inte tagit ut en enda dag de första två åren. 2002 infördes en andra öronmärkt månad vilket även då ökade uttaget. Men fortfarande är det alltså 23 procent av papporna som inte tar ut en enda dag innan barnet fyllt två.
– Vi kan konstatera att det går framåt, men framåt lite för långsamt, säger Niklas Löfgren.
De med låg utbildning och låg inkomst avstår
Försäkringskassans beräkningar på SVT Nyheters uppdrag, visar att det framför allt är lågutbildade fäder och fäder med låg inkomst som väljer att avstå föräldraledighet de första två åren.
Två av tre pappor i inkomstgruppen under 142.000 kronor per år har inte tagit ut en enda föräldradag under barnets första två år. I inkomstgruppen mellan 143.000 och 282.000 är andelen en av tre som inte tagit ut någon tid.
För pappor med enbart grundskoleutbildning är siffran 46 procent.
Kön går före lön
Niklas Löfgren menar att pappor med låg inkomst avstår från föräldraledighet för att anser att de inte har råd, då de enbart har rätt till ersättning på grundnivå. Samtidigt visar statistik att mammor med samma låga inkomst ändå tar ut föräldrapenning.
– Attityder, värderingar och normer ligger kvar sedan länge. Ofta säger familjerna att de inte har råd att dela mer jämställt. Men i de fall där kvinnan tjänar mer, så avstår mannen ändå sina dagar och kvinnan tar ut de flesta av dagarna. Kön går före lön, helt enkelt.
Fyra av tio av de utrikesfödda papporna med barn födda 2012 valde att inte ta ut föräldraledighet barnets första två år. Men även bland utrikesfödda ökar uttaget av föräldraledighet med stigande inkomst och utbildning.
Tredje pappamånad
Efter nyår införs en tredje månad öronmärkt för vardera föräldern i föräldraförsäkringen. De tidigare 60 dagarna blir 90 och går inte att överlåta till den andre vårdnadshavaren. Förändringen i föräldraförsäkringen röstades fram av regeringen tillsammans med Liberalerna och Vänsterpartiet i riksdagen i maj.
SVT Nyheters kartläggning visar att:
- Var fjärde pappa med barn födda 2012 valde att inte ta ut föräldraledighet de första två åren.
- Två av tre pappor i inkomstgruppen under 143.000 kronor per år med barn födda 2012 valde att inte ta ut föräldraledighet de första två åren.
- Fyra av tio utrikesfödda pappor med barn födda 2012 valde att inte ta ut föräldraledighet de första två åren.
Föräldraförsäkringen
Införandet av den första öronmärkta månaden i föräldraförsäkringen gjordes 1995. Den andra månaden infördes 2002.
Båda gånger gav införandet en omedelbar effekt med ett ökat uttag bland fäder. 1 januari 2016 öronmärks en tredje månad i föräldraförsäkringen för vardera förälder.
Beslutet röstades igenom i riksdagen av regeringen och Vänsterpartiet med stöd av Liberalernas 16 röster. 158 röster var för en tredje pappamånad medan 149 röster var emot. Moderaterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna röstade emot förslaget.