Ett av problemen med att lösa brotten är att få vågar vittna. En polischef i Malmö vill att det ska vara möjligt att vittna anonymt. Han får stöd av Liberalernas partiledare Jan Björklund som bytt åsikt och tänker förespråka anonyma vittnesmål i domstolar.

– Grova brottslingar tar över och begår våldsbrott, och så skrämmer de skiten ur vittnena, sade han i SVT:s Aktuellt.

Men inrikesminister Anders Ygeman tror inte att förändringen är möjlig.

– Jag tror att det är mycket svårt att förena det med de rättssäkerhetsgarantier som vi har i Sverige och de flesta andra västländer. Däremot tror jag att det finns andra åtgärder vi kan vidta; vittnesskyddsprogram är ett exempel, säger Ygeman i SVT-programmet Rakt på

Att vittna är ett måste – just för att slippa vara rädd för brottslingar, menar han. Istället ska man genom vittnesmål hjälpa polisen att få brottslingarna bakom lås och bom.

– Man ska inte överskatta det problemet, men det finns ett sådant problem.

Statistiken ökar

På nio år har antalet anmälda mord, dråp, mordförsök och dråpförsök med skjutvapen inblandade ökat med 84 procent.

– Det beror inte bara på att mord och dråp har ökat, utan det har skett ett skifte i brottsligheten. Förr var den typiska våldsbrottsligheten någon som var onykter och högg ihjäl en vän eller nära anhörig med en kniv, ganska lättutrett för polisen. Nu är det väldigt mycket organiserad brottslighet. Sedan kriget i Balkan har vi betydligt större tillgång till skjutvapen, säger Anders Ygeman.

– Dessa är mer svårutredda. Vi når framgång i dessa fall också, men det tar längre tid för polisen och kräver mer av polisen.

Skärpta lagar

Även om statistiken är högre, är det inte säkert att man behöver vara orolig, menar Ygeman.

– Det är för tidigt för att säga om detta är en tillfällig topp, eller en trendmässig ökning. Över en längre tid har det dödliga våldet en sjunkande tendens, sedan har det fått ett hack upp nu de senaste två åren. Men det är lite för tidigt, om jag förstår forskarsamhället rätt, att dra slutsatser.

Han anser att regeringen är på god väg med att jobba på problemet.

– Regeringen har skärpt ett 30-tal lagstiftningar mot den grovt organiserade brottsligheten som redan har trätt i kraft. Vi går nu vidare genom att dubbla straffen för vapenbrott och handgranater, och gör det möjligt att häkta personer som har ett skarpladdat vapen på sig eller i bilen.

”Måste klara upp fler brott”

Även om inte alla lagstiftningar har trätt i kraft ännu, har vissa av dem redan gjort det.

– Möjligheten att ställa en gängledare till ansvar för brott han har känt till men inte förhindrat. Möjligheten att ta bilar, pengar, klockor och smycken att ta av de kriminella. Och en samlad myndighetsinsats så att alla myndigheter går efter de som är med i den organiserade brottsligheten. Kollar skatt, att de inte lever på bidrag… Det ska vara jobbigt att vara kriminell, helt enkelt.

Han är dock mer kritiskt mot antalet ouppklarade brott.

– Vi måste klara upp fler brott. Vi har under sju år haft en fallande tendens, och jag har varit väldigt tydlig med att den utvecklingen måste vända. Det har vänt i delar av landet, men inte på totalen och det måste det börja göra.

Höjda straff räcker inte

Inrikesministern tror att straffskärpningen är en viktig pusselbit på vägen mot ett tryggare Sverige.

– Bara höjda straff kommer inte att lösa detta. Men framförallt när det gäller skjutvapen har det varit en viktig komponent att den som grips med vapen på sig inte sedan kan släppas i väntan på rättegång.

När han får frågan om polisen har tappat kontrollen över den organiserade brottsligheten svarar Anders Ygeman nej. Tvärtom, menar han, och tar Göteborg som exempel. Där har polisen tidigare haft problem att få fällande domar, något de börjar komma ifrån. Däremot är läget mer ansträngt i Malmö.

”Måste göra mer”

Otryggheten bland befolkningen ökar, och många känner sig otrygga även i sitt eget bostadsområde.

– Vi måste göra mer, vi är inte nöjda med den här trygghetsutvecklingen.