– Om vi skulle skära ner så mycket skulle vi bryta mot skollagen varenda dag, säger rektor Ulla Ståhl till Agenda.

– Sunnadalskolan har ungefär 97 procent elever som har ett annat modersmål än svenska hemma och ungefär hälften av eleverna är nyanlända. De här eleverna har alltså varit kortare tid i svensk skola än fyra år. En del har kommit förra månaden. Det ställer stora krav på oss och det kräver extra resurser. Tyvärr så har ju de dragits ner, fortsätter Ulla Ståhl, som är rektor på Sunnadalskolan sedan 20 år tillbaka.

– Jag kan inte göra något åt boendesegregationen, men för mig har det varit otroligt viktigt att det här ska vara en bra skola för barnen som går här. Självklart hade det varit bättre om den hade varit mer blandad, säger hon.

Sunnadalskolans upptagningsområde är Kungsmarken, Karlskronas socioekonomiskt svagaste område med hög arbetslöshet och låg utbildningsnivå.

”Känns ju helt tokigt”

Skollagen säger att kommunerna ska ge mer resurser till skolor där eleverna behöver mycket stöd. Trots det får Sunnadalskolan i år ungefär lika mycket pengar per elev som en Montessoriskola i närheten. På den skolan är i stort sett alla elever svenskspråkiga med välutbildade föräldrar.

– För mig känns det ju helt tokigt såklart, utifrån våra elevers behov. Men de andra skolorna behöver självklart också sina pengar. Så det kan ju vara för lite pengar man fördelar, totalt sett i skolan i Karlskrona, säger Ulla Ståhl.

Enligt en undersökning från Lärarnas Riksförbund tycks det inte finnas något samband mellan elevernas behov och hur mycket pengar kommunerna skjuter till, trots att det är vad skollagen säger.

I vissa kommuner får socioekonomiskt utsatta skolor mer pengar, i andra inte. Till exempel kan en socioekonomiskt utsatt skola i en kommun få mindre pengar per elev än vad en högpresterande skola i grannkommunen får.

”Det är ju rena chanstagningen”

– Då ökar vi olikvärdigheten. Det spelar större roll vad du har för hemförhållanden. Skolan kan inte kompensera för det. Det är ju rena chanstagningen egentligen, om du råkar hamna i en kommun där man satsar pengar. Flytta till grannkommunen så kanske du får jättemycket mer skolpeng, säger Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund.

Sunnadalskolan har tidigare år fått mer pengar per elev än andra skolor i Karlskrona. Kommunen förklarar årets neddragning med att man behövde frigöra resurser till bland annat handledning på modersmålet. Samtidigt medger ansvarig politiker att det är nästan omöjligt att få till en rättvis fördelning mellan skolorna.

”Skolorna är inte likvärdiga”

– Man får ju alltid fundera på vad som är tillräckligt. Vilka insatser ger bäst effekt, det är hela tiden den fråga man återkommer till. säger Charatina Holmberg (S), ordförande i kunskapsnämnden.

Skulle du säga att skolorna i Karlskrona är likvärdiga?

– Nej, det är de inte.

I och med den sänkta elevpengen måste Ulla Ståhl dra ner på skolans verksamheten med 3,8 miljoner, något hon anser vara omöjligt.

– Då bryter vi mot skollagen varenda dag, om vi skulle skära ner så mycket. Det skulle innebära enorma förändringar. Då kan inte jag ansvara för elevernas och lärarnas arbetsmiljö.

Reportage i Agenda söndag 26 mars kl 21.15 i SVT2 och SVT Play. I studion: Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP). Se programmet här, direkt eller i efterhand.