Lotta Björk, Sandeklevsskolans rektor, säger att skolans lärare vänder ut och in på sig själva. Foto: SVT

Ansträngd skolsituation i Bergsjön

Uppdaterad
Publicerad

Sandeklevsskolan är fylld till bristningsgränsen. De många nyanlända på skolan är nöjda med undervisningen – men lärarna går på knäna.

Det är en regnig fredag i november. På Sandeklevsskolan, mitt i Bergsjön, hukar eleverna när de springer mellan huvudbyggnaden och huset som en gång i tiden bestod av kontor men som numera är en del av skolan.

Lokalerna togs i anspråk för några år sedan när skolans klassrum inte längre räckte till.

Segregerad skola

”Lärarna vänder ut och in på sig själva”

Skolinspektionen har anmärkt på att kontorslokalerna egentligen inte är anpassade för skolverksamhet när det gäller ljudisolering och arbetsmiljö.

Men ”fördelen” med det är att man nu kan säga stopp. Det går inte att ta emot fler nya elever.

– Vi klarar oss förhållandevis bra. Vi har fantastiska lärare som vänder ut och in på sig själva för att kunna tillgodose elevernas behov. Men det kommer inte att hålla i längden, säger Lotta Björk, skolans rektor.

Sandeklevsskolan har liksom flera andra så kallat utsatta skolor fått extramedel ur en särskild fond under några års tid. De pengarna tog slut i somras.

Färre lärare – fler nyanlända elever

Som ett resultat av att ett antal miljoner plötsligt försvunnit har nio lärartjänster plockats bort. Samtidigt har andelen nyanlända i skolan ökat rejält denna termin jämfört med förra terminen.

– Men jag har en klass mindre på skolan denna termin, så att nio lärare försvunnit är inte riktigt så illa som det låter, säger Lotta Björk.

De nyanlända elever vi talar med är mycket nöjda med undervisningen på Sandeklevsskolan.

– Jag lär mig jättemycket, jag får väldigt mycket hjälp här, säger Kalid Moomin, som går i en förberedelseklass och som kom från Somalia för några månader sedan.

Han får medhåll av både Mohammad Attar, flykting från Syrien, och Cynthia Mumganga som kommer från Kongo.

– Jag har en väldigt bra tid här. Jag lär mig svenska och jag har många nya kompisar, säger Mohammad Attar.

– Skolan är mycket bättre här än i Kongo, säger Cynthia Mumganga.

Men enligt Lotta Björk är alltså elevernas tillfredsställelse ett direkt resultat av att lärarna jobbar alldeles för mycket.

– Min strategi för att det här ska hålla i längden är att hålla dialogen med politikerna levande. Jag känner mig trygg med att de ska lyssna på oss och skjuta till de extra resurser som behövs, säger hon.

Behöver hantera trauman

För varje nyanländ elev ersätter migrationsverket skolan med en viss peng per månad. Enligt Lotta Björk räcker dock pengarna bara till en enda timme studiehandledning per elev och vecka.

Det är en droppe i havet med tanke på alla typer av behov som de nyanlända ofta har.

– Barnen har ofta väldigt, väldigt stora behov. De har trauman bakom sig och har ibland varit med om fasansfulla saker, säger Lotta Björk.

Fakta: Nyanlända elever i stadsdelarna

Så många nyanlända skolelever i grundskoleåldern har fördelats till stadsdelarna i Göteborg under höstterminen 2015, fram till och med början av november.

Angered 198

Norra Hisingen 156

Östra Göteborg 151

Västra Hisingen 115

Västra Göteborg 56

Lundby 50

Centrum 48

Majorna-Linné 37

Askim-Frölunda 28

Örgryte-Härlanda 27

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Segregerad skola

Mer i ämnet