På lördagen kom de fyra borgerliga partierna i Stortinget, Norges parlament, överens om budgeten. Därmed är hotet om en regeringskris undanröjt för denna gång. Men det finns tveksamheter mot partiet även i borgerligheten.

I Norge har Fremskrittspartiet (Frp) funnits i mer än 40 år. I valet för tre år sedan kom partiet för första gången in i regeringen som leds av statsminister Erna Solberg från konservativa Höyre.

De två partierna bildade en minoritetsregering som tog stöd från liberala Venstre och Kristelig Folkeparti. Men den senaste veckan, inför budgetomröstningen i Stortinget, började stödpartierna tveka om de ska fortsätta stödja regeringen men nu har man alltså kommit överens.

Betydligt färre flyktingar än i Sverige

Förra året tog Norge emot en femtedel så många asylsölkande som Sverige men det hindrar inte att debatten är het även i Norge.

Musab Jabal är asylsökande och visar oss runt på flyktingboendet där han bor. Han tycker han blivit väl mottagen även om han inte gillar att behöva vänta så länge på besked om han får stanna i landet. Han gillar Norge men inte regeringen.

– Många människor är mycket trevliga och vänliga men när vi talar om regeringen och beslutsfattarna känns det inte så bra, säger han.

Norska värderingar

Fremskrittspartiets Sylvi Listhaug är invandrings- och integrationsminister. Vid regeringens integrationskonferens är den omstridda ministern den självklara huvudpersonen.

– Det handlar också om att acceptera de norska värderingarna: demokrati, yttrandefrihet och jämställdhet, säger hon bland annat.

Till SVT Nyheter säger hon att Fremskrittspartiet fått genom mycket av sin politik.

– Vi har minskat tillströmningen av asylsökande. Antalet ankommande har minskat påtagligt. Det är viktigt. Nu kan vi koncentrera oss att integrera alla dem som kom i fjol och som fått uppehållstillstånd.

Beundrad – och ett rött skynke

Sylvi Listhaug är beundrad av sina anhängare men ett rött skynke bland motståndarna, inte minst för sin retorik. Hon har sagt att invandrare måste anpassa sig till att det finns fläsk och alkohol i Norge och att det rått en godhetstyranni i flyktingdebatten.

– Man har varit lite väl snabb med att kalla dem som vill ha en sträng invandringspolitik för rasister. Det har vi också sett i den svenska debatten där man lätt tar fram rasistkortet.

Men enligt Sylvi Listhaug handlar det inte rasism utan om att få en asylpolitik som är hållbar och som gör att man kan ta emot dem som behöver skydd och integrera dem på ett bra sätt.

– Men samtidigt får inte antalet vara större än att det går att bevara den norska välfärdspolitiken, säger hon.

Populister i regering

Fremskrittspartiet (Frp) fick 16 procent i valet för tre år sedan. Sedan partiet gått med i regeringen backade det rejält i opinionsmätningarna. I dag har Frp omkring 12 procent.

Bernt Aardahl, professor i statsvetenskap, var en av många som undrade hur partiet skulle klara att sitta i regering.

– Det har visat sig att de faktiskt klarat att anpassa sig men samtidigt har de varit väldigt duktiga på att markera sin egen politik – delvis i opposition till den regering de är med i.

Jämförelse med SD ogillas

Fremskrittspartiet med ledarna Carl I Hagen och senare Siv Jensen har alltid varit omstritt. Ibland jämförs de med Sverigedemokraterna, vilket de starkt ogillar.

Frp har ingen nazianstruken historia och frågan om invandring har inte varit lika central som hos Sverigedemokraterna. Inte minst under höstens budgetförhandlingar har en annan av hjärtefrågorna fått stort utrymme, nämligen låga skatter för bilister som alltid varit en viktig fråga i Norge.

Inte minst under den gångna hösten har det mer handlat om sänkta skatter och minskad makt för politikerna.

Frp har blivit ett bredare parti som man har förtroende för i bland annat transport- och välfärdspolitiken, menar Bernt Aardahl.

Starka känslor

Men i invandringsfrågan väcker partiet fortfarande mycket starka känslor. Regeringen har bland annat föreslagit att inte längre ge kontanter till asylsökande utan i stället en sorts elektroniska matkuponger. Detta för att de asylsökande inte ska kunna skicka pengar till hemlandet.

– Att vi betalar ut pengar på asylmottagningarna gör att det kan vara lukrativt för vissa att komma hit. Då är det bättre att du får ett kort som inte kan användas till att ta ut kontanter men till att köpa med i affären, säger Sylvi Listhaug.

Retoriken

Bendix Jørgensen på Norsk folkehjelp, som driver ett asylboende i Oslo, tycker inte om förslaget.

– Jag vet inte vad du skulle tycka om att få din lön inbetald på ett kort som ger dig begränsad tillgång till din egen ekonomi, säger han.

Också regeringens samarbetspartier har haft starka invändningar mot Frp:s invandringspolitik och retorik.

– De ord som man använder om invandrare leder till ett ”vi och de”. Det återkommer ofta i den retorik vi får höra,  säger Geir Bekkevold, stortingsledamot för Kristelig Folkeparti.

I Agenda

Hur har våra nordiska grannländer påverkats av att högerpopulistiska partier ingår i regeringsunderlaget?

I söndagens Agenda intervjuas Bengt Lindroth, journalist och författare som bland annat skrivit om nordisk politik.

Agenda sänds klockan 21.15 i SVT2. Programmet kan även ses direkt i SVT Play eller i efterhand här.