Bilal Karabudak blev mordhotad på årsmötet hos Muslimska församlingen i Malmö sedan han uttryckt kritik mot Turkiets president Erdogan i en tidningsartikel. Foto: SVT/Oscar Fries

Han mordhotades efter Erdogan-kritik

Uppdaterad
Publicerad

Bilal Karabudak från Malmö stämplades som landsförrädare och blev hotad till livet och utsparkad från sin församling efter att ha uttalat sig kritiskt om Turkiets regering.

– Det var mycket bättre innan kuppförsöket, då kunde man sitta och snacka med vem som helst, säger han.

Om två veckor är det folkomröstning i Turkiet. De turkiska väljarna ska då ta ställning till en författningsändring som kommer att ge presidenten betydligt större maktbefogenheter. Folkomröstningen har skapat djupa motsättningar som även påverkar de miljontals turkar som bor i EU-länderna – inklusive Sverige.

Redan efter den misslyckade militärkuppen i Turkiet i somras ökade misstron mellan dem som tycker att president Erdogan gör rätt då han fängslar och avskedar sina kritiker och dem som tycker att han utnyttjar det misslyckade kuppförsöket i syfte att göra sig själv till diktator.

Folkomröstning i Turkiet 2017

Läs mer: Stefan Åsberg: Erdogan desperat av kurdiskt väljarstöd

Uttalade kritik i tidning

Bilal Karabudak var kassör i Muslimska församlingen i Malmö. I somras, strax efter kuppförsöket i Turkiet, uttalade han i tidningen Sydsvenskan kritik mot Turkiets regering.

På församlingens årsmöte i Malmö i höstas blev det stökigt. Många krävde hans avgång och hos vissa var ilskan så stor att han till och med hotades till livet (se video från mötet här ovan).

– Jag har varit rädd efter det här mordhotet. Det var mycket bättre innan kuppförsöket, då kunde man sitta och snacka med vem som helst och föra ett friskt samtal. Man kunde ha en dialog med alla, säger han.

”Hela mitt sociala liv förändrades”

I Sydsvenskans artikel uttrycker Bilal Karabudak en ganska mild kritik mot president Erdogan. Trots det har vissa av hans landsmän stämplat honom som en terrorist.

– Hela mitt sociala liv förändrades. Det var människor och vänner som inte vågade synas på bild med mig och som var försiktiga med att umgås med mig och synas i samma miljö till och med, säger Bilal Karabudak.

Har lämnat alla sina uppdrag

Bilal har nu lämnat alla sina uppdrag i församlingen. Den turkiska moskén vågar han inte längre besöka.

– Jag vågade inte säga så mycket, för jag hade ju redan blivit mordhotad på årsmötet och jag ville inte väcka fler reaktioner mot mig. Jag visste inte vad de kunde göra, vad de var kapabla till, säger han.

Var orolig för barnen

Känner du dig orolig i dag?

– Från början var det ju jättemycket. Jag gick till barnens skola och meddelade vad som hade hänt och att de skulle hålla ett extra öga på barnen ifall någon skulle vilja komma dit och hämta dem och så vidare, berättar Bilal Karabudak.

Ingen från församlingen vill ställa upp på en intervju, men man har tidigare uppgett att Bilal fick sparken som kassör för att han misskött jobbet. Församlingen har också fördömt mordhotet.

Reportage i Agenda söndag 2 april kl 21.15 i SVT2 och SVT Play. I studion: Sakine Madon, ledarskribent på Västmanlands Läns Tidning och född i Turkiet, och Michael Sahlin, före detta Turkiet-ambassadör, nu verksam på Institutionen för Turkietstudier på Stockholms universitet.

Muslimska församlingens svar via mejl:

Muslimska församlingens styrelse har tackat nej till att ställa upp på intervju i Agendas reportage, men har svarat på några frågor från Agendas reporter Fredrik Skillemar i ett mejl.

Så här lyder frågorna och svaren:

Varför fick inte Bilal sitta i styrelsen?

”Som i alla stora organisationer är det årsmötet som är beslutsfattare. Frågan togs upp på årsmötet som beslutade att entlediga personen enhälligt, och det måste man ha respekt för. Vi ser inget konstigt i det förfarandet.”

Vilken betydelse hade artikeln i Sydsvenskan där han uttalade sig om militärkuppen i Turkiet?

”Det har vi ingen uppfattning om. Som vi nämnt tidigare är det årsmötets beslut och om det har haft någon som helst betydelse så måste man ställa den frågan till årsmötet.”

Hur ser ni på att han fick motta allvarliga hot på grund av sina åsikter?

”Enskilda säkerhetsfrågor är inget vi diskuterar öppet. Vi har ett samarbete med rättsväsendet som vi har ett stort förtroende för.”

Vilken relation har församlingen med den turkiska regeringen?

”Vi har ingen som helst relation med Turkiska regeringen.”

Kan man sitta i församlingens styrelse om man är kritisk mot Erdogan?

”Man kan givetvis sitta med i styrelsen, det är ett årsmötes beslut som väljer och entledigar.”

Hur har militärkuppen och folkomröstningen påverkat relationerna mellan turkar i Malmö?

”Vi är en partipolitisk obunden organisation och vi har ingen uppfattning i denna fråga. Den frågan bör man ställa på individ nivå.”

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Folkomröstning i Turkiet 2017

Mer i ämnet