Ungefär 149 000 svenskar som är skrivna i ett annat land har fått utlandsröstkort skickade till sig inför årets val. Klart fler än både 2014 och 2010. Och det är en grupp som kan ha en effekt på valet.

– Vi har haft val där det varit absolut avgörande för valutgången, exempelvis valet 1979. Där skilde det omkring 8 000 röster mellan blocken och det var sent inkomna utlandssröster som gjorde att vi fick ett regeringsskifte den gången. Så det kan spela väldigt stor roll på marginalen, säger Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs Universitet.

Drygt 30 procent röstar

Han betonar dock att det är på marginalen och om det är väldigt jämnt, för utöver att gruppen som sådan är begränsad i sin storlek är det också väldigt få som röstar jämfört med de som bor i Sverige.

– Av de som får röstkort skickade till sig runt om i världen är det bara drygt 30 procent som röstar,  så det handlar om ungefär 50 000 röster, säger Henrik Ekengren Oscarsson.

248 platser i världen

SOM-insittutet släppte 2016 en bok om utlandssvenskar efter en omfattande undersökning och mycket av förklaringen till det låga valdeltagandet ligger i avståndet.

– Alla har inte kontakten med Sverige eller följer med i det som händer. Man känner sig avhängd och att man inte berörs av det som änder i Sverige. Man är inte tillräckligt intresserad för att rösta, säger Henrik Ekengren Oscarsson.

Från och med i torsdags kan utlandssvenkar börja rösta på plats ute i världen när framförallt ambassader och konsulat började slå upp dörrarna för röstande. Totalt utanför Sverige finns 248 lokaler där svenskar kan lämna sin röst, något fler än vid förra valet. Alternativet är annars att brevrösta.