Det går att klara målet om max två graders temperaturökning det här seklet säger klimatpanelen IPCC, men det kommer att krävas kraftiga åtgärder och ny teknik. Den slutsatsen dras i panelens tredje delrapport som presenterades i dag i Berlin.

– Snabbtåget mot minskade utsläpp måste avgå från stationen inom kort, och hela världen måste komma med ombord, säger Rachendra Pachauri, ordförande i IPCC.

Utsläppen av klimatgaser har ökat mellan 1970-2010 till 49 gigaton/år (49 miljarder ton/år). Ökningen har accelererat de senaste tio åren med cirka 1 gigaton om året trots insatser för att minska utsläppen. Mest ökar industrin och energisektorn sina utsläpp.

Mer kol i industrin

För att nu målet om en koldioxidhalt i atmosfären på max 450 ppm (miljondelar) kan de mänskliga utsläppen vara inte vara större än totalt 800-1000 gigaton. Cirka 515 har redan släppts ut så nu återstår bara cirka 300-500 gigaton. Det visar att utsläppen måste upphöra snabbt för att kolbudgeten ska klaras.

– Ekonomin har blivit mer kolintensiv i takt med att kol blivit mer konkurrenskraftigt i många delar av världen, säger Ottmar Edenhoffer, ordförande för arbetet med IPCC:s tredje rapport.

– Det finns ett begränsat utrymme, säger Rachendra Pachauri.

Fossila bränslen bort

Vi är på väg mot fyra graders uppvärmning det här seklet säger klimatpanelen. Det politiska målet som alla länder enats om i FN-förhandlingarna är max två grader. Utsläppen måste bromsa fort och ha minskat med mellan 40-70 % till 2050 och till nästan noll till seklets slut för att klara det enligt IPCC. Det handlar om storskaliga förändringar i energisystemen bort från fossila bränslen.

– Vi måste få minskningståget på rätt spår, säger Ottmar Edenhoffer,

Panelen säger inte vad som är rätt eller fel metoder men säger vad som kan fungera. Men IPCC undviker frågan om koldioxidskatt liksom vad priset på koldioxidutsläpp borde vara. I stället säger man att naturgas kan vara att bra alternativ om det ersätter kol, och kärnkraft kan vara en allt större del av lösningen. Det här är kontroversiella slutsatser för  många som vill se satsningar på förnybar energi istället.

”Planetär nödsituation”

Thomas Sterner, professor i miljöekonomi vid Göteborgs universitet och huvudförfattare till rapportens kapitel om styrmedel, trodde ett tag under natten mellan fredagen och lördagen att det inte skulle bli någon rapport alls.

– Med tanke på att vi står inför en planetär nödsituation kändes det som att man fick vara tacksam för att inte allt bröt samman. Vissa länders representanter kom med ideliga invändningar. Men kanske mycket av detta var en del av förhandlingsspelet, säger han.