Minns ni Rosetta? Det är namnet på den lilla rymdsonden med det stora uppdraget att för första gången i mänsklighetens historia kartlägga en komet på nära håll.
Sedan 2004 har Rosetta susat runt i rymden, och har redan hunnit gå runt solen fem gånger och kikat på ett par asteroider. 2011 försattes sonden i dvala, för att spara på energi inför sitt verkliga uppdrag – att undersöka och förhoppningsvis landa på kometen 67P/Chjuryumov-Gerasimenko (67P/C-G).
”Ett historiskt tillfälle”
I januari väcktes Rosetta till liv igen, och nu bär projektet sin första verkiga frukt. En topografisk karta över 67P/C-G har nått fram till jorden och fått forskare vid den europeiska rymdorganisationen ESA att jubla.
– Det är ett historiskt tillfälle. Vi har tillgång till en tidigare oerhörd upplösning när vi ska kartlägga kometen, säger Holger Sierks, en tysk forskare ansvarig för laget bakom Rosettas kamerautrustning, i en kommentar till kartan.
En pixel på kartbilden ska motsvara ungefär 75 centimeter i verkligheten, mätt mot kometens innersta kärna.
– Aldrig förr har vi sett en kometyta i en sådan här detalj, säger Holger Sierks.
Tittar på förändring över tid
Forskare har redan kunnat peka ut flera olika, unika regioner på 67P/C-G:s yta, som alla kännetecknas av olika geologiska fenomen. Kratrar, klippor, stenbumlingar och raviner är bara några formationer som utgör kometens landskap. Forskarna intresserar sig särskilt för vilka regioner som förändras under kometens rörelser, och vilka som har en mer eller mindre beständig utformning.
– Den här första kartan är såklart bara början. I det här läget förstår ingen riktigt hur de variationer vi nu kan se uppstod, säger Holger Sierks.
Hopp om landning redan i höst
Förhoppningen är att Rosetta senare i höst ska kunna släppa ner sin landare, Philae, på kometens yta för vidare undersökning. Det skulle vara första gången någonsin en mänsklig skapelse skulle landa på en komet.
Under 2015 närmar sig nämligen 67P/C-G solen så pass nära att den börjar utveckla sin karaktäristiska kometsvans, vilket man hoppas att både Rosetta och Philae ska kunna dokumentera.
Klockan 11 i dag håller ESA en presskonferens, där de ska annonsera i vilken av 67P/C-G:s regioner man hoppas Philae enklast ska kunna landa.
Rosettas tidsplan
- Mars 2004: Uppskjutning från Franska Guayana.
- Mars 2005: Passerar jorden och får mer banenergi tack vare planetens tyngdkraft.
- Februari 2007: Passerar Mars med samma effekt.
- November 2007: Andra jordpassagen, dito.
- September 2008: Passerar och studerar asteroiden Steins.
- November 2009: Tredje jordpassagen, dito.
- Juli 2010: Passerar och studerar asteroiden Lutetia.
- Juni 2011: Försätts i viloläge i sin bana längst från solen.
- Januari 2014: Väcks.
- Maj 2014: Den relativa hastigheten minskas i förhållande till målet, kometen 67P/Chjuryumov-Gerasimenko.
- Augusti 2014: Börjar cirkla nära kometkärnan sedan hastigheten finjusterats.
- November 2014: Landaren Philae släpps ner till kometytan för provtagning med mera.
- Augusti 2015: Når perihelium (banpunkten närmast solen).
- December 2015: Uppdraget klart. (TT)