Almedalen och #almedalen är samma sak. I det politiska samtalet är det fysiska mötet och det digitala fotavtrycket lika viktiga för att synas.

Att använda sociala medier har blivit vardag för politiker, tjänstemän, opinionsbildare och andra påverkare, och blir därför självklara kanaler att använda sig av även i Almedalen.

Bland en del personer finns en syn att Almedalen både är elitistiskt och ett slöseri med resurser.

Samtidigt finns det få tillfällen där så många personer delar så mycket kunskap vidare som under Almedalsveckan.

Gratis seminarier, personer som refererar vad som händer, livesändningar och dokumentation som är tillgängliga.

Sociala medier har demokratiserat Almedalen genom att öppna upp det för många fler.

Målet är att nå ut med sitt budskap – att få spinn, nå rätt opinionsbildare eller uppmärksamma media med det man vill säga – genom att utnyttja det fysiska rummet och den personliga närvaron i Almedalen, men också genom att nyttja sociala medier.

Även om sociala medier demokratiserat Almedalen har också brusnivån ökat. Såväl Almedalen och #almedalen blir lätt oöverskådliga.

Vi har tittat på årets Almedalsvecka i sociala medier och våra insikter kan sammanfattas så här:

• Enligt Hampus Brynolfs mätningar för SVT Opinion har användningen av Twitter varit ungefär lika stor i år som de senaste två åren. Det är fler och fler organisationer som använder sig av Twitter men mest genomslag får fortfarande kända twittrare med sina personliga konton.
   
• Livesändningar sker idag primärt med traditionella metoder men en del gerillasändningar via Periscope och försök med Facebook Live och Youtube Live har skett.
   
• Som väntat har Snapchat inte fått något genomslag. Almedalsdeltagarna tillhör en generation som fortfarande inte är bekväma med Snapchat. Men vi har sett ett antal försök från företag och organisationer som kontinuerligt uppdaterat på Snapchat och gjort det riktigt bra.
   
• De flesta tweets från Almedalen är fortfarande kopplade till eventet, men i år ser vi också hur hashtaggen #almedalen delvis kapats. Bland annat av anonyma opinionsbildare på högerkanten som använder taggen för sina budskap, men också av flera stora halvstatliga företag (till exempel Vattenfall och Telia) som sponsrat ”trending topics” det vill säga köpt sig plats högt upp om du klickar på
  #almedalen på Twitter. Det här leder delvis till att själva hashtaggen #almedalen devalveras.
   
• Analysen av vilka sociala medie-plattformar som används för att driva opinion i Almedalen indikerar att Facebook främst nyttjas av företag och organisationer och Twitter i större utsträckning av enskilda personer.
   
• Med Instagram vill man i allmänhet visa att man är i Almedalen och i andra hand för att skapa synlighet gentemot yngre målgrupper. Vissa enskilda politiker lyckas få bra genomslag men för organisationer och företag är frågan är om det egentligen ger något värde.
   
• Det som fungerat bäst är att skapa mycket känsla runt budskapen man vill få fram – genom fysiska objekt som kan fotograferas, hashtaggas och sedan delas. Detta gärna kombinerat med bra oneliners som är enkla att twittra ut, retweeta eller instagramma.

Slutsatsen vi drar är att sociala medier är en självklar del av Almedalen.

Det digitala samtalet pågår parallellt med det som sker i gränderna och under seminarierna – och tillsammans bildar de det som idag är svensk politisk sommar.