Den 6 juni för 500 år sedan, valdes Gustav Vasa till kung vid riksmötet i Strängnäs. I en nyutkommen årsbok som utgår från historiska dokument uppmärksammar Riksarkivet både hur befolkningen levde och kungavalet 1523.

– Politiskt så var det väldigt viktigt, vi hade haft Kalmarunionen ända sen 1397 och nu skulle man skrida till verket och välja Gustav Vasa till kung, säger Claes Gejrot som är enhetschef på Riksarkivet och redaktör för boken.

Kungavalet är en viktig händelse i Sveriges historia, men det är inte Sveriges födelsedag, menar de flesta historiker.

– Jag tror att många tänker att Sverige fanns ju innan också, men inte som det här centraliserade, sammanhållna riket som Gustav Vasa skapade, säger Tora Wall, folklorist och författare.

– Sverige fyller inte femhundra år som kungarike eller nation. Däremot kan man säga att det moderna Sverige tar sin början, säger Claes Gejrot.

”Kanske inte något som gör en yr i mössan av glädje”

Regeringsformen 1809 är den andra historiska händelsen som ligger till grund för nationaldagen. Den kom till efter att Gustaf IV Adolf avsattes och förändrade Sveriges statsskick så att kungens makt begränsades.

– Den här lagreformen var ju oerhört viktig och har ju också lett fram till det Sverige vi har i dag. Men det är ju lite byråkratiskt, det är kanske inte något som gör en yr i mössan av glädje över.

Fram till 1983 firades den svenska flaggans dag 6 juni. Röd dag blev nationaldagen först 2015. Men även om nästan en tredjedel av svenskarna enligt en SOM-undersökning från 2017 svarade att de firar på något sätt, kan firandet inte riktigt jämföras med Frankrikes eller Norges.

– Det svenska nationaldagsfirandet har inte riktigt slagit igenom, det finns inte en etablerad tradition bland vanligt folk, säger Tora Wall.

Hur bra koll har svenska folket på VARFÖR dagen firas? Få svaret i klippet ovan.