Med maskininlärning har AI:n har tränats på 26 000 traditionella irländska låtar och runt 700 svenska slängpolskor. Den har kapacitet att skapa ett oändligt antal låtar.
– Det jag är mest intresserad av att studera är hur tekniken påverkar vårt förhållande till musik, och att hitta sätt att främja goda arbetsrelationer med maskinerna, säger Bob L. T. Sturm.
Försöker bygga in ego i AI:n
När han publicerar sina kompositioner på nätet så är han noggrann med att ge cred också till de AI-verktyg han har använt. Men han vill inte kalla AI-verktygen för vänner, utan ser dem som partners.
– Om de var vänner så skulle jag må dåligt över att arrangera om det som de genererar. De här systemen har inget ego så jag kan arbeta med dem utan att behöva gå på äggskal.
Trots att det är praktiskt att jobba med en AI-partner som saknar ego är det just det som är nästa steg för AI-forskarna på KTH.
– Vi försöker bygga in ego i maskinen, att bygga in en känsla av skam, fara och risk när de uppträder inför andra maskiner eller annan publik.
Varför?
– Det är en del av att göra musik, det bidrar till spänningen i ett liveframträdande. Risktagande är en viktig aspekt av kreativitet.
Autentisk slängpolska
Inom ramen för ”Folk-rnn”-projektet har man också årliga AI:utmaningar. Tidigare år har deltagare bland annat kunnat tävla i att bygga AI-system som genererar den mest autentiska slängpolskan.
Årets utmaning handlar om att med hjälp av AI skapa en påhittad musiktradition.
– Det här kan leda till mycket uppfinningsrika och kreativa resultat.
Sturm är inte orolig för AI-tekniken ska leda till att folkmusiker blir obsoleta.
– Folk-rnn skapar prickar på ett papper, och det krävs mästermusiker för att ge prickarna liv.