I början av maj förra året meddelade kultur- och demokratiministern Alice Bah Kuhnke (MP) att hon inte ville att det gamla filmavtalet skulle förnyas efter 2016. Istället presenterades ett förslag om en ny statlig filmpolitik som ska se till att stödet blir mer teknikneutralt, mer långsiktigt och mer kvalitetsinriktat. Idag presenterades den nya filmpropositionen som kommer att läggas fram till riksdagen under tisdagen den 15 mars.
– Filmpolitiken har varit debatterad och kritiserad. Filmavtalet har tjänat filmen väl men förutsättningarna har förändrats och avtalet har förlorat sin kraft, säger Alice Bah Kuhnke.
545 miljoner
Anslaget för filmstöd 2017 från staten beräknas uppgå till ungefär 545 miljoner kronor i budgetpropositionen.
– Jag vill förtydliga att det inte kommer att bli mindre pengar till produktion. Det kommer ungefär att bli det samma, kanske lite mer.
Svenska filminstitutet delar idag ut omkring 400 miljoner om året i olika filmstöd. Av dessa kommer hälften från staten, en dryg fjärdedel från biografernas biljettintäkter och resten från andra parter i filmavtalet, framför allt tv-bolag som exempelvis SVT. Men i de 545 miljoner kronor som presenteras idag är inte de övriga stöden inräknade.
– Det kommer att komma till ännu mer pengar. På detta kommer även SVT:s pengar och regionernas pengar. Vi kommer kunna räkna till att det har blivit ännu mycket mer pengar till filmen, säger Alice Bah Kuhnke.
Stärka glesbygden
Av det statliga stödet ska 25 miljoner kronor gå till regeringens särskilda satsning för att stärka biografer i glesbygden och på mindre orter.
– Det ska vara en filmpolitik för hela Sverige. Vi villl utveckla nya biografer, stärka befintliga biografer och samarbeta med biograferna.
Enlig Alice Bah Kuhnke kommer den nya filmpolitiken även att innebära ett ökat samarbete med regionerna.
– Det är något som de har saknat och det är en anledning till att de lämnat filmavtalet. Jag ser fram emot att inleda ett mer intensivt samarbete, säger Alice Bah Kuhnke.
Inför branschråd
När filmavtalet upphör kommer staten att ha ett helhetsansvar för den nationella filmpolitiken. Men det är Filminstitutet som får det övergripande ansvaret att forma ett system för filmstödet. Det kommer att införas tre stycken branschråd: Rådet för utveckling och produktion, Rådet för spridning och visning samt Rådet för filmkulturella frågor. Syftet med råden är att branschen ska få större insyn och inflytande.
– Den nya filmpolitiken är ett nytt sätt att arbeta för Svenska Filminstitutet. Det innebär en tydlig ny roll och ett ökat ansvar med krav på dialog med branschen. Branschen behöver inflytande, mycket mer inflytande än den har idag.
Men vilka parter som kommer att ingå i råden är ännu inte klart då den uppgiften ligger på Filminstitutets bord.
– Förhoppningsvis är det många nya parter. Det är en grannlaga uppgift som Filminstitutet ställs inför. Råden måste ha sin del av branschens förtroende, men hela branschen måste finnas med. Jag ser fram emot rådens utveckling och jag kommer att följa upp att filmbranschens olika delar är representerade.
Nya nationella filmpolitiska mål
Regeringens vision för svensk film:
”Svensk film ska ha hög kvalitet och uppvisa sådan bredd och mångfald av berättelser att den angår alla. Svensk film ska vara ett självklart och tillgängligt val för publiken i hela landet och attraktiv internationellt.”
Utifrån visionen har regeringen satt upp sju mål för filmpolitiken:
- Utveckling och produktion av värdefull svensk film sker kontinuerligt och i olika delar av landet.
- Allt fler ser värdefull film som sprids och visas i olika visningsformer i hela landet.
- Filmarvet bevaras, används och utvecklas.
- Svensk film sprids alltmer utomlands och kvalificerat internationellt utbyte och samverkan sker på filmområdet.
- Barn och unga har goda kunskaper om film och rörlig bild och ges möjligheter till eget skapande.
- Jämställdhet och mångfald präglar filmområdet.
- Filmen bidrar till att stärka yttrandefriheten och det offentliga samtalet.
Källa: Kulturdepartementet