För många människor runt om i landet är det närmast en självklarhet att kunna låna böcker från ett bibliotek, att lära sig spela ett instrument i kommunala musikskolan eller vara med i en teatergrupp. Men när Kulturnyheterna undersökt hur kommunernas kulturbudgetar förändras över åren syns en utveckling där kulturen i allt lägre grad prioriteras.

1998 gick i snitt 2,38 procent av kommunernas totala budget till kulturverksamhet – 2019 hade den siffran minskat till 1,65 procent.

Sara Meidell, kulturredaktör på Västerbottens-Kuriren, menar att det finns såväl kortsiktiga som långsiktiga konsekvenser för hur den här utvecklingen påverkar kulturlivet i landet. 

– Kortsiktigt märks det ju för medborgarna kanske genom sämre öppettider på bibliotek, ett sämre kulturutbud att ta del av, längre köer till Kulturskolan, säger hon, och fortsätter:

– Men sedan har vi ju ett längre perspektiv där det kan få mer dramatiska konsekvenser som en stagnerad konstnärlig innovation och på sikt ett demokratiunderskott.

Vad menar du med demokratiunderskott?

– Om människor inte har möjlighet att ta del av kultur och skapa kultur i sina nära miljöer så hämmas ju det offentliga samtalet, livsmiljöerna blir fattigare och det tror jag kan leda till en tystnad och att människans röst blir svagare, säger Sara Meidell.

Nio av tio kommuner

Kulturnyheternas enkät skickades ut till landets samtliga 290 kommuner, av dem svarade 187 stycken. I sammanställningen framkommer att 162 kommuner under de senaste 20 åren har minskat andelen som de lägger på kultur av sin totala budget.

Den kommun som minskat mest är Degerfors. Där märks en minskning med 3,07 procentenheter från 1998. Därefter följer Surahammar som minskat sin andel med 2,54 procentenheter.

Sammantaget visar enkätundersökningen att nästan nio av tio kommuner, 86,6 procent, minskat sin andel till kultursatsningar. 

”Kulturen en frivillig verksamhet”

Enligt Annika Wallenskog, chefsekonom på Sveriges kommuner och landsting (SKL) är det framförallt skolan och äldrevården som slukar pengar. På grund av det kan det bli svårare för kommunerna att få ihop sin budget, något som i sin tur påverkar andelen som kan läggas på kultursatsningar, poängterar hon.

Men Annika Wallenskog menar vidare att hon faktiskt tror att många kommuner vill lägga pengar på kultur – men att det är just det ekonomiska läget som inte alltid gör större satsningar möjliga.

– Jag tror att de flesta vill satsa pengar på kultur, men är kulturen en frivillig verksamhet som man är inte tvingad att lägga pengar på. Däremot har man inget val när det gäller skolan eller äldreomsorgen, säger hon.