Domen mot kvinnan som namngivit och anklagat komikern för sexuella övergrepp i en hemlig Facebookgrupp liknar på flera sätt domen mot kvinnan som namngav en känd regissör, och domen i fallet med Cissi Wallin och Fredrik Virtanen. Därför var utfallet ingen överraskning, menar Ängla Eklund som är jurist på institutet för juridik och internet.

– Olika saker prövas i målen men det grundar sig på samma omständigheter så det var en väntad dom, säger hon.

Stängda Facebookgrupper

Förtal är när man pekar ut någon som brottslig eller klandervärd och sprider informationen till andra personer. I vissa fall kan det vara försvarligt att sprida informationen, om det finns ett stort allmänintresse, och det är något som prövats i det här fallet. Huruvida det är sant eller inte är inte avgörande.

Informationen spreds i en sluten Facebookgrupp. Varför är det ändå förtal?

– Vi har sett tidigare mål rörande en regissör som också pekades ut i en sluten Facebookgrupp och det spelar inte så stor roll. Det räcker att man skriver det till fler än ett begränsat antal personer eller den närmsta kretsen.

Vill inte berätta

En skillnad mellan tisdagens dom i komikermålet och domen mot Cissi Wallin är att kvinnan som dömts för förtal av komikern inte velat berätta om vad han ska ha utsatt henne för.

– Det markerar tingsrätten mot i domen, att det är märkligt. Om man kommer med den här typen av anklagelser så behöver man kunna förklara varför.

Ängla Eklund betonar dock att det inte betyder att man inte får lov att berätta för någon om man blivit utsatt för våldtäkt eller sexuella trakasserier.

– Det är viktigt att förstå skillnaden: Det handlar inte om att sätta munkavel. Detta är ytterligare en dom som säger samma sak till många kvinnor som valde att berätta under metoo, men man ska komma ihåg att det var ett fåtal personer som namngav personer medan det var oändligt många anonyma berättelser. Man har så klart rätt till sin egen sanning och att vända sig till rättsväsendet och diskutera med nära, säger Ängla Eklund.