I den nya kursplanen som tagits fram för grundskolan föreslår Skolverket att antikens historia tas bort från högstadieundervisningen. Det meddelade Skolverket under torsdagen, och Anna Westerholm, chef på läroplansavdelningen, har haft det hett om öronen sedan dess.
”Totalt överlastat historieämne”
En av flera kritiska röster är Jenny Wallensten, forskare i antikens kultur och samhällsvetenskap vid Svenska institutet i Aten.
– Har man ingen kunskap om forntiden kan man inte ha någon respekt för framtiden heller, sa hon till Svenska dagbladet.
Anna Westerholm är inte förvånad.
– Kritiken var väntad. Vi var inte på något sätt överraskade. Men vi har ett totalt överlastat historieämne. Det är väldigt mycket som ska hinnas med på blotta 75 timmar i hela högstadiet, säger hon.
Varför är historia mer överlastat än andra ämnen?
– Det är ett jättepopulärt ämne och ett väldigt viktigt ämne i den tid vi lever i. Man har helt enkelt stoppat in det ena efter det andra. Det finns ett sådant tryck på att tillföra skolan saker men väldigt få idéer om vad man skulle behöva plocka bort.
”Som att välja mellan pest och kolera”
En av följderna enligt Anna Westerholm är att det ofta blir efterkrigstiden som får stryka på foten. Men de som är kritiska mot Skolverkets förslag har ställt sig frågande till varför efterkrigstiden skulle vara viktigare än antiken.
– Det är som att välja mellan pest och kolera. Men ett av syftena med undervisningen är historiemedvetande, att förstå hur tidigare epoker påverkar nutiden, och då är efterkrigstiden väldigt, väldigt viktig. Så ur det perspektivet är den något viktigare än till exempel forna civilisationer. Det betyder inte att vi tycker att de är oviktiga. Men om allt ska med måste man nog ge det här ämnet fler timmar, säger Anna Westerholm och tillägger:
– Vi har ju vänt och vridit på det här och allt gör ju ont.
Skolverkets förslag kommer att läggas ut på remiss och i mitten av december kommer Skolverkets generaldirektör att lämna ett slutgiltigt förslag för regeringen att ta ställning till.