Ett förslag om en Hisingenskylt i Hollywood-stil på Ramberget i Göteborg fick stor uppmärksamhet i media under slutet av mars. Initiativtagarna fick däremot inte gehör för sitt förslag bland Göteborgs kommunpolitiker och skylten verkar inte bli verklighet i första taget. Men det här är långt ifrån det enda exemplet på tydlig amerikanisering som nu poppar upp på de mest oväntade ställen. Det här är inget nytt fenomen menar docenten i historia och föreståndare för Svenska institutet för nordamerikastudier vid Uppsala universitet Dag Blanck.

– USA har varit omdiskuterat sedan början på 1800-talet. Jag tror att det beror på en enorm fascination för USA som finns i Sverige. Vi har alltid haft ett starkt förhållande till USA.

Blanck beskriver det som ett ambivalent förhållande till USA. Hisingenskylten och amerikaniserade namn är ett resultat av USA:s positiva värden medan begreppet amerikanisering i sig är negativt laddat. Enligt Dag Blanck överväger dock de positiva bilderna av USA i Sverige.

– Jag tror att det finns ett svenskt behov av USA.

Han beskriver det lite som en jakt på en godkännandestämpel.

– Där är det något speciellt med USA, för det är inte så att vi söker bekräftelse hos Storbritannien, Italien eller Spanien på samma sätt.

Olika teorier

Vad det här behovet uppstod av finns det olika teorier om. Dag Blanck menar att det beror på två viktiga faktorer, de två ”M:en”: modernitet och migration.   

– Det var ju en så stor andel av den svenska befolkningen som emigrerade. Den enorma utvandringen skapade jättemånga band, migrationslänkar, mellan Sverige och USA. Information flödade fram och tillbaka över Atlanten, så det fanns en väldigt stark närvaro av USA i Sverige redan i början på 1900-talet.

Göteborg var den vanligaste staden att resa ifrån under emigrationen till Amerika, något som Dag Blanck tror kan ha en inverkan på att det finns många amerikaniseringsinitiativ från just Göteborg. Förutom Hisingenskylten kan även Hisingens lokaltidning ”Göteborgs Manhattan” nämnas bland dessa initiativ.

Modernitet

Den andra faktorn handlar om modernitet och att USA framställdes som ett modernt land.

– Man sa ofta att jag har varit i Amerika och jag har sett framtiden. USA var länge ett framtidsland, vilket det delvis är fortfarande, och det tror jag har haft en anklang i Sverige.

Dag Blanck refererar till tanken om det svenska folkhemmet.

– Modernitet är ett nyckelord där också. Vi ska bygga ett modernt land, vi ska bygga för framtiden, vi ser framåt. Jag tror att det är en väldig närhet mellan en svensk modernitet och en amerikansk modernitet från 1930-talet och framåt.  

När stor kunskap och närhet till landet redan fanns i Sverige var det lätt att ta till sig USA som supermakt efter Andra världskriget. Blanck beskriver det som att man kan tänka på förhållandet utifrån en mental karta istället för en geografisk.

– Då tror jag att USA är en väldigt stor del på den svenska mentala kartan. Om man tittar på andra länder som Frankrike, Italien så är det kanske inte lika stort vad som händer i USA.   

Öppet krig

BBC frågade sig i ett reportage redan 2014 varför Stockholm älskar Brooklyn, då Hornstull hävdar att de är Stockholms motsvarighet till New York-stadsdelen.

– Hornstull gick igenom någon sorts metamorfos där. Det var ju lite nedgånget ett tag och så skulle det bli lite coolare med ett shoppingcenter, så blev det Sveriges Brooklyn. Men det är ju lite märkligt.

Blanck beskriver det som ett öppet krig om Stockholms motsvarigheter till amerikanska förlagor, ”The battle of the New York neighborhood”.

Kommer mer

Många amerikaniseringar har däremot blivit så etablerade att vi knappt lägger märke till dem.

Dag Blanck lyfter fram sporten som ett tydligt exempel på detta.

– Ishockeylag har ju antagit amerikanska namn. Frölunda Indians och Malmö Redhawks till exempel. Men jag tror aldrig att det skulle hända i fotboll. Det är ursvenskt.

Han menar att det finns ett motstånd för det amerikanska också och att det måste finnas en grogrund så att vi kan göra det till vårt. Vissa områden är mer mottagliga för de amerikanska influenserna medan andra är mer motståndskraftiga.

– Det kommer säkert att komma mer och mer men inom vissa områden.