AIK, Luleå Hockey, eller Malmö FF: Vilket är egentligen det mest populära laget i sportsverige?
Rätt svar är Ninjas in Pyjamas, e-sportslaget som lockar miljontals tittare till sina matcher i datorspelet Counterstrike.
Lagets grundare och manager heter Emil Christensen, mer känd som HeatoN. Han är en sorts e-sportens J-O Waldner med åtta VM-guld bakom sig, och i år deltar han i Mästarnas Mästare för att sprida e-sportens gospel i Sverige.
– Vi är ju så otroligt många som utövar e-sport ute i Sverige, och vi vill att det ska ses som en sport, få det där slutgiltiga erkännandet. Att tacka ja var en no-brainer, säger Emil Christensen.
Starkt motstånd
Det var ingen slump att SVT kontaktade just Emil: I snart tre års tid har tiotusentals e-sportsfans kampanjat för att han ska medverka i tävlingen.
Årets säsong är med andra ord ett äntligen-ögonblick för Sveriges hundratusentals e-sportare. Andra blev mindre glada: Hockeystjärnan Tommy Söderström kallade Emils medverkan för ett skämt, och kommer bojkotta årets säsong.
– Det finns ett utbrett motstånd mot att acceptera e-sport, men det handlar mest om okunskap, har man inte växt upp i den digitala generationen förstår jag att det är svårt att ta in, säger Emil Christensen.
Men för Heaton är e-sport precis som andra precisionssporter: sportskytte, golf, pilgbågsskytte eller curling.
– E-sporten har haft ett golf-ögonblick – förut var det mer halvfulla, lönnfeta herrar – så kommer Tiger Woods som ett fysmonster och dominerar, förklarar han.
– Samma sak har hänt e-sporten: Nu är det fyspass fem gånger i veckan – det är kostrådgivare, tränare, mentala coacher, precis som i traditionell idrott, med skillnaden att man spelar på en digital spelplan.
Större än Eurovision – och Stanley Cup
Men hur stort är egentligen e-sport? Ja, lika stort som handboll, tennis eller ishockey. Enligt spelförbundet Sverok finns det idag mer än 100 000 organiserade e-sportare i Sverige – och hundratusentals fler som tävlar i spel som en hobby.
Förra året nådde e-sporten en internationell publik på 226 miljoner, fler än Eurovision Song Contest. Den största turneringen – League of Legends Championship – lockade en publik på 43 miljoner. Det är dubbelt så många tittare som NHL:s Stanley Cup – även om man slår ihop tittarna för varje enskild hockeymatch.
Stor publik, mindre pengar
Trots alla fördomar har e-sporten alltså blivit enorm – i alla fall publikmässigt. Men förra året drog branschen bara in 4,5 miljarder – småpotatis jämfört med mångmiljardbranscher som ishockey och fotboll, även om enskilda spelare kan vinna miljoner i turneringarna.
Så varför blir inte e-sporten folklig? Och varför finns det inte mer pengar i en bransch med mångmiljonpublik?
– Jag tror att två stora hinder är okunskapen och generationsklyftan. Det är de unga som tittar på och spelar e-sport. Så länge de äldre – som sitter på pengar och makt i företaget – inte förstår, så investerar de inte, säger e-sportsstjärnan och expertkommentatorn Madeleine ”Maddelisk” Leander.
Men hon tror också att de är på väg att förändras. Något som stöds av ny undersökning från Newzoo, som räknar med att e-sportens intäkter kommer att öka med över 40 procent 2017.
En växande sport
Det är en bild som svenska mediebolaget MTG håller med om. De har på senare år investerat kraftigt i e-sportsbranchen, som de är övertygade om är framtiden. De köpte ESL – världens största e-sportkanal – för 720 miljoner kronor 2015, och senare samma år köpte de e-sporteventet Dreamhack för 244 miljoner.
– E-sport har en global attraktionskraft och lockar en allt större publik inom alla åldrar. Utvecklingen kan slå alla våra förväntningar, både publikmässigt och ekonomiskt, säger Alexander Leppänen, som arbetar med MTG:s digitala satsningar.
Både Emil Christensen och Madeleine Leander efterlyser nu mer positivt kunskapsbildande kring e-sport i Sverige, så att föräldrar kan stötta de barn som vill satsa på sporten. Samtidigt menar man att en stor uppgift för e-sporten är att bli mer organiserad.
– E-sporten har växt fram så fort: Just nu finns det bara eliten, men ingenting under det. Inget superettan, division två eller tre. Jag tror att vi behöver satsa på gräsrötterna, ungdomarna, och få de här eldsjälarna som finns inom traditionell idrott, säger Emil Christensen.
Uppdatering: I en tidigare version av denna text uppgavs felaktigt att e-sportens årliga intäkter låg på 500 miljoner kronor. Rätt belopp är 500 miljoner dollar. Texten har uppdateras och siffran har omvandlats till kronor.