I boken förs den döda huvudpersonen med vindarna över ett plågat Colombo i slutet av 1980 talet. Boken speglar det inbördeskrig som präglade decenniet och som inte tog slut förrän 2009.

– Jag tänkte, vad skulle hända om vi lät de döda prata? Om vi lät de många offren för de olika krigen prata, vad skulle de säga? Alla spöken i boken är baserade på ett olöst mord eller försvinnande i det kriget, säger Shehan Karanutilaka.

Svårt hitta förläggare

Romanen “Maali Almeidas sju månar” belönades med Bookerpriset förra året. Men samtidigt var vägen dit lång. Det var länge svårt att hitta en förläggare utanför Indien på grund av de “magiska” inslagen.

– Vi tar de här tankarna om återfödelse, demoner och andar för givet i Sydostasien, vi lever med det övernaturliga i vår vardag. Vad min redaktör sade var att du måste göra det här förståeligt för en publik som inte förstår det här koncepten, säger Shehan Karanutilaka.

”Gått från katastrof till katastrof”

Trots inbördeskrig, oskyldiga offer och en redan död huvudperson, rymmer boken också en kärlekshistoria och en cynisk humor – inte minst i beskrivningen av livet efter detta: en sorts förvirrad byråkrati.

– Vi tror att om det finns ett liv efter detta ska allt falla på plats. Våra liv ska få en mening, universum får en mening, Gud visar sig. Alla svar finns där. Men ett Sri Lankesiskt liv efter döden skulle vara förvirrat.

– Under 70 års självständighet har vi gått från katastrof till katastrof. Inbördeskrig och uppror. Kanske är förklaringen att de förflutnas spöken flyter runt och viskar dåliga idéer i människors öron, säger Shehan Karanutilaka.

Shehan Karunatilaka besöker Littfest i Umeå under helgen.