– Jag vill döda dem som är ansvariga för orättvisorna.

Bora Chung blir ofta arg när hon tar del av nyheterna. Titelnovellen till ”Förbannad kanin” handlar till exempel om lokal korruption på den sydkoreanska landsbygden. I novellen är det spritbranschen som skildras, i verkligheten var det den sydkoreanska dumplingindustrin som skakades av en korruptionsskandal i början på 2000-talet. I sina böcker utkräver Bora Chung blodig hämnd för dem som inte fått någon upprättelse i verkligheten.

”Inte ens någon ridderlighet”

De tio novellerna i ”Förbannad kanin” är våldsamma, bisarra och ofta sedelärande historier om ett patriarkalt samhälle.

– I västvärlden har ni något som kallas ridderlighet, som går ut på att män åtminstone låtsas att de lyssnar på kvinnor. Det har vi inte i Asien. I Sydkorea har vi det största lönegapet mellan könen bland alla OECD-länder.

Skapar den typen av misogyna samhälle som du beskriver många skräckförfattare?

– Ja, vi har många bra skräckförfattare i Sydkorea.

Skräck med budskap

Bora Chung säger att skräckgenren lämpar sig väl för feministiska budskap och samhällets orättvisor mot kvinnor och barn utgör ofta en motor i hennes berättelser.

– Många av berättelserna hade inte varit alls lika hemska om det hade varit en manlig person i huvudrollen, säger hon och exemplifierar med novellen ”Ärren”.

Där är en liten pojke tillfångatagen i en grotta tillsammans med ett monster. Hade huvudpersonen i stället för ett barn varit en vuxen man hade berättelsen blivit en episk saga, säger hon.

– Men när jag gör kvinnor, personer med funktionsnedsättningar, invandrare, minoriteter och unga människor till huvudpersoner, då kan jag själv känna skräcken. Och där börjar mina berättelser.