Den muslimska baddräkten burkini som täcker håret och hela kroppen har varit ett ämne för debatt i Mjölby den senaste tiden.
Det kommunala badhuset Lundbybadet har haft ett antal exemplar av plagget till uthyrning, men under måndagen beslutade kultur- och fritidsnämnden att plagget inte längre ska finnas tillgängligt. Detta som ett symboliskt ställningstagande mot hedersförtryck, enligt politikerna.
”Kan betyda en allvarlig begränsning”
Paulina de los Reyes är professor i ekonomisk historia på Stockholms universitet och har bland annat forskat om hedersförtryck. Hon är orolig för att beslutet i Mjölby kan begränsa kvinnors och flickors valmöjligheter.
– Erfarenheten vi har, bland annat från Frankrike, är att den här typen av beslut har en väldigt negativ påverkan på kvinnors och flickors närvaro i det offentliga rummet och det är väldigt synd.
– Framför allt när det gäller flickor så måste de lära sig att simma, det ingår i läroplanen. Annars kan det betyda en väldigt allvarlig begränsning i flickors och kvinnors liv. Jag är inte säker på att man är medveten om det när man tar ett sådant här beslut, säger Paulina de los Reyes.
Ett viktigt ställningstagande
Men Juno Blom som är samordnare för det nationella arbetet mot hedersförtryck vid länsstyrelsen i Östergötland tycker att beslutet i Mjölby är ett viktigt ställningstagande.
– Det är svårt att uttala sig kort om de här sakerna och när man tar saker ur sitt sammanhang så blir det galet. Men jag har jobbat med flickor som lever under hedersförtryck. Och de uttrycker tydligt att när samhället tillmötesgår vårdnadshavarnas krav på att på olika sätt hålla könen isär så upplevs det som ett svek.
Inte till barn
Juno Blom, som även kandiderar till riksdagen för liberalerna, tycker att det är helt okej att kommunen tillhandahåller burkini till dem som är över arton år, men inte till barn.
– Jag tycker inte att varken skola eller kommun ska hyra ut burkinis till småflickor. Om flickor har burkini med sig till badhuset ska de självklart få bada på samma villkor som alla andra barn. Men frågan är vilka signaler man sänder ut om kommunen ställer sig bakom principen att små flickebarn måste skyla sina kroppar.