Linn-Marie Nordh är fastighetsförvaltare på Pembroke som ligger bakom rivningen av Passagenhuset i centrala Stockholm.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Rivningen av Passagenhuset i centrala Stockholm har kritiserats – bland annat av klimatskäl. I klippet berättar Linn-Marie Nordh från fastighetsbolaget Pembroke varför byggnaden ansågs nödvändig att riva. Foto: Arkiv/Oskar Kullander

Byggherren: ”En rivning görs aldrig lättvindigt”

Uppdaterad
Publicerad

Det är inte ovanligt att gamla kontorshus rivs för att ersättas med nya. En rivning som fått kritik är den av det 50 år gamla Passagenhuset i centrala Stockholm. Men enligt byggherren gick huset inte att rädda.

Passagenhuset låg intill NK i centrala Stockholm. Huset byggdes under oljekrisen 1973 med små fönster och låg takhöjd. Förra året revs huset för att ge plats åt ett modernt kontorshus med dubbelt så många kontorsplatser som tidigare. Men rivningen har kritiserats av klimatskäl.

– Vi har en klimatkris och det känns respektlöst att se 30 000 kvadratmeter kontorsbyggnad rivas för att ge plats åt ett nytt kontorshus på precis samma ställe. Stommen och grundläggningen är ju det som har störst påverkan på klimatet, säger arkitekten Anna Mistry Bergbom. Hon är aktiv inom klimatnätverket Architects climate action network.

”Var inte ett fungerande hus”

Men fastighetsbolaget Pembroke som ligger bakom nybygget menar att Passagenhuset inte gick att rädda.

– Det var inte ett fungerande hus. Ventilation och alla installationer behövde bytas ut, och hade vi gjort allt som krävs för att det skulle betraktas som acceptabel arbetsmiljö i dag hade takhöjden på vissa ställen blivit ner mot två meter, säger Linn-Marie Nordh, fastighetsutvecklare på Pembroke.

Hon pekar också på att driften av Passagenhuset förbrukade stora mängder energi. Det nya huset byggs enligt den högsta miljöcertifieringen som finns idag, LEED platinum.

Tar lång tid att tjäna in utsläppen

Men arkitekten Tove Sjöberg, som också är aktiv i klimatnätverket Acan, tycker ändå inte att rivningen går att försvara.

– Även om den nya byggnaden kommer att göra av med mycket mindre energi så visar en utredning från konsultföretaget Tyréns att det kommer att ta 120 år att tjäna in de utsläpp som kommer från rivningen av det gamla huset, säger hon.

Linn-Marie Nordh säger att man tittade på olika sätt att bygga om Passagenhuset, tillsammans med stadsbyggnadskontoret och kommunen. Men en rivning sågs till slut som oundviklig.

– En rivning görs aldrig lättvindigt och det är klart att vi försöker att undvika att riva när det går. Vi gjorde otroligt djuplodande analyser och avvägningar innan vi kom fram till att riva, säger hon.

Arkitekterna Tove Sjöberg och Anna Mistry Bergbom är aktiva i nätverket Arcitects climate action network som ligger bakom rivningskartan.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Vilka rivningshotade byggnader vill arkitekterna bevara? I videon guidar Tove Sjöberg och Anna Mistry Bergbom, klimatnätverket Acan, till några exempel i Stockholmsområdet. Foto: Oscar Fries/SVT

Fakta: Passagenhuset

Passagenhuset ritades av arkitekten Bengt Lindroos och uppfördes 1973. Huset var grönklassat, och bedömdes ha ett högt kulturhistoriskt värde. Kulturklassning är inte ett skydd mot rivning för en byggnad.

Passagenhuset är en av de byggnader som finns listade på rivningskartan. Det är en interaktiv karta där användare kan lägga in information om rivna, eller rivningshotade byggnader. Bakom kartan står klimatnätverket Acan, Arcitects climate action network, som verkar för att minska utsläppen från byggbranschen.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.