I oktober 2012 orsakade ett elfel en gnista i ett magasin med 4000 föremål på Etnografiska museet. Förödelsen var ett faktum.
Anna Javér är konservator på Världskulturmuseerna, där Etnografiska ingår. Hon minns fortfarande hur det kändes när hon för första gången fick komma in i det eldhärjade magasinet.
– Det luktade skarpt av rök och det var vatten överallt. Vi gick tysta runt bland alla brända, svarta och förkolnade föremål. Det var en förfärlig syn, berättar Anna Javér.
LÄS MER: Brand härjade Etnografiska
Förlorade föremål
Anna Javér och hennes kollegor arbetade från tidig morgon till sen kväll för att rädda föremål som skadats av brand, rök och vatten. Mycket kunde räddas, men några föremål var borta för alltid. Till exempel en anorak i tarmskinn från sälar och stövlar som tillverkats av fiskare på Grönland på 1800-talet.
– Vi har kvar dokumenten med insamlingsuppgifter och fotografier, men det är klart att det är en sorg att föremålen inte finns kvar längre, säger Anna Javér.
Knappt hälften har beredskap
Det finns tidiga bevis på hur katastrofen kan slå mot vår kulturhistoria. I branden i biblioteket i Alexandria under antiken förlorades ovärderliga skriftsamlingar – en kulturell urkatastrof.
Ändå visar en undersökning som Kulturnyheterna har gjort bland Sveriges 30 mest besökta museer att knappt hälften har en konkret plan för att rädda samlingarna. Detta trots att Riksantikvarieämbetet redan 2008 tog fram en katastrofhandbok.
– Man tänker väldigt ofta på att skydda liv, att besökarna inte ska skadas. Det är givetvis viktigt, men man tänker mindre på att skydda föremålen och byggnaderna från att förstöras, säger Erika Hedhammar som är utredare för risker på Riksantikvareiämbetet.
Flera väckarklockor
Men på senare tid har det inträffat flera bränder och vattenläckor på museer runtom i Sverige. Förutom branden på Etnografiska brann det till exempel så sent som i januari i år på Sjöhistoriska museet.
Händelserna tycks ha blivit en väckarklocka, för många av de museer som Kulturnyheterna kontaktat tänker ta tag i katastrofberedskap för samlingarna redan i år.
– Vi insåg att det här var jätteviktigt, så vi samlade ett nätverk i Skåne för att gemensamt arbeta med de här frågorna
LÄS MER: Sjöhistoriska museet evakuerat
Föreläser om beredskap
I dag har Etnografiska och Världskulturmuseerna en bra beredskap för att ta hand om sina samlingar. Nu föreläser de för andra museer om vikten av att förbereda sig för katastrofen.
– Vi är ju en statlig myndighet och ett magasin som ska bevara föremål. Så händer något som är precis tvärtom, så destruktiv som en brand är. Det blir sådana enorma skador om man inte hinner rädda i tid.
Katastrofberedskap och restvärderäddning
Riksantikvarieämbetet har tagit fram en handbok i det som de kallar katastrofberedskap och restvärderäddning, RVR. Handboken ska vara en hjälp i det förebyggande arbetet för museer, bibliotek, kyrkor och arkivsamlingar. Riksantikvarieämbetet menar i handboken att de risker ”ett föremål kan utsättas för tenderar att öka i en främmande situation. En organiserad institution, beredd på just denna situation, kan därför klara av de för organisationen förutsägbara riskerna bättre”.
Restvärderäddning handlar om hur samlingen hanteras i samband med katastrof. Riksantikvarieämbetet menar att om man gör rätt från början i hur föremålen evakueras, sorteras, dokumenteras, packas och torkas, ” ökar chanserna för att tillståndet inte förvärras och med rätt konserveringsåtgärder kan stora värden räddas”.
I handboken ingår till exempel checklistor för vilken utrustning som ska finnas på museet och som snabbt kan tas fram för att skydda samlingar i händelse av katastrof. Riksantikvarieämbetet rekommenderar också att man regelbundet genomför övningar med räddningstjänsten.
Källa: Handbok i katastrofberedskap och restvärdesräddning (RVR) för konst- och kulturhistoriska samlingar, byggnader och miljöer, Riksantikvarieämbetet (2016)