En av de sex böcker Kulturnyheterna har granskat är ”Upptäck historia” skriven av Petter Ljunggren. Den har 26 procent kvinnor i personregistret, flest av alla de böcker Kulturnyheterna har granskat.

— Om man tittar i ett personregister ser man inte allt. Går man bara på det här med namn så missar man den allmänna beskrivningen. Jag tror att ofta i modernare läroböcker idag så försöker man berätta om kvinnor och män, säger Petter Ljunggren.

Manlig dominans

Han håller med om att männen är dominerande i den svenska historieskrivningen.

— I och med att samhället har varit ett patriarkalt samhälle, och fortfarande är det till en stor del, är det män som haft makt och fattat beslut.

Petter Ljunggren tycker också att det här är problematiskt. Och att han tänkte på fördelningen mellan män och kvinnor när han skrev boken.

— Här gäller det att få med så många intressanta personer och försöka lyfta de kvinnor som faktiskt finns i historien. De måste ha en viss betydelse för det historiska förloppet, säger Petter Ljunggren.

Går inte hem hos lärarkåren

Petter Ljunggren menar samtidigt att det är omöjligt att skriva en bok som är jämställd mellan män och kvinnor.

— Man skulle kunna tänka sig en historiebok som berättar hur var det att leva under olika sekel för män och kvinnor, då skulle man kunna göra det jämställt. Men en sån bok skulle inte gå hem hos lärarkåren, man är för van att undervisa om kungarna och makthavarna.

Boken ”Svenska timmar, antalogin” är skriven av Svante Skoglund. Den är publicerad första gången 1991 och den tredje och senaste upplagan kom ut 2012, i den är det 21 procent kvinnor.

— Om man tittar i den här antologin kommer man se att det finns tecken på en strävan efter att få en bättre balans. Men om jag skulle göra jobbet idag skulle jag anstränga mig betydligt mer, säger Svante Skoglund.

Han tycker också att det är viktigt att skilja läromedel för historia och litteraturhistoria åt, och framhåller att ”Svenska timmar, antologin” är just en textsamling och inte en historiebok.

Viktigt med kvalitativa mått

— Det är viktigt att man får en bra balans mellan antalet manliga och kvinnliga författare. Man kan inte bara se vilka som omnämns, man måste se en större helhet. Utöver det kvantitativa måttet finns det också kvalitativa måttet. Hur man framställer manliga och kvinnliga författares villkor, säger Svante Skoglund.

Sen han skrev bokens första upplaga har hans syn på litteraturhistorien förändrats.

— Jag hade tidigare en annan syn, att det var viktigare att återspegla det klassiska kulturarvet. Idag kan jag se att man problematiserar det kulturarvet mer mot vad man gjort tidigare, säger han.

Kulturnyheterna har sökt författarna till fler av de granskade läromedlen utan framgång.