Vad är det som gör Tryckfrihetsförordningen så unik? 

–  Förutom att den var först så är det också att den kanske är det yttersta fundamentet i vår demokrati, säger Lars Ilshammar, biträdande riksbibliotekarie på Kungliga Biblioteket i Stockholm.   

Tryckfrihetsförordningen ger oss rätt att uttrycka oss fritt i tal och skrift utan att myndigheterna i förväg granskar och censurerar det vi skriver. Men resan fram till lagens instiftande var inte lätt.  

– Det är ju ingenting som bara händer. Det är en kamp som pågår i många år innan man verkligen är framme vid ett riksdagsbeslut. Det kostar på för de inblandade. De får sina skrifter indragna, en del hamnar i fängelse och en del drivs i landsflykt innan man faktiskt är framme. Så det är alltid en kamp bakom det som vi tar för givet, säger Lars Ilshammar.

”Demokratiskt instrument”

Och en viktig del av Tryckfrihetsförordningen är offentlighetsprincipen. 

– Den kommer 1766 och den har vi ju fortfarande med oss som ett väldigt viktigt demokratiskt instrument. Att kunna gå in till vilken myndighet som helst och begära ut i princip vilka dokument som helst som vanlig medborgare. Det är en unik rättighet. 

Men Tryckfrihetsförordningen har på senare år också fått kritik för att inte vara teknikneutral.   

– Vi har en tryckfrihetsförordning och den ska vi vara rädda om och kanske inte experimentera så mycket med. Det är två perspektiv man kan ha. Å ena sidan så skulle någonting kanske vara bättre om vi gjorde det från början och startade om. Å andra sidan ska vi vara rädda om den Tryckfrihetsförordning och den tradition som ligger förankrad i den som vi faktiskt har, säger Lars Ilshammar och tillägger: 

– Den ska vi inte fuska bort.