I en artikel i tidningen Sydsvenskan vittnar flera universitetslärare om studenter som har svårt att läsa och förstå böcker. Artikeln bygger på intervjuer med ett tiotal lärare på universiteten i Malmö och Lund.
Att studenternas läskunnighet blivit sämre är förstås inte bara ett skånskt fenomen.
Tvärtom vittnar andra lärosäten, som Kulturnyheterna pratat med, om samma utveckling.
– I dag tar många till sig kortare informationssnuttar istället för att läsa längre textsjok, där man får dra egna slutsatser, konstaterar Cathrine Norberg, vicerektor på Umeå universitet.
Som att lära sig ett nytt språk
Karin Dahl, gruppledare för Studie- och språkverkstaden vid Stockholms universitet, tror det kan bero på ett mer omfattande intag på universitet.
– Vi får, med dagens breddade rekrytering studenter som kommer från icke-akademisk bakgrund. De behöver nästan lära sig det akademiska språket som ett nytt språk, säger hon.
Hon berättar att fler och fler lärare hör av sig med förfrågningar om fortbildning i hur de kan stötta sina studenters läs- och skrivförmåga.
– Vi räcker förstås inte till och skulle behöva mer resurser från centralt håll, säger Karin Dahl.
Examinationskraven kommer inte att anpassas till den bristande läsningen, enligt Cathrine Norberg på Umeå universitet.
Flera orsaker bakom
Kulturnyheterna har även varit i kontakt med universiteten i Uppsala och Göteborg där lärare och professorer ger en liknande bild. De berättar om irriterade studenter när tentor innehållit frågor om kurslitteraturens innehåll istället för föreläsningens.
Mats Persson är lärare på Handelshögskolan i Göteborg, han utbildar också lärare på Göteborgs universitet. Han berättar hur han för sina studenter gjort sitt språk mindre akademiskt.
– Jag når inte fram annars, säger han.
Men vad beror det på? Flera saker, enligt Agneta Gulz som är professor i kognitionsvetenskap i Lund. För Sydsvenskan radar hon upp problemen, som enligt henne börjar redan i lågstadiet: För stora klasser, bristen på tidigt stöd och dåliga bedömningsstöd från Skolverket.
Cathrine Norberg på Umeå universitet ser läskrisen som ett stort problem.
– Om du inte kan tillgodogöra dig en text kan du heller inte vara en del av ett demokratiskt samhälle.
Se mer i klippet.
