Under den senaste månaden har en lång rad publicister, forskare och Rysslandskännare riktat skarp kritik mot Aftonbladets kulturchef Åsa Linderborg för undermålig källkritik och smutskastning. Detta efter att hon i en serie krönikor hävdat att en Utrikespolitiska Institutets Rysslandschef, forskaren Martin Kragh, arbetar för brittisk underrättelsetjänst.
Den kritiserade spionanklagelsen är den senaste delen av en lång och infekterad debatt om Aftonbladets kulturredaktions politiska inriktning och Martin Kraghs forskning, som har pågått i flera års tid.
Lång konflikt ligger bakom
Konflikten började 2017, då Kragh tillsammans med forskarkollegan Sebastian Åsberg skrev en forskningsartikel om ryska påverkansoperationer i Sverige, för den vetenskapliga tidskriften Journal of Strategic Studies.
Rapporten skapade stor uppmärksamhet eftersom den anklagade Aftonbladets kulturredaktion för att vara den viktigaste förmedlaren av ”Kremlvänliga vänster-narrativ” och ”Putin-perspektiv” i Sverige.
Den åtföljdes av en lång och infekterad konflikt mellan Martin Kragh och Aftonbladets kulturchef Åsa Linderborg – som såg rapporten som ett ”generalangrepp på den svenska pressfriheten”.
Den gången var det Martin Kragh som fick kritik, bland annat av två medieforskare på Umeå universitet som menad att rapporten var ”tendentiös och konspiratorisk”. Före detta utrikeskorrespondenten och ordföranden i Publicistklubben Stig Fredrikson, skrev i sin tur att i Svenska Dagbladet att ”rapportförfattarnas bevisning inte är övertygande”.
Martin Kragh fick samtidigt stöd av tio forskare på Institutet för Rysslandsstudier på Uppsala universitet, där han är verksam, och av Expressens kulturchef Karin Olsson.
Samma kritik – omvänd mottagare
Idag, två år senare, är debatten om Kraghs forskning och Linderborgs Rysslandssyn tillbaka. Men denna gång är det alltså Aftonbladets kulturchef som kritiseras för att ha undermåliga källor.
Martin Kragh, den utpekade forskaren, ser den nya anklagelsen som en direkt konsekvens av hans kritik mot Linderborgs kulturredaktion.
– Jag har skrev en forskningsartikel för över två år sedan där vi bland annat granskade deras Rysslandsbevakning. Det gjordes i förbigående, inte i huvudsak, säger Martin Kragh till Kulturnyheterna.
– Men de reagerade väldigt starkt, och har fortsatt att göra det i över två års tid med säkert ett dussin artiklar vid det här laget. Det är uppenbarligen en kampanj, fortsätter han.
En logisk fortsättning
Åsa Linderborg har inte ställt upp på en intervju, det gör däremot Aftonbladets biträdande redaktör Eric Rosén. Han delar inte bilden av en kampanj mot Kragh, däremot ser han publiceringen av anklagelserna mot Kragh som en logisk fortsättning på debatten från 2017.
– Debatten inleddes 2017 när Kragh skrev en rapport som riktade oerhört grova anklagelser mot Aftonbladet, säger han till Kulturnyheterna.
– Idag handlar den någonstans fortfarande om det, men också om att man nu diskuterar Martin Kraghs roll eller eventuella inblandning i läckta dokument från en hackerattack.
I en artikel om konflikten i tidningen Journalisten 2017, beskrev Aftonbladets biträdande kulturchef Martin Aagård redaktionens syn på kritiken i forskningsrapporten enligt följande:
”Det här är faktiskt obehagligt. Om man ska anklaga en redaktion för att sprida desinformation och propaganda för ett annat land, för att vara landsförrädare och femtekolonnare, måste man ha väldigt bra på fötterna och redovisa sina källor”.
Jag frågar Eric Rosén om inte samma resonemang är giltigt här, när det är Aftonbladet som kommer med hårt kritiserade anklagelser?
– Det är en mycket rimlig fråga att ställa, men man måste också göra skillnad på forskning och opinionsjournalistik. Det är inte riktigt samma sak, vi måste ha väldigt vida ramar för vilken kritik som får föras fram.
– Särskilt då mot bakgrund av den kritiserade rapport som attackerade Aftonbladet kultur som ligger i bakgrunden här, det är klart att det då måste finnas utrymme för det här.
Den bilden delas inte av Kragh, som menar att Aftonbladets anklagelser mot honom lett till allvarliga konsekvenser för honom som privatperson, men också för hans arbete som forskare.
– Det här ger också konsekvenser i forskningsvärlden, som en signal till yngre forskare. Ägnar du dig åt detta, ja då kan du bli hudflängd i Sveriges största kvällstidning i över två års tid. Det blir priset du får betala, säger Martin Kragh.
Kulturnyheterna har i två veckors tid sökt Aftonbladets kulturchef Åsa Linderborg för en kommentar. Vi har också sökt Aftonbladets publisher och ansvarige utgivare Lena K Samuelsson.