Efter att Kulturnyheternas filmkritiker Fredrik Sahlin förra veckan lyfte frågan om varför alla pratar stockholmska eller rikssvenska på film och tv, oavsett var de utspelar sig, fortsätter nu dialektmysteriet.

Kulturnyheterna besökte Stockholms dramatiska högskola för att ta reda på om dialekten har en roll i den svenska filmindustrin i framtiden.

– Vi har en oskriven lag i Sverige, eller en tradition, att vi hela tiden vill gå mot rikssvenska eller scensvenska kan man också kalla det för. Ett standardspråk som är fritt från dialekter, brytningar och sociolekt. Och det kan ju jag tycka är bra på ett sätt, att vi kan det, att studenterna och skådespelarna kan det. Sedan kan ju jag tycka att vi också ska bevara dialekterna och brytningar på andra språk. För vad händer om vi hör lady Macbeth på värmländska? Det är ju väldigt intressant. Det vet vi inte men det skulle vara väldigt intressant att utforska, säger röstläraren Catherine Hansson.

Studerar rikssvenska

Den danska studenten Lena Kristine Bruun Bondeson håller på att lära sig rikssvenska. Det är en del i hennes skådespelarutbildning. Idag är det ingen obligatorisk utbildning i rikssvenska på Stockholms dramatiska högskola men hon har valt att lära sig det för att lättare kunna få jobb i framtiden.

– Jag tror att det är ganska avgörande egentligen. Om man inte vill sättas i ett fack och bara få den där rollen med brytningen eller rollen med den där särskilda dialekten. Jag tror att du får mer utrymme, eller mer rådrum, alltså fler möjligheter om du kan rikssvenska, säger Lena Kristine Bruun Bondesson.

Trots att det finns en tradition av att neutralisera språket märker skolans ledning av att det finns ett intresse för dialekter bland eleverna.

– Det kommer ibland förfrågningar om att vi skulle ha dialektträning. Men det är mer som en krussidull. Det låter nonchalant men det är lite så om det ska få plats i grundutbildningen. Engelska skolor har mycket mer dialektträning i sin utbildning för de använder också det på ett annat sätt när de arbetar. Om det hade varit mer efterfrågat från producenter så skulle det nog få ett avtryck i utbildningen, säger prefekten Simon Norrthon.

Efterfrågas inte i svenskarnas favoritgenre

Det finns producenter och regissörer som ställer krav på skådespelare när det kommer till dialekter. Ett exempel är Maria Blom som Kulturnyheterna träffade förra veckan. Men det är långt ifrån alla aktörer i filmsverige som ställer samma krav.

– Det efterfrågas inte när de gör det som är i den stora produktionsapparaten i Sverige, polis- och kriminaldramor. Det är ju det som de flesta ändå arbetar med, säger Simon Norrthon.

Så länge den svenska filmbranschen inte visar något intresse kommer det inte att ske någon förändring i utbildningen. Men om kraven från branschen ökar är det mycket möjligt att dialektträning blir en del av skådespelarutbildningen i framtiden.

– Jag välkomnar förstås det ambitionen att verkligen höja gestaltningsgraden från skådespelarna för vi vill bli tagna i anspråk. Jag tycker att det är en underbar utmaning, säger Simon Norrthon.