• Viktigt meddelande:

    Viktigt meddelande till allmänheten i Skelleftehamn och Örviken i Skellefteå kommun, Västerbottens län. Det brinner i ett industriområde med kraftig rökutveckling till följd. Räddningsledaren uppmanar alla i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Västerbotten.

Hon var först att wallraffa

Uppdaterad
Publicerad

För tre och ett halvt år sedan föddes idén om att göra en dokumentär om Ester Blenda Nordström och Anna Hylander satte igång direkt. Nu är den färdig och visas på festivaler, samt i en förkortad version i K-special, lagom till journalistpionjärens 125-årsjubileum.

Ester Blenda Nordström fick sitt genombrott när hon antog en falsk identitet och arbetade på en bondgård i Sörmland för att lära sig mer om pigornas vardag. Att uppträda under falskt namn för att kunna skildra upplevelser och miljöer från insidan kallas för att wallraffa, men Ester Blenda Nordström var närmare 50 år före Günter Wallraff som metoden fått sitt namn efter.

– Hon var faktiskt en av de första att skriva socialreportage; att ge sig ut och försöka undersöka hur det var och inte vad som hade hänt. I hennes fall ville hon undersöka hur pigor och tjänstekvinnor hade det, de som hade det allra sämst på landsbygden, säger Anna Hylander, regissör till filmen ”Ester Blenda”.

”Föregångare och feministisk ikon”

Under årens lopp har hennes reportage- och ungdomsböcker nästintill fallit i glömska, men för tre år sedan kom boken hon skrev efter tiden på bondgården, ”En piga bland pigor”, ut i nytryck. Anna Hylander läste den och fastnade direkt.

– Ester Blenda var ju min gammelmormors syster, så jag har ju känt till henne hela livet. Men när jag hade läste boken och började göra research tänkte jag: Vilken häftig kvinna, vilken otrolig föregångare och feministisk ikon som man inte känner till, säger Anna Hylander.

Reste jorden runt

Under flera år reste sedan Ester Blenda Nordström runt i världen och levde ett händelserikt liv. Hon arbetade som nomadskolelärarinna för samerna som bosatte sig norr om den norska gränsen under sommarmånaderna, hon bodde med nybyggare i USA, reste mellan Argentina och Chile på en mula och livnärde sig genom att skriva reportage som hon skickade hem till Sverige. Där hemma väntade familjen och väninnan Karin som Ester Blenda Nordström inte kunde leva tillsammans med.

– Att vara homosexuell var både sjukdomsklassat och straffbart på den tiden. Jag tror det påverkade jättemycket att inte kunna leva ut sin sanna identitet och sexualitet. Hon klev in i olika sammanhang, men hon var aldrig en riktig del av det. Och sitt egna riktiga sammanhang som borgerlig flicka trivdes hon inte i.

Som en bildsatt radioteater

Anna Hylander har arbetat med dokumentären om Ester Blenda Nordström i över tre års tid. Hon har suttit och tittat igenom flera arkiv, men släktskapet har också gett hennes en viss skjuts i rätt riktning. Genom en annan avlägsen släkting till Ester Blenda Nordström fick hon tag på en kista, sprängfylld med bilder, artiklar, brev och dagböcker från reporterns liv.

– Jag har fått pussla ihop saker. Jag har läst ett brev och sett ett foto och förstått att det tagits samtidigt. Men jag var verkligen lost in research ett tag. Jag har tänkt: Hur ska det bli film av det här? Hur ska jag få det rörligt? Men under vägens gång har jag skrivit manus och klippt parallellt och fogat samman stillbilder med det jag själv har filmat och brev.

Resultatet är en film där stillbilder befinner sig i rörelse. Genom panoreringar, inzoomningar, kollage och korta filmsnuttar har Anna Hylander fått liv i bilderna. Till sin hjälp har hon också skådespelare som gör rösterna till Ester Blenda Nordström och människorna i hennes liv, samt en massa på lagda ljud. Det blir en slags bildsatt radioteater där ljudbilden berättar historien lika väl som bilderna.

– Många har tyckt att det är en ganska häftig form. Jag har på något sätt uppfunnit den här formen själv, det är inte den gängse dokumentären eller den gängse spelfilmen. Jag ville göra en väldigt vacker film som vittnade om det gamla. Samtidigt var det väldigt viktigt för mig att berätta en historia som tar sin början 1914 där Ester Blenda är huvudpersonen.

”Hoppas hon blir en feminist- och gayikon”

Mer än hundra år har gått sedan Ester Blenda Nordström slog igenom med boken “En piga bland pigor” och det är först nu som hon får en renässans med nytryckningarna av hennes böcker och dokumentären om hennes liv. Anna Hylander tror att hon kan inspirera dagens läsare, precis som hon gjorde 1914.

– Jag tror det finns jättemånga unga tjejer som kan gilla henne. Jag hoppas att hon blir en feminist- och gayikon som hon är i mina ögon, säger Anna Hylander.

Filmen ”Ester Blenda” går att se i K-special fredag 15/4 20:00.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.