Lexbase

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Integritetsskyddsmyndigheten kan börja hantera klagomål annorlunda – det kan i sin tur innebära att söktjänsterna kan behöva ta bort personuppgifter. Foto: Henrik Montgomery/TT/SVT

Domstol: Söktjänster kan nekas att ta del av personuppgifter

Uppdaterad
Publicerad

Varje år hör många personer av sig till Integritetsskyddsmyndigheten för att deras personuppgifter syns i olika söktjänster mot deras vilja. Nu kan det blir lättare att bli borttagen.

Kammarrätten har nekat ett bakgrundskontrollsföretag att ta del av personuppgifter från Åklagarmyndigheten, trots att sajten har ett så kallat frivilligt utgivningsbevis, eftersom det inte rör sig om journalistik, som omfattas av ett undantag i GDPR.

– Vi tyckte att man inte visat att man ska bedriva journalistik. Verksamheten har bestått av bakgrundskontroller. Rätten är tillåtande, men det måste finnas nån typ av proportionalitet, säger Magnus Mathiasson, kammarrättsråd.

Hundratusentals domar lämnades ut

Hittills har sajter med utgivningsbevis fått föra databas över personuppgifter enligt yttrandefrihetsgrundlagen, men nu har flera domstolar börjat ifrågasätta om det är förenligt med EU:s dataskyddsförordning, GDPR.

I april 2023 hade 36 svenska tingsrätter lämnat ut sammanlagt 223 250 brottmålsdomar till företaget Bakgrundskollen.se under loppet av tre veckor.

Mellan 2018 och 2023 beviljades i runda slängar tusen sajter utgivningsbevis – allt från Mrkoll till Svenska kyrkan och Porsche club Sverige.

Integritetsskyddsmyndigheten ändrar sig

Kammarrättens beslut kommer leda till att även Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, börjar agera annorlunda.

Varje år hör flera hundra personer av sig till IMY för att de inte kan få söktjänster att ta bort deras personuppgifter.

Hittills har IMY alltid hänvisat till att sajterna har frivilligt utgivningsbevis och skyddas av grundlagen, men det kan alltså ändras i och med kammarrättens beslut. Men ännu har inget beslut fattats i frågan, enligt vikarierande generaldirektör David Törngren.

– Om vi förändrar vår hantering så innebär det att vi kan börja inleda tillsyn i de här fallen.. Det kan till exempel vara att vi beslutar om ett föreläggande om att uppgifterna ska tas bort.

Betyder det att det kommer bli lättare att bli borttagen från de här söktjänsterna som privatperson?

– Om vi beslutar om att ändra vår hantering så kommer det kunna bli lättare, ja.

-

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Gunnar Strömmer (M) vill att tjänsterna begränsas – hans tidigare kollega Gunnar Axén är styrelseordförande för två söktjänster som är föremål för rättsfall. Foto: Simon Löfroth

GDPR och YGL

Sedan 2018 gäller EU:s dataskyddsförordning GDPR i Sverige. Enligt GDPR är det förbjudet att samla in personuppgifter i en databas, men undantag görs för journalistiska ändamål.

Sedan 2003 kan även en person som driver till exempel en blogg eller en söksajt ansöka om utgivningsbevis och få ett så kallat frivilligt grundlagsskydd och få samma rättigheter som traditionella medier under yttrandefrihetsgrundlagen, YGL. Ett krav är att sajten ska ha en ansvarig utgivare.

Det betyder att sajter som Verifiera, Lexbase och MrKolls verksamhet har grundlagsskydd på samma sätt som medieföretag och kan göra offentliga handlingar, som t ex brottmålsdomar lättsökta för en bred allmänhet.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.